Källaröversvämningar

I teorin ska spillvattensystemet inte påverkas alls av regn, men i verkligheten gör det ofta det.

Regnvatten kan nämligen ta sig in i avloppsrören genom:

• små läckor i ledningar
• dräneringar runt husgrunder
• gamla eller felaktiga kopplingar från takrännor och hårdgjorda ytor

När regnvatten blandas in i spillvattensystemet blir det mer vatten än rören är byggda för att klara, och det kan orsaka baktryck. Även små läckor kan bidra till överbelastning vid skyfall, och särskilt problematiska är felkopplingar där takvatten leds till avloppet.

Dagvatten är regnvatten som rinner från gator, tak och hårdgjorda ytor. Förr kopplade man även källartrappor och garageinfarter direkt till rören under mark. Vid kraftiga regn kunde vattnet då rinna tillbaka samma väg, in i huset.

I början var det lite otydligt vad man dimensionerade dagvattensystemet för, men idag har det blivit etablerat att den ska klara regn upp till marknivå, och inte öppna inlopp under marknivå.

Det beror på att mängden regn som behöver hanteras varierar kraftigt och det har visat sig att det är rimligt att bygga systemet för att ta emot regnvatten ovanifrån, inte för att hantera vatten som rinner in underifrån.

Det betyder att du som fastighetsägare själv behöver skydda lågt liggande brunnar, trappor och garage.

Det görs enklast genom att:

• pumpa upp vattnet från källartrappor och dräneringar till marknivå,
• installera backventil på lågt liggande inlopp,
• koppla bort spygatter och liknande inlopp från dagvattenrören.

Genom att skydda källartrappor och nedfarter med tak och en tröskel som leder bort regnvatten kan man ofta klara sig utan spygatt eller nöja sig med en mindre pump.

Många äldre fastigheter (särskilt byggda på 1960–70-talet) har fortfarande de gamla lösningarna kvar, vilket gör att översvämningar kan inträffa oftare än vart tionde år.

Du ansvarar för allt från förbindelsepunkten och in i huset. Det betyder att du ansvarar för att din egen VA-anläggning fungerar, är rätt kopplad och underhållen.

Du ansvarar för att:

• Ledningarna på tomten är i gott skick och rätt kopplade (t.ex. att takvatten inte går till spillvattenrören).
• Golvbrunnar, spygatter och dräneringar är utformade så att vatten inte kan tränga in bakvägen.
• Skydda fastigheten mot baktryck, till exempel med backventil eller pump.
• Underhålla och rensa egna rör och brunnar.
• Anmäla fel till Region Gotland om du misstänker problem i det allmänna nätet.
• Ha en försäkring som täcker skador på fastigheten vid översvämning.

Region Gotland är VA-huvudman och ansvarar för det allmänna VA-nätet, alltså de rör, pumpstationer och reningsverk som ligger i gatan och betjänar flera fastigheter.

Region Gotland ansvarar för att:

• Avloppsnätet är dimensionerad för att klara dämningsnivåerna enligt riktlinjerna nedan.
• Ledningsnätet hålls i gott skick, fritt från rötter, avlagringar och stopp.
• Utreda orsaken vid rapporterad källaröversvämning och vid behov vidta åtgärder.
• Informera fastighetsägare om ansvar, risker och förebyggande åtgärder.

Om en översvämning beror på en brist i det allmänna ledningsnätet, till exempel ett stopp som regionen borde ha åtgärdat, kan ersättning bli aktuell enligt lagen om allmänna vattentjänster (LAV 2006:412).

Dämningsnivån kan ändras med tiden som följd av att till exempel flera kopplas på nätet. Kravet på VA-huvudmannen är att fastighetsägare inte ska behöva utsättas för översvämningar oftare än i snitt vart 10:e år. Eftersom VA-huvudmannen inte har koll på vilken nivå som är kritisk för fastighetsägare finns det allmänna riktlinjer som VA-huvudmannen förhåller sig till för de olika avloppssystem. Dämningsnivån beräknas med datorsimuleringar.

Du får information om den högsta tillåtna dämningsnivån genom en situationskarta. En situationskarta är ett dokument som visar hur din fastighet är kopplad till VA-nätet, alltså vatten- och avloppssystemet. Där kan du se var dina förbindelsepunkter finns, det vill säga de platser där dina ledningar ansluter till det kommunala nätet. Du får kartan när du ansluter din fastighet till det kommunala VA-nätet, eller om något ändras i ledningsnätet som påverkar din fastighet.

