Gå till startsidan
Gå till startsidan
Sök

Sociala faktorer och prismekanismer

Användarflexibilitet styrs av många olika variabler. Oftast genom ändrade beteenden drivet av minskade kostnader. Här tittar vi närmare på sociala faktorer och olika prisincitament.

En kvinna står bredvid en laddpunkt och håller i en mobiltelefon.

Sociala faktorer

Här är några slutsatser från PowerCircles projekt Flexability som sammanfattar de viktigaste sociala faktorerna:

  • Det finns en tydlig social flexpotential, som i hög grad formas av faktorer såsom boendeform, utbildningsnivå och könsidentitet.
  • För att realisera denna flexpotential krävs att affärsmodeller utformas med hänsyn till hushålls olika förutsättningar och drivkrafter.
  • Att styra ofta och mycket är inget hinder, så länge hushållet har möjlighet att tillfälligt återta kontrollen av styrningen.

Prismekanismer

Användarflexibilitet styrs oftast av prisincitament. Nytta belönas med en lägre kostnad eller en inkomst. Nedan går vi igenom olika sorters ”varor” som erbjuder prisincitament.

  • Elhandel
  • Elnätstariffer
  • Flexmarknader
  • Egenanvändning
  • Arbitrage

Spotpris Sverige 2014 - 2025

i öre/kwh
(för muspekaren över respektive elprisområde för att förtydliga)

Välj elhandelsbolag

Du kan välja vilket elhandelsbolag du vill i Sverige, dock skiljer det ganska lite i pris. Det är viktigt att se upp för oseriösa bolag. Ofta ger de lite för bra avtal för att det ska vara trovärdigt, vilket justeras i det finstilta. Se den svarta listan på Konsumenternas energimarknadsbyrå: Klagomålslistan på Konsumenternas energimarknadsbyrås webbplats.

Välj abonnemangstyp

Det finns oftast tre olika abonnemangstyper att välja mellan:

Fast pris: Samma pris året runt per kilowattimme. Priset beror av prisbilden när du skrev under avtalet.

Rörligt pris: Detta är inte så rörligt som det kan verka, utan ett medelvärde av varje månads spotpris.

Dynamiskt elprisavtal/spotpris: Detta är däremot rörligt per kvart och beror av priset på elhandelsbörsen Nord Pool. Priset sätts dagen före klockan 13 för Sveriges fyra olika elområden, där Gotland tillhör SE3. Priset kallas för spotpris.

Ett så kallat systempris sätts för hela NordPools område. Men på grund av för låg överföringskapacitet har länder delats in i elprisområden. Ett högt pris visar att det finns överföringsbegränsningar och en lägre andel produktion än användning i det avgränsade området. Ett lågt pris visar det omvända.

Spotpriset, som ändras för varje kvart, är en typisk prismekanism för användarflexibilitet. Kan du ändra ditt beteende eller installera automatisk styrning för elanvändande produkter finns det ganska stora summor att spara, beroende av vilka produkter du använder. Elbilsladdning tar mycket energi och kan generera stora besparingar, medan till exempel vitvaror genererar en liten besparing.

Här kan du se vilka länder som deltar på den nordiska elhandelsbörsen: karta på nordpoolgroup.coms webbplats.

 

 

Se filmen "Så sätts elpriset"

Ta del av Svenska kraftnäts tre minuter korta informationsfilm på YouTube: "Så sätts elpriset".

  

Elhandelspriset står för kostnaden av själva elen medan elnätspriset står för kostnaden att överföra elen till konsumenterna.

Precis som med elhandel finns det en del olika avtal att välja mellan. Varje elnätsbolag har olika sorters avtal. Det går inte att välja vilket elnätsbolag som helst, utan du som abonnent är styrd till det nätbolag som finns där du bor. På Gotland är det Gotlands Elnät AB som driftar elnätet. De ägs till 75 procent av Vattenfall och 25 procent av Region Gotland.

De tariffer som är valbara på Gotland i dag är:

Enkeltariff: samma pris året runt.

Tidstariff: ett höglastpris och ett låglastpris beroende av tid på dygnet och årstid. Höglast är det mellan klockan 06:00 och 22:00, november till och med mars.

Effekttariff: samma rörliga pris som för tidstariffen men här tillkommer en effekttaxa som beror av de två högsta medeleffekttimmarna per månad.

Läs om elnätspriser på Geabs webbplats.

Elnätstariffer och flexibilitet?

Elnätstariffer är väldigt trubbiga i förhållande till elhandelspriset när det gäller att ge incitament för flexibilitet. På elhandelssidan kan du välja avtal som baseras på kvartspris som du får veta dagen innan och som dessutom går att sätta automatiserad styrning efter. Medan det på nätsidan handlar om två olika priser beroende på årstid. Detta stora gap mellan prissättningsmodellerna kan skapa lokala problem om väldigt många i samma område, nätnod, följer spotprisets låga priser.

