Från ord till handling: OECD visar vägen för hållbar ö-politik

Den 26 februari presenterade OECD rapporten ”Policy pathways beyond the shoreline” under ett öppet webbinarium. Rapporten visar hur nationell politik kan ö-säkras så att beslut om infrastruktur, energi och lagstiftning systematiskt tar hänsyn till öars särskilda villkor och pekar ut konkreta åtgärder för Sverige.

Rapporten bygger på data från 47 europeiska ö-regioner samt fallstudier från Sverige, Kroatien och Grekland. Från Sverige har Region Gotland, Öckerö kommun och Landsbygds- och infrastrukturdepartementet deltagit i arbetet.

OECD visar att öar har särskilda strukturella villkor: högre kostnader för infrastruktur, större sårbarhet i energiförsörjning och transporter, mindre arbetsmarknader och begränsad kritisk massa. Samtidigt lyfts öarnas potential som testbäddar för innovation och hållbar omställning. I dag saknas ett samlat nationellt ramverk för hur ö-perspektivet ska integreras i svensk politik.

Gotlands perspektiv: erkännande och finansiering

Regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S) lyfte under webbinariet att erkännandet av insularitet är en grundförutsättning för långsiktig utveckling.

– När människor och varor måste korsa vatten för att nå arbete, service och marknader är villkoren fundamentalt annorlunda än på fastlandet. Den skillnaden behöver också avspeglas i nationell politik och finansiering, säger Meit Fohlin.

Hon pekade särskilt på att Sverige i dag inte tar hänsyn till ö-dimensionen i utjämningssystemet, där resurser i huvudsak fördelas utifrån befolkningsstorlek.

– Utan ett tydligt erkännande av insularitet riskerar vi att missa de strukturella skillnaderna som påverkar våra möjligheter till utveckling, säger Meit Fohlin.

Verktyg för praktisk ö-säkring

Rapporten kompletteras i Sveriges fall med ett praktiskt ö-säkringsverktyg för beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, som ska säkerställa att ö-perspektivet integreras i politik och planering. Region Gotland har deltagit aktivt i arbetet med att ta fram verktyget och ser det som ett konkret stöd i dialogen med nationella aktörer. Roland Engkvist, EU-samordnare på Region Gotland, betonade att verktygslådan är avsedd att vara praktiskt användbar i det löpande beslutsfattandet.

– Det handlar om att göra ö-perspektivet konkret och systematiskt i reformer och investeringar. Vi har mycket data i Sverige, men den behöver användas på rätt sätt och kompletteras med kvalitativa analyser för att ge en rättvis bild av öars villkor, säger Roland Engkvist.

Han framhöll också att verktyget kan få betydelse även på europeisk nivå i det fortsatta arbetet med en EU-strategi för öar.

Fem centrala rekommendationer för Sverige

OECD lyfter fem prioriterade åtgärder:

1. Erkänn öar som särskild kategori i nationell och regional politik.
2. Skapa ett samordnat ramverk för ö-data.
3. Inför konsekvensbedömningar för öar i all relevant lagstiftning.
4. Etablera en nationell samordningsenhet för ö-frågor.
5. Samla till ett nationellt årligt Ö-Forum för kontinuerligt lärande och samarbete.

Vi delar gemensamma utmaningar med fler öar

Under webbinariet betonades att öar i Sverige, Kroatien och Grekland delar gemensamma utmaningar, oavsett storlek och geografiskt läge, och att samarbete över nationsgränserna är avgörande för att hitta hållbara lösningar. Man framhöll att permanenta nackdelar kräver permanenta och riktade politiska lösningar.

I både Kroatien och Grekland har nationella strukturer införts för att säkerställa att öars villkor beaktas i lagstiftning, investeringar och strategisk planering. Erfarenheterna visar att ö-politik behöver vara långsiktig, samordnad och integrerad i ordinarie styrsystem.

Samtidigt betonades att ö-politik inte enbart handlar om kostnader, styrning och infrastruktur. Det handlar också om livskvalitet, framtidstro och möjligheten för människor – särskilt unga – att bo, arbeta och utvecklas på sina öar. Att stärka öars konkurrenskraft är därför inte bara en ekonomisk fråga, utan en fråga om att skapa långsiktigt hållbara och levande samhällen.

Projektets huvudsakliga resultat är bland annat en ny metod för klassificering av öar, metoder för att mäta kostnaderna för ö-läget samt ett operativt ramverk för flernivåstyre med verktyg för ö-anpassning och genomförande.

Ett första steg – nu börjar genomförandet

Enrique Garcilazo, Deputy Head of Division vid OECD:s avdelning för regional utveckling och flernivåstyrning, betonade i sin avslutning att rapporten är ett första steg. Nu inleds en fas där rekommendationerna ska omsättas i praktisk politik och utvecklas vidare i samarbete mellan länder och regioner.

För Gotlands del innebär rapporten ett stärkt kunskapsunderlag i dialogen med nationella aktörer och en möjlighet att tillsammans med andra europeiska ö-regioner fortsätta driva frågan om en mer sammanhållen och långsiktig ö-politik.