• För spillvattennätet är den högsta tillåtna dämningsnivå 0,5 m över huvudledningens inre hjässa.
• För dagvattennätet är högsta tillåtna dämningsnivån 0,3 m över marknivån vid förbindelsepunkten.
• Högsta tillåtna dämningsnivån för spillvattennätet är aldrig under 2 m över havet och stiger med 1 mm per meter från strandlinjen.
• Pumpstationer har nödbräddar. Uppströms pumpstationer är högsta tillåtna dämningsnivån nödbräddens höjd plus 1 mm per meter längsmed ledningsnätet.
• Kontakta Region Gotland för att få information om högsta tillåtna dämningsnivån för just din förbindelsepunkt.
• Fråga en VVS firma eller VA tekniker för att undersöka om källargolvet ligger under högsta tillåtna dämningsnivån.

Före (förberedelser)

• Gör en översyn av dina VA-installationer: se till att ledningarna är rätt kopplade, att rensbrunnar är åtkomliga och att backventil finns där det behövs.
• Rensa hängrännor, stuprör, rännstensbrunnar och dränering så att vattnet rinner undan.
• Leda takvatten ut på mark eller ytor som tål vatten.
• Skydda källarutrymmen: förvara värdefulla saker på hyllor och använd trösklar vid källartrappor eller fönsterbrunnar.
• Känn till var förbindelsepunkten finns.

Under (när vatten tränger in eller risk finns)

• Säkerställ att ingen är i fara. Stäng av el i berörda utrymmen om det kan göras säkert.
• Undvik att spola i avlopp eller toalett under pågående skyfall.
• Försök begränsa skadan: bygg provisoriska barriärer, flytta känsliga saker, använd pump om det är säkert.
• Ring 112 vid fara.

Efter (när vattnet dragit sig tillbaka)

• Kontakta ditt försäkringsbolag direkt för skadeanmälan och sanering.
• Gör felanmälan till Region Gotland om du misstänker problem i det allmänna ledningsnätet.
• Sanera noggrant: ta bort förorenat material, torka ur, kontrollera fukt och mögel. Följ försäkringsbolagets anvisningar.

Källaröversvämning

När vatten tränger in i källaren, till exempel via golvbrunnar, väggar eller dörrar. Vattnet kan komma från avloppssystemet eller utifrån vid kraftigt regn.

Ledningsnät / ledningssystem

Det nät av rör under marken som transporterar vatten och avloppsvatten. Det kan vara både privata ledningar på tomten och det allmänna nätet i gatan.

Spillvatten

Avloppsvatten från huset, till exempel från toaletter, handfat, dusch, diskho och tvättmaskin. Det är alltså “det smutsiga vattnet” från huset.

Spillvattennät / spillvattensystem

Rören som är byggda för att ta hand om spillvatten från husen, inte regnvatten. De ska egentligen bara innehålla avloppsvatten, inte dagvatten.

Dagvatten

Regnvatten och smältvatten som rinner från tak, gator, uppfarter och andra hårda ytor. Dagvatten ska ledas bort i egna rör eller tas om hand på tomten, inte blandas med spillvatten.

Dränvatten / dränering

Vatten som samlas runt husgrunden och leds bort via dräneringsrör. Dränering ska skydda huset från fukt och vatten som tränger in genom grund och källarväggar.

Spygatt

En liten golvbrunn utomhus, ofta i källartrappa eller garageinfart. Den är kopplad till dagvattenrören och samlar upp regnvatten. När dagvattennätet blir fullt kan vattnet rinna tillbaka genom spygatten och in mot huset.

Golvbrunn

En brunn i golvet, ofta i källare, tvättstuga eller badrum, där vatten kan rinna ner i avloppet. Vid baktryck kan vatten tryckas upp ur golvbrunnen.

Renslucka / rensbrunn

En öppning på avloppssystemet där man kan komma åt att rensa rören om det blivit stopp. Kan finnas både inne i källaren och ute på tomten.

Baktryck

När vattnet i ledningarna inte kan rinna bort som det ska och istället pressas tillbaka i rören. Då kan vatten tryckas upp i husets golvbrunnar, toaletter och andra lågt liggande inlopp.