Elnätet är inte byggt för att alla abonnenter ska utnyttja sin fulla abonnemangskapacitet samtidigt.

Effekttariffer från och med 2027

EU främjar ett ökat nätnyttjande genom olika regleringar. Från den första januari 2027 ska samtliga elnätsbolag i Sverige införa så kallade effekttariffer. Detta för att öka nyttjandegraden av elnäten.

Införandet av effektavgifter har stoppats av regeringen. Energimarknadsinspektionen har fått i uppdrag att ta fram en ny modell. Läs mer på regeringens webbplats.

Energimarknadsinspektionen har satt upp riktlinjer för hur dessa effekttariffer ska utformas. Det är viktigt att inte blanda ihop dem med dagens valbara effekttariff på Gotland, eftersom den baseras på ett äldre regelverk.

På Energimarknadsinspektionens webbplats kan du läsa om den nya prismodellen som inkluderar en effektavgift: elnätsavtal med effektavgift.

Du kan även läsa mer på Geabs webbplats: Geab om effektavgift.

Olika elnätsbolag kan införa helt olika modeller av effekttariffer, så länge de följer riktlinjerna. Denna omställning är lite trevande och ger känslan av ett försöksstadium. Ett första steg.

Ett sätt att försöka ta detta ett steg längre har varit Energicentrums projekt för smarta dynamiska elnätstariffer, som genomförts tillsammans med Gotlands Elnät: Tariff 2.0 – pilottest för kapacitetsbaserade elnätstariffer.

Göteborg Energi och Jämtkraft är två bolag som kan vara tagit ett steg längre än många andra bolag inom det här området.

Göteborg Energi.se Nu kan du välja tidsindelad elnätsavgift

Jämtkraft.se om Elnätsavgifter och effektavgift

Flexmarknader är skapade som en handel för att främja mer flexibla resurser. Strukturen på en flexmarknad kan se olika ut beroende av vilket elnätsbolag du är ansluten till. I grunden handlar det om att handla med effekt och energi för att undvika flaskhalsar i elnätet.

Flexmarknader är viktiga beståndsdelar i ett optimerat elnät, men de måste utformas på rätt sätt för att vara intressanta för kunderna som har laster som kan flyttas i tiden. Flexmarknader är ofta utformade för att nå lite större förbrukare. Men med hjälp av en aggregator kan även små brukare tillsammans vara med och buda på en flexmarknad. Flexmarknader är ett viktigt komplement till den flexibla elhandeln och framtidens mer dynamiska elnätstariffer. Beroende av nättariffens beskaffenhet blir det mer eller mindre viktigt med lokala flexmarknader. Är elnätstariffen tillräckligt dynamisk åsidosätts flexmarknadens potential, eftersom allt är inbakat i elnätsmodellen. Då nås även samtliga abonnenter i elnätet, inte bara de stora förbrukarna.

Nationell flexmarknad

Svenska kraftnät, SvK, är Sveriges operatör för stamnätet. Stamnätet kallas även transmissionsnätet. Det är stamnätet som binder samman alla de regionala elnäten från norr till söder. SvK har också det huvudsakliga balansansvaret för att se till att frekvensen ligger på exakt 50 Hertz, Hz, hela tiden. Ett av verktygen för att skapa balans är en nationell flexmarknad med olika sorters budplatser som är värdefulla ur olika aspekter.

Vill du veta mer om detta, se Svenska kraftnäts sida om balansmarknader.

Gotland är inte en del av stamnätet

Gotland kan inte delta på dessa nationella balansmarknader eftersom vi ännu inte är en del av stamnätet. Vi blir det när den nya fastlandsförbindelsen planeras vara färdigställd, från år 2030.

Den nationella balansmarknaden har gett ett rejält uppsving för batterilager. Batterilager kan ge snabb flexibilitet och har de egenskaper som SvK efterfrågar. Många storskaliga lager har installerats de senaste åren runt om i Sverige, dock inte på Gotland. Störst batterilager i dag i Sverige finns i Ångermanland i närheten av stora vindkraftsparker och är på hela 94 megawatt. Även mindre privata aktörer kan delta genom att de kopplas ihop via aggretorer.

Vill du veta mer? Läs mer på sidan om lagring.

Lokala flexmarknader

Det finns även en hel del olika lokala initiativ för flexmarknader som drivs av det lokala elnätsbolaget.

EoN ligger i framkant i denna utveckling och har startat upp flera olika marknader i främst södra Sverige men även i Stockholmsområdet och Örebro.

