Så går det för Gotland –sammanfattning av årets konferens

Vad svarar man på frågan ”Hur går det för Gotland?” i en värld där förutsättningarna hela tiden förändras? Det korta svaret kan bli: Det är inte så dumt att bo på Gotland. Årets RUS-konferens den 1 oktober belyste utmaningar och möjligheter för att nå målen i ”Vårt Gotland 2040”.

Den årliga konferensen ”Hur går det för Gotland?” är en del i uppföljningen av Gotlands regionala utvecklingsstrategi RUS: ”Vårt Gotland 2040” och syftar till att löpande följa och diskutera utvecklingen mot målen i RUS. Konferensen tog pulsen på hur engagemanget för regional utveckling hålls levande och tar steg framåt.

Representanter från Gotlands näringsliv, ideella organisationer, den akademiska världen och myndigheter hade samlats i Ljusgården, Rådhuset på Visborg för att ta del av årets uppföljning.

Två avgörande frågor för utvecklingen på Gotland hade särskilt fokus:

• Vad krävs för att skapa en arbetsmarknad som är hållbar och inkluderande och samtidigt kapabel att möta framtidens kompetensbehov?
• Kan vi tillsammans hitta nya eller förbättrade lösningar för den gotländska bostadsförsörjningen?

Regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin hälsade välkommen med orden:

– Den sammanhållning och det samtänkande som finns ger mig gott hopp om att vi inte ska arbeta i stuprör utan ser hur allt hänger ihop och hur det får en direkt påverkan på resultatet. Konferensen är ett bra tillfälle för att skapa samsyn och förståelse.

Rapport på nytt sätt – uppdaterade indikatorer

Jenny Helin, rektorsråd Uppsala universitet, Campus Gotland är inne på samma spår. Hon talade om boendelösningar som en av nycklarna till framgång:

– Vi behöver kroka arm och lösa det här tillsammans, låt oss släppa tanken på att bara bygga nytt. Kan vi titta på vad vi kan göra med de resurser vi redan har för att skapa bostäder för de unga året runt?

Årets uppföljning presenterade ett nytt upplägg och annat syfte än tidigare rapporter. I stället för att redovisa på förhand utvalda statistiska indikatorer beskrivs utvecklingen från och med hösten 2025 på Region Gotlands webbplats.

– Det gör det möjligt att när som helst gå in och följa Gotlands utveckling över tid. Där kommer indikatorerna löpande och kontinuerlig uppdateras och kompletteras, säger Staffan Landin, strateg för regional utveckling på Region Gotland och författare till rapporten.

Årets rapport fokuserar därför på att lyfta fram de viktigaste händelserna, slutsatserna och insikterna från det gångna året med utgångspunkt i de tre övergripande målen i ”Vårt Gotland 2040”.

Oavsett hur mycket planering och hur många strategier Region Gotland tar fram är det svårt att ta med i beräkningarna oväntade händelser som regionen inte rår över – som pågående krig i omvärlden.

Kompetensglapp på arbetsmarknaden

Konferensens första ämne att diskutera var ”En hållbar och inkluderande arbetsmarknad för alla”. Gotland har en arbetslöshet som ligger under riksgenomsnittet, men många står fortfarande långt ifrån arbetslivet.
Bland de arbetssökande återfinns grupper med svag konkurrensförmåga, exempelvis långtidsarbetslösa, utrikes födda, individer utan fullständig gymnasieutbildning samt personer med funktionsnedsättning.

Dessa grupper riskerar att fastna i långvarigt utanförskap om inte insatserna utformas mer arbetsgivarnära och med fokus på kompetensförsörjningens faktiska behov, menar Jim Enström, arbetsmarknadsstrateg i Region Gotland:

– Det finns ett tydligt glapp mellan den kompetens som finns bland de arbetssökande och den kompetens som efterfrågas av arbetsgivarna, säger han.

För att råda bot på kompetensbristen nämndes givetvis utbildning men även ökad inflyttning och bättre samverkansstrukturer som lösningar.

– Det ser lite olika ut inom olika områden, men vi behöver lärare, ingenjörer och utbildad personal inom hälso- och sjukvård, säger Jaana Winberg, Kompetensförsörjningsstrateg, Region Gotland.

De nämner projektet ”Gotland Forward” som ett lyckat initiativ för att motverka utanförskap och arbetslöshet.

Roger Hammarström, verksamhetsledare för Tillväxt Gotland, efterlyste mod att prova en mer permanent modell:

– Att gå från projekt till ordinarie verksamhet vore ett önskvärt steg för att engagera företagarna ännu mer, säger han.

Olika drivkrafter bakom inflyttning

Att våga tänka nytt löpte som en röd tråd genom konferensen. Fördjupad samverkan för långsiktig kompetensförsörjning, tänka helhet där arbetsmarknadens alla aktörer är närvarande föreslogs.

Bostadsförsörjning och en väl fungerande bostadsmarknad är avgörande för att nå flera av effektmålen i RUS. Gotland står inför stora utmaningar med höga priser och ojämn tillgång på bostäder. Andreas Alm Fjellberg från Institutet för bostads- och urbanforskning visade på drivkrafter bakom varför människor flyttar.

– Man flyttar mest i åldrarna 20 till 25 år. De lämnar föräldrahemmet, flyttar oftare och är i behov av mindre lägenheter. Det sker även flytt i den familjebildande fasen i samband med barnafödande, de äldre flyttar mer sällan, ofta i samband med pension, i samband med att barnen flyttar ut eller, försämrad hälsa, säger han.

Andra skäl till att flytta kan vara arbete, utbildning eller att man helt enkelt inte är nöjd med området man bor i. Han visade att en flytt från Visby till andra tätorter på ön är vanligare än samma flyttmönster i andra jämförbara kommuner. Att det är ovanligt att flytta inom Visby men vanligt att byta bostad på landsbygden.

– Det finns inga svar just nu på varför det ser så här, säger Andreas Alm Fjellberg och fortsätter:

– Ett problem för mindre kommuner är att det är ont om attraktiva bostäder för inflyttare från andra regioner.

Utmaningar kräver tankar utanför boxen

Andreas Alm Fjellberg lyfter att bra utbildningsmöjligheter lockar, men att utmaningen ligger i att få studenterna att stanna kvar. Bostäder, förskola, skola, arbete – en kedja av faktorer som påverkar inflyttning.

– Ni behöver ta reda på deras förväntningar, tipsar han. En studie visar att Visby är den ort i Sverige som flest studenter väljer att lämna efter avslutade studier.

På ämnet en orolig omvärld passade Stefan Persson, enhetschef miljö- och vatten, Länsstyrelsen i Gotlands län på att hylla projektet Stark socken som ett bra exempel på hur man bygger bra hemberedskap:

– Stark socken är ett bra initiativ och väldigt viktigt så som omvärlden ser ut i dag, säger han.

Meit Fohlin rundade av dagen:

– Det har varit inspirerande och roligt att tillsammans få möjlighet att diskutera hur vi kan nå målen i RUS. På många område tar vi stora kliv, men det finns utmaningar, säger hon. Vi behöver våga tänka utanför boxen, våga säga ja till nya främmande saker. Då tror jag vi kan nå våra mål.