Avfall och sanering
Du som driver företag är skyldig att se till att allt avfall från verksamheten hanteras på ett sätt som inte innebär några risker för människors hälsa eller för miljön.
Hantering av schaktmassor
Uppgrävda massor kan vara både en resurs och ett problem. Genom att återanvända schaktmassor kan naturresurser sparas. Samtidigt finns en risk att uppgrävda massor kan vara eller bli förorenade när de återvinns. På den här sidan kan du läsa mer om vad som gäller när du ska hantera schaktmassor.
Vad ska jag tänka på om jag ska hantera schaktmassor?
Att hantera förorenade schaktmassor fel kan innebära negativ påverkan på miljön och på människors hälsa. Därför är det är viktigt att du vet var massorna kommer ifrån och att de hanterats rätt genom alla led för att undvika att föroreningar sprids.
Schaktmassor ses så gott som alltid som ett avfall. Därför styrs hanteringen av dem av både avfallslagstiftning och annan lagstiftning som rör miljöfarlig verksamhet. Det är beställaren av schaktjobbet tillsammans med de som arbetar med massorna som ansvarar för att se till att de hanteras säkert och rätt.
Använd våra e-tjänster för att anmäla ditt arbete med schaktmassor till Region Gotland:
Mer information om hantering av schaktmassor
- Informationsblad - Hantering av schaktmassor, Region Gotland och Länsstyrelsen Pdf, 569.3 kB.
- Flödesschema över regelverket som gäller vid återvinning av schaktmassor, Miljösamverkan SydOst Pdf, 372.3 kB.
- Översikt av verksamhetskoder för hantering och återvinning av schaktmassor enligt miljöprövningsförordningen Pdf, 380.6 kB.
- Karta över potentiellt förorenade områden, Länsstyrelsen
- Exempel på karaktäriseringsdokument för verksamhet som tar emot schaktmassor Pdf, 326.9 kB.
- Återvinning av avfall i anläggningsarbeten, Naturvårdsverket
Hantering av tjärasfalt och krossad asfalt
Uppbruten asfalt och tjärasfalt kan innehålla miljö-och hälsoskadliga ämnen, och därför ska de hanteras på ett säkert sätt. Här kan du läsa mer om vad som gäller om du ska hantera, återvinna eller återanvända krossad eller tjärasfalt.
Vill du återanvända krossad asfalt?
Om du vill återanvända krossad asfalt ska du anmäla det till oss senast sex veckor innan arbetet börjar. Använd vår e-tjänst för att anmäla att du vill återvinna avfall för anläggningsändamål:
Vad är tjärasfalt?
I vägar och andra asfalterade ytor kan det förekomma äldre asfaltlager med stenkolstjära, så kallad tjärasfalt. Det kan också kallas för tjärindränkt bärlager eller tjärindränkt makadam. Stenkolstjära innehåller höga halter av miljö- och hälsoskadliga ämnen.
All hantering och eventuell återanvändning av tjärasfalt ska därför ske i samråd med Region Gotland. Kontakta oss om du ska hantera tjärasfalt.
Rapportering av farligt avfall
Den 1 augusti 2020 trädde nya avfallsregler i kraft i syfte att anpassa svensk lagstiftning till EU:s direktiv.
Från den 1 november 2020 ska alla verksamheter som hanterar farligt avfall börja rapportera in uppgifter om det farliga avfallet digitalt till ett nytt avfallsregister hos Naturvårdsverket.
Kraven gäller alla verksamheter som:
- producerar farligt avfall*,
- transporterar farligt avfall,
- tar emot farligt avfall i insamlingsverksamhet,
- mäklar eller handlar med farligt avfall och
- behandlar farligt avfall.
Sedan tidigare finns en skyldighet att anteckna uppgifter om det farliga avfall som uppstår i verksamheten. Den gäller fortsatt och utökas något. Du ska löpande anteckna och dokumentera uppgifter om mängder och typ av avfall i kronologisk ordning och kunna visa upp dem på begäran av tillsynsmyndigheter. Kraven kring anteckningsskyldighet hittar du i avfallsförordningens 6:e kapitel. Sedan den 1 november gäller även att du ska rapportera in uppgifter om det farliga avfallet i Naturvårdsverkets digital avfallsregister.
På Naturvårdsverkets hemsida finns mer information om vad som ska rapporteras och hur rapporteringen går till. Här finns bland annat sju exempel på hur olika verksamheter kan rapportera sitt farliga avfall, en informationsbroschyr och vanliga frågor och svar.
- Här avses en verksamhet där farligt avfall (tex spillolja, lysrör, batterier, färgrester, asbest mm) uppstår.
Bygg- och rivningsavfall
Avfallsförordningens regler gäller för den som producerar bygg- och rivningsavfall. Syftet med utsorteringskraven är att komma högre upp i avfallshierarkin så att både förberedelse för återanvändning och materialåtervinning kan öka.
Kraven gäller utsortering vid källan. Den som producerar bygg- och rivningsavfall ska sortera ut åtminstone följande avfallsslag:
- trä,
- mineral (som består av betong, tegel, klinker, keramik eller sten),
- metall,
- glas,
- plast,
- och gips.
De utsorterade avfallsslagen ska förvaras och transporteras bort skilda från varandra och från annat avfall. Utsorterat avfall får inte förbrännas. Förutom de preciserade kraven på utsortering av bygg- och rivningsavfall finns det krav som innebär att avfall ska hanteras på ett sätt som leder till hushållning med resurser och till att minimera skadeverkningar på miljön och människors hälsa och att avfall hanteras på ett sätt som främjar förberedelse för återanvändning och materialåtervinning.
Undantag möjligt
Naturvårdsverket har meddelat föreskrifter om vissa undantag från kraven på utsortering. Föreskrifterna trädde också i kraft den 1 augusti 2020. Av Naturvårdsverkets vägledning om utsortering av bygg- och rivningsavfall framgår att undantag endast gäller för de avfallsslag som inte går att sortera ut. Det är den som producerar avfallet som själv bedömer om undantagen är tillämpliga. Bedömningen behöver dokumenteras för att kunna visas upp för tillsynsmyndigheten. Vid behov är det möjligt att stämma av bedömningen med tillsynsmyndigheten.
Dispens kan meddelas i enskilda fall
Det finns också vissa möjligheter att söka dispens hos tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten är i dessa fall kommun eller länsstyrelsen.
Digital registrering av farligt avfall
Från och med den 1 november 2020 utökas den sedan tidigare gällande anteckningsskyldigheten på så sätt att avfallsproducent också ska rapportera in antecknade uppgifter om farligt avtal till ett nytt register om avfall hos Naturvårdsverket.
Nya regler även i plan och bygglagen (PBL)
Riksdagen har den 16 juni 2020 beslutat om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) som innebär att ändringar i vad som ska ingå i kontrollplanen vid bygg- eller rivningslov. Syftet med lagändringen är att främja selektiv rivning och att möjliggöra avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen, så att återanvändning underlättas och att materialåtervinning kan ske med hög kvalitet.
Kontakta Region Gotland
Region Gotlands kundtjänst
Vi svarar på frågor om vår service och verksamheter, hör av dig till oss på telefon eller e-post.
Sidinformation
- Senast uppdaterad:
- 7 oktober 2024