Återkomsttid

Den genomsnittliga tidsperiod (oftast i år) mellan två regnhändelser som är lika kraftiga eller kraftigare. Exempel: Ett regn med 10 års återkomsttid inträffar i genomsnitt vart 10:e år, men kan komma flera gånger på kort tid eller utebli länge.

Säkerhetsnivå

Kombination av återkomsttid och dämningsnivå – den högsta tillåtna dämningsnivån för en given återkomsttid. Exempel: 10-års regn till marknivå.

Fritt inlopp

En öppning där vatten kan rinna in utan backventil eller annat skydd. Till exempel en golvbrunn eller spygatt som ligger lågt. Om den ligger under dämningsnivån kan vatten pressas in bakvägen.

Dämningsnivå

Den faktiska dämningsnivån är den högsta vattennivå som vattnet når i ledningsnätet under en regnhändelse.

Den högsta tillåtna dämningsnivån är den nivå som vattnet i ledningssystemet som mest får stiga till vid ett dimensionerande regn.

Ligger något i huset (till exempel en golvbrunn) under denna nivå kan vatten pressas in i huset oftare än var tionde år.

Dämningshöjd

Hur högt över en viss punkt (till exempel huvudledningens topp eller marknivå) som dämningsnivån ligger. Det är ett mått på hur högt vattnet kan stiga i rören.

Förbindelsepunkt (FP)

Gränspunkten där fastighetens privata ledningar kopplas på det allmänna VA-nätet. Den ligger oftast i gatan eller strax utanför tomtgränsen. Allt innanför denna punkt är fastighetsägarens ansvar.

VA-nät / VA-anläggning

VA står för vatten och avlopp. VA-nät eller VA-anläggning är det samlade systemet med ledningar, pumpstationer och reningsverk som sköter dricksvatten, avloppsvatten och ibland dagvatten.

VA-huvudman

Den som ansvarar för det allmänna VA-nätet. På Gotland är det Region Gotland. VA-huvudmannen sköter rören i gatan, pumpstationer och reningsverk.

LTA-pump (Lätt TryckAvlopp)

En liten pumpstation på tomten som pumpar husets avloppsvatten vidare till det allmänna ledningsnätet. Vanlig där det inte går att få naturligt fall i ledningarna.

Nödbrädd / nödavledning

En säkerhetsutsläppspunkt där vatten kan rinna ut om systemet blir överfullt, till exempel vid en pumpstation. Den finns för att skydda ledningsnätet och fastigheter uppströms.

Huvudledning

Den större stamledningen i gatan som flera fastigheter är kopplade till. Fastighetens ledningar ansluter till huvudledningen vid förbindelsepunkten.

Backventil

En ventil som släpper igenom vatten åt ett håll men inte tillbaka. Den används för att hindra vatten från att rinna baklänges in i huset vid baktryck i ledningsnätet.

Pumpbrunn

En brunn med pump som samlar upp vatten (till exempel från källartrappa eller dränering) och pumpar upp det till en högre nivå, ofta marknivå, så att det kan rinna vidare utan att orsaka översvämning.

Dagvattenrör / dagvattennät

Rörsystemet som tar hand om dagvatten (regnvatten) från gator, tak, uppfarter och andra hårda ytor. Det är skilt från spillvattennätet.

Rännstensbrunn

Brunn vid kanten av gatan som samlar upp regnvatten från vägen. Den är kopplad till dagvattennätet.

Dimension / dimensionering

Hur stort systemet är byggt för att klara, till exempel hur grova rören är och hur mycket vatten de kan ta hand om vid ett visst regn. “Fel dimensionerat” betyder att systemet är för litet för den mängd vatten som kommer.

Nedströms / uppströms

• Uppströms: den del av systemet som ligger “före” i flödesriktningen, närmare din fastighet.
• Nedströms: den del som ligger “efter” i flödesriktningen, längre bort, till exempel mot pumpstation eller reningsverk.

Lagen om allmänna vattentjänster (LAV)

En svensk lag som reglerar ansvar och skyldigheter för både VA-huvudman och fastighetsägare när det gäller vatten och avlopp. Den styr bland annat när ersättning kan bli aktuell vid skador.