Behovet av en svensk ö-strategi lyftes i riksdagen

Sverige behöver en politik som tar hänsyn till öarnas särskilda förutsättningar. Det var utgångspunkten när politiker, forskare och företrädare för myndigheter och organisationer samlades till ett seminarium i riksdagen onsdagen den 11 november.

Seminariet, som var fullsatt, arrangerades av Region Gotland tillsammans med de gotländska riksdagsledamöterna Filip Reinhag (S) och Jesper Skalberg Karlsson (M). Färjetrafiken till Gotland lyftes som ett konkret exempel på varför ö-perspektivet behöver finnas med när staten fattar beslut.

Viktigt att ta hänsyn till platsers förutsättningar i nationella beslut

Erik von Pistohlkors från EU-kommissionens representation i Sverige inledde med att presentera EU:s nyligen antagna ö-strategi. Där lyfts bland annat tillgänglighet, energisäkerhet, starka ö-samhällen, livskvalitet och beredskap. En central del är att medlemsländerna behöver ta hänsyn till öarnas behov i sin nationella planering och stärka samordningen mellan myndigheter, regioner och kommuner.

Josefina Syssner, forskare vid Linköpings universitet och expert i SVESAM-utredningen, beskrev sedan hur politik behöver utgå från olika platsers förutsättningar. Gemensamma nationella mål och överenskommelser behöver ge utrymme för lokala lösningar. Geografin kan också motivera särskilda insatser, exempelvis för öar, och möjligen kan en ö-strategi ”gå före” SVESAM-utredningen genom att vara mer tydligt fokuserad på en typ av plats.

Simon Härenstam, strateg för ö-frågor på Region Gotland, redogjorde för OECD:s rekommendationer och visade exempel från Skottland och Finland. Ett av nyckelbudskapen är att införa ett ö-säkringsverktyg. Det innebär att konsekvenserna för ö-samhällen undersöks tidigt när politiska förslag, strategier och lagar tas fram. På så sätt kan besluten anpassas innan de genomförs.

Färjetrafiken visar behovet av ett ö-perspektiv

Efter den inledande kunskapsdelen stod Gotlandstrafiken i fokus, som exempel på ett område som inte är ö-säkrat. I dialogen med Lennart Kalander från Trafikverket lyftes frågor om biljettpriser, överfartstider och konsekvenser för boende och näringsliv. Den nya tidtabellen från februari 2027, med längre överfartstider och sena ankomster till Visby, var ett av exemplen som togs upp. Där uppfattades det som försiktigt positivt från Trafikverket att det inte är helt bestämt om de sena ankomsterna, utan att dialog pågår med Destination Gotland.

Region Gotlands budskap är att färjetrafiken behöver planeras och finansieras som en del av Sveriges grundläggande infrastruktur. Utgångspunkten behöver vara vilken tillgänglighet trafiken ska ge människor och företag och inte vad trafiken ska kosta.

Regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin gav sitt perspektiv i den avslutande delen. Hon pratade bland annat om att öar ofta utgör ett lands yttre gräns och hur viktigt det är att de är bebodda, och att det ”lyser i fönstren”.

Region Gotland arbetar tillsammans med andra kommuner och regioner för att Sverige ska få en nationell ö-strategi. Så att öarnas förutsättningar i större utsträckning tas med i nationella beslut, och på så sätt bidrar till likvärdiga livsvillkor i hela landet. Seminariet satte frågan i ett bredare sammanhang, med perspektiv från EU-kommissionen, forskning och OECD:s rekommendationer.