Kopparsviksbron

• Trafikverket kräver en planskild lösning för att inte gående och fordonstrafik ska korsas vid färjeleden i Visby.
• Mängden trafik, typen av trafik och platsen gör att man beslutat att bygga en bro.
• Kopparsviksbron behövs för att det inte ska bli stopp i trafiken, så att det blir förseningar och stora störningar i linjefärjornas tidtabell. Sådana störningar kan leda till viten.

Färjeleden trafikeras idag av både lastbilar, kollektivtrafik, persontrafik, gång- och cykeltrafik. Att hamnen fungerar är en förutsättning för invånarna och näringslivet, för att det ska vara möjligt att bo och verka på Gotland. Här transporteras livsmedel och andra förnödenheter samtidigt som det är den huvudsakliga vägen för den som reser till och från ön.

Därför är det viktigt att inte störa linjetrafikens tidtabell och minimera störningar på trafikflödet i anslutning till hamnen. Samtidigt behövs en säker passage mellan kryssningskajen och södra Visby för de över hundra tusen kryssningsresenärer som årligen kliver av färjan i Visby.

Bron byggs för att möta Trafikverkets krav på en planskild lösning för gång- och fordonstrafik. Trafik i skilda plan betyder att gångtrafiken och fordonstrafiken inte korsas på samma nivå, exempelvis på marknivå. Det utesluter möjligheten att hantera övergången med trafikljus.

Hamnrondellen har kapacitet att klara all trafik från kryssningskajen och den utökade linjetrafiken. Däremot blir det stopp i trafiken när det samtidigt kommer många gående i rondellen. Därför kräver Trafikverket att gående från kryssningskajen inte ska passera i samma plan som trafiken från linjefärjorna.

Att anlägga ett övergångsställe skulle göra att de som går ändå passerar på samma nivå som fordonen. Ett övergångsställe skulle därför inte hjälpa utan snarare förvärra situationen. Bron kommer göra att de som promenerar istället kan röra sig tryggt på sex meters höjd ovanför färjeleden och vidare på den nya gång- och cykelväg som Trafikverket bygger.

Det östra brofästet ansluter till Kopparsviksgatan nära Langska huset, och mot Visby promenerar du genom palissaderna. I framtiden kan du även använda Trafikverkets nya gång- och cykelbana utmed landsidan på Färjeleden.

– Att bygga i fackverkskonstruktion är det mest kostnadseffektiva sättet att möta de krav som en gångbro på 200 meters längd ställer. Det passar väl in i den industriella miljö som en hamn med mycket trafik, oljedepåer med mera utgör. Detsamma gäller valet av corténstål, som är väderbeständigt, tål den tuffa miljön vid havet och kräver minimalt underhåll över tid. Samtidigt bryter det av mot den befintliga, ganska kalla gråskala, som hamnområdet består av idag och tillför lite värme i sin design med den roströda kulören, säger Sebastian Stein, VD Gravity Group och arkitekt i projektet.

• Gångbron byggs främst i väderbeständigt stål, så kallat cortén-stål, och med bropelare av både stål och betong.
• Trafikverket kräver sex meter fri höjd över vägbanan. Bron behöver ha rätt lutning för att följa kraven på tillgänglighet. Det gör att gångbron behöver bäras av konstruktionen på själva sidorna på bron. Därför byggs bron med en fackverkskonstruktion som används för att nå kraven på tillgänglighet.
• Längst ut mot havet öppnar bron upp sig i en utsiktsplats som kommer vara tillgänglig för allmänheten. På så sätt vill man skapa en plats som kan uppskattas av både gotlänningar och besökare.

Bron tillverkas i sektioner i Litauen av svenskt stål. Sektionerna lyfts och monteras sedan på plats vid färjeleden.

Kopparsviksbron blir cirka nio meter vid sin högsta punkt, och ha sex meter i fri höjd över färjeleden. Bron kommer bli cirka 200 meter lång.

Budget för projektet är 60 miljoner kronor.

Byggnationerna drivs i form av ett investeringsprojekt med en budget på 60 miljoner kronor. Medel säkras genom finansiering med egna medel och lån. När bron tas i drift finansieras avskrivningar (amorteringar) och räntor med skattemedel.

Bygglovet vann laga kraft den 17 juli och planen är att byggarbetet ska starta sista veckan i augusti med de arbeten som görs ovanför silosarna i hamnen. Det inledande arbetet inbegriper att sätta stängsel kring området och att i begränsad omfattning flytta ledningar som är i vägen.

Bron beräknas vara färdig sommaren 2025.

Tekniska nämnden är det beslutande organet.

Förslag till en permanent lösning på passage från kryssningskajen har hanterats tidigare vid olika tillfällen. Förslaget att bygga en bro med utsiktsplats presenterades våren 2023. Bron ska skapa en säker trafiksituation och är en kostnadseffektiv lösning, och blir dessutom en plats som är tillgänglig för både besökare och gotlänningar.

Samtidigt som bron byggs förbereder man marken och bygger fundamenten/brostöden. Bron kommer att placeras på en konstruktion i marken med 84 pålar. Dessa pålar fångar mestadels upp brons vikt men hjälper samtidigt till att hålla emot övriga krafter som tillkommer. Bron kommer uppskattningsvis att väga 300 ton.

Det blir en planerad helhetslösning tillsammans med Trafikverket som bygger gång och cykelvägen under bron. I bästa fall är Trafikverkets byggnationer klara samtidigt med bron.

Bron konstrueras för att klara starka vindar, påkörning och översvämning. Livslängden är beräknad till 80 år.

Eiffage Infra-Nordic, ett företag som är baserat i Helsingborg och jobbar med byggnationer av infrastrukturlösningar.

”Sista chansen” kommer i dagsläget att finnas kvar men infarten kommer att byggas om.

Ur ett socialt perspektiv har man bland annat utformat bron för att den ska vara tillgänglig och säker. Ur miljösynpunkt har arbetet handlat om att ta fram en hållbar lösning, så att bron ska stå länge och klara kraftiga påfrestningar. Därför byggs bron i väderbeständigt stål. En hållbar resursanvändning är också en viktig del i arbetet med ekonomisk hållbarhet.

När bron formgetts har man utgått ifrån en livslängd på 80 år använts som utgångspunkt. Man har tagit hjälp av den nya klimatanpassningsplanen för att ta hänsyn till att bron ska klara den livslängden och framtidens klimatpåverkan.