Energicentrums yttrande till Energimarknadsinspektionen – så bör elnätstarifferna utformas

Som en del av Energimarknadsinspektionens referensgrupp ges vi möjlighet att bidra med expertkunskap. Här kan du läsa våra inspel kring framtidens elnätstariffer.

Under flera år har vi på Energicentrum Gotland lagt ned tid på att analysera, ifrågasätta och vidareutveckla hur framtidens elnätstariffer skulle kunna utformas. Genom projekten ”Kapacitetsbaserade elnätstariffer” och ”Tariff 2.0 – pilottest för kapacitetsbaserade elnätstariffer” har det varit möjligt.

— Det började med en tanke om hur vi skulle kunna bidra till en sundare och mer välfungerande elmarknad. Nästan fyra år senare har den tanken vuxit till ett omfattande utvecklingsarbete kring hur framtidens elnätstariffer skulle kunna utformas, berättar Magnus Jennerholm, sakkunnig inom energisystem på Energicentrum Gotland.

Han är sedan juni i år en del av Energimarknadsinpektionens referensgrupp vad gäller framtidens elnätstariffer och ges därmed möjlighet att bidra med sin expertis inom området. Senast den 12 april 2027 ska Energimarknadsinspektionen redovisa ett förslag på en ny modell till regeringen.

— Från det första projektet till fortsättningsprojektet Tariff 2.0 växte successivt ett nytt sätt att tänka kring hur elmarknadens prissignaler, elnätets lokala behov och rättvis kostnadsfördelning kan samverka. Vårt mål har hela tiden varit, och är, att bidra till att skapa bättre förutsättningar för ett effektivt utnyttjande av elnätet. Där flexibilitet uppmuntras när och där den faktiskt gör nytta. Inte minst på Gotland, som vi haft som testbädd. Och det är med avstamp i detta som vi ger Energimarknadsinspektionen våra synpunkter och rekommendationer, säger Magnus Jennerholm, säger Magnus Jennerholm.

Energicentrums yttrande i korthet:

• Utgå från nätets faktiska behov. Prissignaler bör spegla när och var belastningen riskerar att skapa problem eller framtida kostnader.
• Skilj mellan styrning och kostnadsfördelning. Det ska vara möjligt att ge tydliga lokala prissignaler och samtidigt kompensera för strukturella skillnader mellan kunder.
• Ge utrymme för mer träffsäkra prissignaler. Regleringen bör möjliggöra lokal differentiering, hög tidsupplösning och intradagsuppdateringar när nätförhållandena förändras.
• Ta hänsyn till kundernas samlade beteende. Tariffer behöver fungera tillsammans med spotpriser och automatiserad flexibilitet, utan att skapa nya belastningstoppar.
• Beakta olika kunders förutsättningar. Det gäller både möjligheten att styra elanvändningen och hur nätkapacitet fördelas, exempelvis genom delade abonnemang.
• Ställ tydligare krav på nätföretagen. De bör kunna visa att tariffmodellerna ger avsedd effekt och uppfyller kraven på kostnadsreflektivitet och rättvis kostnadsfördelning.

Avslutande rekommendation:

Vi rekommenderar att Energimarknadsinpektionens nya reglering blir tydligare och mer styrande än tidigare. Det bör finnas konkreta krav på hur tariffmodeller ska spegla nätets faktiska behov, fördela kostnader rättvist och kunna utvärderas utifrån sina effekter.

Nätföretagen bör också kunna visa att deras tariffmodeller fungerar som avsett, exempelvis genom att redovisa hur prissignalerna förhåller sig till nätets verkliga belastning och kostnadsdrivande situationer. Det bör inte räcka att en tariff formellt uppfyller allmänt hållna principer.

Regleringen bör ge utrymme för olika tekniska lösningar och fortsatt utveckling, men endast inom tydligt definierade och uppföljningsbara krav. Mer avancerade lösningar bör kunna införas stegvis där nyttan är störst, utan att hindra mer träffsäkra modeller på sikt.

En nationellt enhetlig reglering behöver inte innebära att alla kunder möter samma prissignaler. Gemensamma principer, beräkningskrav och digitala gränssnitt kan kombineras med lokalt anpassade priser där nätets förutsättningar motiverar det.