Det är inte alltid som det mest fördelaktiga är att utnyttja tider för låga elpriser. När du som konsument även har en egen produktion, till exempel en solcellsanläggning, kan det bästa vara att nyttja den egenproducerade elen trots ett lågt elpris. Osäkerheten beror på om du även kan lagra elen. Om du kan lagra elen kan det vara värt att köpa in el samtidigt som lagret fylls på. Men i de allra flesta fall är det mest fördelaktigt att använda den egenproducerade elen direkt.

Anledningen är den stora prisskillnaden mellan inköpspriset och inkomsten du får när du säljer elen.

På den inköpta elen läggs även en elöverföringsavgift samt elskatt och moms. Skillnaden blir cirka en krona. Av detta skäl är det oftast så att det är mest fördelaktigt att sätta upp en anläggning där du använder så mycket som möjligt av den egenproducerade elen själv. Detta kallas alltså för egenanvändning.

En överdimensionerad solcellsanläggning förlänger återbetalningstiden. Dessutom är elnätet inte byggt för att el ska produceras långt ut i nätets noder och skickas upp i nätstrukturen. Detta orsakar ökade investeringsbehov som i slutändan hamnar på elnätsfakturan. Läs mer här på webbplatsen om solenergi och om att producera din egen solel.

Funderar du på batterilagring? Vi har samlat information på sidan om lagring.


Detta är ett uttryck för att tjäna pengar på prisskillnader. Sälj när elen är dyr och köp när den är billig. Men det krävs någon form av lagring för att kunna sälja på dyra timmar och ladda upp lagret under billiga timmar. Viktigt är att förstå prisskillnaden mellan köpt och såld el, som är cirka en krona. Det måste vara stora skiftningar i elpriset för att det ska vara värt med arbitrage.

Men är det verkligen rimligt att behöva tänka på alla dessa olika prismekanismer? Pussla fram och tillbaka och ständigt hålla koll på spotpriser? Nej, med dagens teknik går det att automatisera genom så kallad smart styrning.

På den här sidan har vi samlat information om ämnet: smart styrning.

Minuspriser och missriktade subventioner

Minuspriser för elhandel har blivit alltmer vanligt de senaste åren. Men vad beror det på? Elhandelspriset beror av tillgång och efterfrågan. Men när andra priser läggs till eller dras bort skadas denna prismekanism och blir missvisande. Moms är en sådan del. När en skatt läggs på elpriset stämmer inte prisbilden mellan tillgång och efterfrågan längre. På samma sätt fungerar subventioner för egenproducerad el. Till exempel den 60-öring som tidigare fanns för skattereduktion för egenproducerad el som såldes på nätet. Sådan sorts subvention har varit väldigt vanlig i Tyskland där det gått att få bra betalt för sin sålda solel, även när det inte funnits en efterfrågan. Detta påverkar hela prisbilden i Nord Pools handelsområde och skapar minuspriser.

En subvention på en investeringskostnad är en annan sak och har ingen direkt koppling till minuspriser, även om det gör att det blir fler som vill investera i solceller.

Förutom momsen och missriktade subventioner finns det en energiskatt som läggs på elnätsfakturan. Och som det även läggs moms ovanpå. Denna skatt, som inte har någon direkt koppling till elnätsinfrastrukturen, beror på hur många kilowattimmar du har förbrukat. En direkt koppling till din elanvändning alltså. Detta gör att elen verkar dyrare än vad den egentligen är. Andra sätt att ta ut skatt bör utredas, till exempel att den istället beror på ens effektuttag.

En högre kostnad för användning ger incitament för minskad användning. För att tillgång och efterfrågan ska mötas exakt krävs det att elhandelspriserna justeras ned. Detta leder till sämre lönsamhet för elproducenter och ett samhällsekonomiskt dilemma där vind och solelproducenter stänger ned produktion som det egentligen finns en efterfrågan för. En del av flexibilitetspotentialen blir avhängd.

Ytterligare en faktor är sådana garantiersättningar som diskuteras för till exempel ny kärnkraft eller det fasta elhandelspriset som erbjuds i Norge.

Dessutom är den grundläggande elhandelsprissättningen inte helt korrekt. Det beror på att det är omöjligt att sätta ett hundra procent korrekt pris i förväg, dagen innan. För att elhandelspriset ska bli mer träffsäkert behövs prissättningen göras närmare själva pristillfället. Till exempel skulle prissättningen kunna göras med ett sex timmars intervall. Det är ett förslag från tankesmedjan Sigholms: "Dags att återuppfinna spotpriset på el".


Kontakta oss

Magnus Jennerholm
Teknisk projektledare Energicentrum

Sidinformation

Senast uppdaterad:
17 april 2026