Så minskas matsvinnet i hemmet och i skolköken
Lyssna
Kocken Camilla Ahlgren i Gråboskolans kök.
Visste du att en tredjedel av den mat som produceras i världen aldrig äts upp? Det innebär en enorm påverkan på klimatet och slöseri med resurser. Matsvinn uppstår överallt där mat hanteras, men allra mest slängs i hushållen. I Region Gotlands kök arbetar kockarna aktivt med att minska matsvinn.
Region Gotland ansvarar för måltider inom förskola, grund- och gymnasieskola, äldreomsorg samt sjukvården. Vi har cirka 120 medarbetare i 32 kök, från Öja i söder till Fårösund i norr. Varje dag produceras omkring 12 000 portioner mat till gotlänningarna. Med så stora volymer spelar det stor roll för klimatet och ekonomin att köken arbetar aktivt för att minska matsvinnet. Bland annat görs mätningar av hur mycket mat som slängs i skolorna, för att få insikt om var de behöver göra förändringar i verksamheten.
Gråboskolans matsvinn minskar
I Gråboskolans kök jobbar kockarna Camilla Ahlgren och Sandra Larsson. De lagar lunch och gör mellanmål till drygt 200 elever och cirka 30 pedagoger. De tycker att det är både självklart och viktigt att minimera matsvinnet. Det sparar tid, pengar och är klimatsmart.
– En del i att minimera matsvinnet är att laga mat i omgångar och fylla på efterhand, säger Camilla Ahlgren. En annan del är att återanvända den mat som inte har gått ut i serveringen till nya rätter. Många rätter går till exempel att omvandla till grytor eller soppor. Vi jobbar mycket med detta på Gråboskolan och det är väldigt uppskattat.
Gråboskolan mäter det så kallade tallrikssvinnet varje dag, alltså den mat som skrapas bort från tallrikarna av elever och medarbetare efter avslutad måltid. Gråboskolans kök började med dessa dagliga mätningar i våras för att öka medvetenheten om mängden mat som slängs och kunde se en tydlig trend efter sommaren – tallrikssvinnet har minskat.
Gråboskolan visar matsvinnet på en tavla för att öka medvetenheten.
Livsmedelsverket samlar data
Livsmedelsverket samlar data över alla kommuners matavfall för att nå ett av de globala målen, att halvera Sveriges matsvinn till 2030. De har gjort en kartläggning av matsvinn från luncher i kommunala måltidsverksamheter i Sverige som visar att det i snitt kastas 114 gram mat per lunchportion.
Samtliga kök som tillhör Region Gotland gör svinnmätningar, där allt matsvinn vägs. Detta sker under två veckor på våren och två veckor på hösten.
Internationella matsvinnsdagen – fakta, tips och råd
Internationella matsvinnsdagen är instiftad av FN och infaller den 29 september varje år. Livsmedelsverket brukar uppmärksamma dagen genom att presentera nya spännande insikter om matsvinnet i Sverige samt via kampanjer och informationsmaterial.
Tillsammans kan vi göra stor skillnad för att minska utsläppen från maten vi äter, både som individ och som samhälle.
Visste du att...
- Mellan 3 000 till 6 000 kronor per år beräknas ett hushåll spara på att minska sitt matsvinn.
- Varje år slänger hushåll i Sverige cirka 15 kilo ätbar mat per person, oftast frukt, grönsaker, bröd och matrester.
- Utöver det beräknas hushållen hälla ut cirka 18 kilo flytande mat och dryck i avloppet per person under ett år. De största mängderna som slängs är kaffe, te och mejeriprodukter.
9 svinnsmarta tips
- Har du mjuka och trötta morötter hemma? Ge din morot ny energi med ett kallt vattenbad som piggar upp morötter som blivit mjuka.
- Vaskar du mycket kaffe? Ditt kaffe har rest långt för att hamna i koppen. Häll i ditt nybryggda kaffe i en termos så slipper det hamna i vasken.
- Hamnar din överblivna korv i soporna? Frys gärna in korv som blivit över. Låt den spela huvudroll i din nästa gryta eller pastarätt.
- Är det knöligt att hålla potatisen fräsch? Potatis trivs bäst när det är mörkt och svalt. Då håller den sig fräsch längre.
- Slänger du alltid lite av brödet? Ditt bröd trivs bra i frysen. Skiva upp och frys in så slipper du slänga i onödan.
- Åldras dina äpplen alldeles för fort? Dina äpplen trivs bäst i kylen, så låt dem inte ligga och svettas i fruktskålen. Testa också att frysa in äppelklyftor i lagom portioner.
- Slutar det med att du slänger matrester? Låt din matlåda bli vardagshjälte! Den håller upp till en vecka i kylen i + 4 grader celsius. Då finns den där när du behöver den som mest.
- Lukta och smaka på maten. Många livsmedel, exempelvis ägg och yoghurt, går ofta bra att äta även efter att bäst före-datumet har passerat om maten har förvarats rätt.
- Planera in dagar i veckan när du och din familj eller kompisarna äter en buffé av veckans rester till middag.
Förvara maten rätt
- Mat som förvaras rätt håller längre. Visste du till exempel att gurka ska förvaras i rumstemperatur?
- Sänk temperaturen i kylskåpet till +4 grader. Rätt temperatur förlänger hållbarheten på många livsmedel
På Livsmedelsverket finns mer information, bland annat om vilka livsmedel som trivs bäst i kylskåp, i rumstemperatur eller i mörker.
Hållbarhetsmål
Region Gotland ska arbeta för hållbar utveckling genom att:
- Arbeta för en effektiv användning av resurser, verka för cirkulära lösningar och minska klimatpåverkan
Agenda 2030
Agenda 2030, delmål 12.3: Halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd.
Sidinformation
- Senast uppdaterad:
- 30 september 2025