Juridik som påverkar ditt uppdrag

Allmänt

Som förtroendevald är det viktigt att ha grundläggande kunskaper om de lagar och regler som de kommunala- och landstingskommunala verksamheterna omfattas av. På Sveriges kommuner och regioners SKR hemsida kan du läsa mer om detta.

Lagar och regler

För att utreda vad som lagligen gäller använder vi rättskällor. Den skrivna lagen är den främsta rättskällan i Sverige. EU-rätten är dock överordnad på flera områden. Vilka rättskällorna är och hur de brukas kan studeras genom att läsa prejudicerande avgöranden från våra högsta instanser. Nedan följer webbplatser med information om rätt:

Under följande länkar hittar du praxis:

Jävsregler

Det är angeläget att allmänheten har förtroende för att beslut inte påverkas av något otillbörligt hänsynstagande. Därför finns bl.a. jävsbestämmelser. Beslut som fattas under inflytande av jäv kan upphävas, eftersom sådana beslut inte anses ha tillkommit på ett lagligt sätt. Att beslut kan behöva tas om på grund av jäv kan därför även leda till stora ekonomiska kostnader och osäkerhet för både regionen och enskilda. Den som är jävig i nämnd får därför inte delta eller närvara vid handläggningen av ärendet. Handläggning av ett ärende innefattar såväl beredning, föredragning, överläggning som beslut.

Den som är jävig är själv skyldig att anmäla det till ordföranden (och gärna även till nämndsekreteraren). Det är du själv som ska uppmärksamma om det finns något som kan göra dig jävig i ett ärende. Vet du med dig om att du är jävig, får du inte delta i handläggningen av ärendet. Är du osäker ska du väcka frågan så får nämnden eller fullmäktige rösta om du är jävig eller inte.

Ledamot i fullmäktige

En ledamot i fullmäktige får inte delta i handläggningen av ett ärende som personligen rör ledamoten själv, ledamotens make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående. Vidare får den som är redovisningsskyldig till kommunen eller landstinget får inte delta i val av revisor för granskning av verksamhet som omfattas av redovisningsskyldigheten, eller handläggningen av ärenden om ansvarsfrihet för verksamheten. Detsamma gäller make, sambo, förälder, barn, syskon eller någon annan närstående till den redovisningsskyldige. Den som är jävig i fullmäktige får dock vara kvar i lokalen eftersom det är ett offentligt sammanträde. Vid revisionsanmärkningar får dock berörd ledamot även delta i överläggningen

Förtroendevald i nämnd eller anställd

En förtroendevald i nämnd eller anställd är jävig, om:

1. saken angår honom eller henne själv eller hans eller hennes make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för den förtroendevalde själv eller någon närstående (s.k. sakägarjäv)
2. han eller hon eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång (s.k. ställföreträdarjäv)
3. ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som han eller hon själv är knuten till (s.k. tillsynsjäv)
4. han eller hon har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken (s.k. ombudsjäv)
5. det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet för hans eller hennes opartiskhet i ärendet (s.k. delikatessjäv).

Överklaga beslut

Det går som huvudregel att överklaga beslut som fattas enligt speciallagstiftning, till exempel beslut om bygglov, försörjningsstöd eller sekretess. Det kallas förvaltningsbesvär. I dessa fall överprövas både beslutets laglighet och lämplighet.

Beslut som inte går att överklaga som förvaltningsbesvär och som inte heller avser rent verkställande eller beredande åtgärder får överklagas för laglighetsprövning enligt kommunallagen. Härvid prövas endast beslutets laglighet men inte dess lämplighet. Ett beslut kan vara olagligt om det inte tillkommit på rätt sätt såsom vid jäv eller att beslutet strider mot lag eller annan författning.

Mutor, bestickning och korruption

Som förtroendevald eller anställd i Region Gotland eller i de regionala bolagen (koncernen) arbetar man på medborgarnas uppdrag och i deras intresse. Demokrati, rättssäkerhet och effektivitet är grundläggande värden för all offentlig verksamhet. Det är lätt att skada förtroendet för en verksamhet, men mödosamt och tidsödande att bygga upp det.

Offentlighet och sekretess, personuppgifter

Offentlighetsprincipen regleras i grundlag och handlar om att myndigheternas verksamhet ska kunna kontrolleras och debatteras av folket. Den delas upp i fyra delar: handlingsoffentlighet, yttrandefrihet, meddelarfrihet (till media) och förhandlingsoffentlighet (i domstolar och beslutande församlingar).

Allmänna handlingar

Handlingsoffentligheten är ett uttryck för den medborgerliga informationsfriheten och beskriver medborgares rätt att ta del av allmänna handlingar.

En allmän handling är en handling som inkommit till eller upprättats hos en myndighet och som förvaras hos myndigheten. En handling kan även vara elektronisk eller vara upptagningar av olika slag. E-post som du får från någon i egenskap av förtroendevald i en nämnd är t.ex. en allmän handling. En allmän handling kan helt eller delvis omfattas av sekretess. Föreligger inte någon sekretess kallas handlingen offentlig.

Frågeställningarna är ofta knepiga och gällande rätt är inte i alla delar lättillgänglig. Skatteverket har en rättslig vägledning som kan användas för att sortera frågorna.

EU:s dataskyddsförordning (GDPR)

Nämnden är personuppgiftsansvariga och har det yttersta ansvaret för hur personuppgifter behandlas inom sin förvaltning. För att veta mer vad det innebär, kontakta den ansvariga för GDPR frågor på din förvaltning.

Arbetsgivaransvaret

Regionen är Gotlands största arbetsgivare med cirka 6 500 medarbetare vilket motsvarar 11 procent av befolkningen. Förtroendevalda i regionfullmäktige, regionstyrelsen och nämnder har det yttersta ansvaret för hur Region Gotland uppträder som arbetsgivare. De förtroendevaldas arbetsgivaransvar innebär bland annat ansvar för:

• arbetsmiljö
• jämställdhet
• kompetensförsörjning
• lönepolitik
• mångfald