Hälso- och sjukvårds­nämndens beslut i korthet

På dagens sammanträde, den 7 februari 2024, presenterades och antog nämnden bland annat ekonomiskt resultat och verksamhetsberättelse för 2023. Hälso- och sjukvården fortsätter att hålla hög kvalitet och tillgänglighet. Det ekonomiska resultatet för 2023 slutade på minus 229 miljoner. Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag till verksamhetsanpassningar 2024–2025 för att minska kostnaderna.

Bokslut 2023: Gotlänningarna får god vård med hög tillgänglighet

Hälso-och sjukvården fortsätter att ge invånare och besökare en god vård, med hög tillgänglighet och kvalitet. Medborgarundersökningar visar att gotlänningarnas förtroende för hälso- och sjukvården är stort och väntetiderna till vård anses som rimliga. De flesta, närmare 90 procent, instämmer helt eller delvis i att de har tillgång till den sjukvård de behöver.

Bemanningsfrågorna är som alltid en viktig och prioriterad fråga. De nya reglerna för dygnsvila, som är den sammanhängande ledighet som medarbetare har rätt till mellan sina arbetspass, trädde i kraft 1 oktober och föregicks av en hel del förberedelser och planering.

Under sommaren fick sjukhuset utökade lokaler när den nya havspaviljongen invigdes.

Region Gotland har under året tagit över driften av njursjukvården, inklusive dialysverksamheten.

Filip Reinhag, nämndordförande (S):

– Det är glädjande och med en stor stolthet jag kan konstatera att vi fortsätter att leverera en hälso- och sjukvård till gotlänningarna som håller hög kvalitet och hög tillgänglighet. Gotlänningarna har ett högt förtroende för sjukvården. Det beror på ett stort engagemang och en hög kompetens hos alla våra medarbetare som varje dag möter patienterna utifrån deras behov. Jag vill rikta ett stort tack till alla medarbetare för deras insatser under verksamhetsåret.

Marie Loob, hälso- och sjukvårdsdirektör:

– Det känns både inspirerande och hedrande att få leda den gotländska hälso- och sjukvården och tandvården. År efter år leverera vi resultat som ligger i topp i landet i undersökningar - både vad gäller medicinska resultat och förtroende från gotlänningarna. Det är ett resultat av allt gott arbete som görs ute i verksamheterna. Efter några år med stora statsbidrag har vi dock en stor utmaning när det gäller att anpassa verksamheten till nuvarande ekonomiska förutsättningar.

Verksamhets­­anpassningar 2024–2025 – kostnadsbesparingar

• Hälso- och sjukvårdsnämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag på fokusområden för kostnadsbesparingar.
• Hälso- och sjukvårdsnämnden fattar beslut om ett generellt anställningsstopp inom hälso- och sjukvården med undantag för: klinisk verksam personal inom tandvården, sjuksköterskor inom slutenvården, röntgensjuksköterskor, specialistsjuksköterskor inom anestesi/operation/IVA, samt biomedicinska analytiker och specialistläkare i primärvården. Övriga tillsvidareanställningar, samt tidsbegränsade anställningar över sex månader ska vakansprövas centralt. Beslutet gäller tillsvidare och upphävs av nämnden.
• Hälso- och sjukvårdsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att återkomma med process och fördjupad analys för att minska bemanningskostnaderna för både egen och inhyrd personal.
• Hälso- och sjukvårdsnämnden ser att beslutade åtgärder kan komma att påverka både arbetsmiljö, tillgänglighet och patientsäkerhet och ger förvaltningen i uppdrag att löpande hålla nämnden informerade ur dessa perspektiv, samt i övrigt återge statusrapport och effekthemtagning för respektive fokusområde.

Filip Reinhag, nämndordförande (S):

– Den ekonomiska krisen i Sverige har blivit en sjukvårdskris där inflationen påverkar kostnadsutvecklingen starkt. Vi ser att statsbidragen minskar samtidigt som kostnaderna ökar och vi måste därmed vidta åtgärder för att bromsa kostnadsutvecklingen. Arbetet med att minska kostnaderna behöver bedrivas brett i verksamheterna och omfatta många olika delar. Det är ett tungt men nödvändigt beslut att fatta.

Marie Loob, hälso- och sjukvårdsdirektör:

– Det här är ytterligare ett steg i att försöka få stopp på den kraftiga kostnadsutvecklingen i hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Det innebär inte att det arbete verksamheterna redan gör kring att minska kostnaderna ska avstanna, utan beslutet om verksamhetsanpassningarna ska stödja och ske parallellt och i samspel.

Justering av vårdavgifter

Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår regionfullmäktige att regionfullmäktige fastställer förslag till vårdavgift i öppenvård enligt förvaltningens förslag. Tidpunkt för när justeringarna av vårdavgifter kommer att gälla beror på när regionfullmäktige kan behandla ärendet.

Hälso- och sjukvårdsnämnden gav i slutet av förra året förvaltningen i uppdrag att göra en översyn av vårdavgifter och återkomma med förslag till ändringar. Nedan redovisas några exempel på vad höjningen av vårdavgifter kommer att innebära:

• Nuvarande vårdavgifter för besök på akutmottagning är 400 kronor, och föreslås höjd till 500 kronor. Vård av ambulanspersonal är 400 kr, och föreslås höjd till 500 kronor om behandling sker och avslutas på plats, behövs fortsatt behandling är ambulans avgiftsbefriad.
• Besök vid vårdcentral 200 kronor och föreslås höjd till 300 kronor.
• Besök till läkare på specialistmottagning förslås ligga kvar på 300 kronor.
• Annan personal än läkare vid specialistmottagning är 200 kronor, och föreslås höjd till 300 kronor.

Filip Reinhag, nämndordförande (S):

– Det är tyvärr en nödvändighet att nu föreslå en höjning av vårdavgifterna. Vi gör det för att minska behovet av andra besparingar och i möjligaste mån trygga verksamheterna framåt. Högkostnadsskyddet fortsätter skydda de som är i behov av många vårdbesök. Personer över 85 är befriade från vårdavgift.