Sök

Regionstyrelsebeslut: Ny filmstrategi stärker Gotland

I dag, den 18 november, har regionstyrelsen haft sammanträde. Sammanlagt behandlades 58 ärenden och här nedan kan du läsa sammanfattningar av ett urval av dessa.

Ärende 6: Uppdrag. Utvärdering gällande organisationsförändring för skolskjuts

Regionstyrelsens förslag till beslut i regionfullmäktige är att:

  • Ansvaret för skolskjutskoordinatorerna övergår från tekniska nämnden till utbildningsnämnden från och med den 1 januari 2027.
  • Föreslagna ändringar av erforderliga justeringar i nämndernas reglementen antas. Ändringarna gäller från den 1 januari 2027.
  • Driftbudget om 1 379 521 kronor för skolskjuts överförs från tekniska nämnden till utbildningsnämnden år 2027.

En utvärdering visar att den tidigare omorganisationen inte har lett till ökad effektivitet, bättre samordning eller högre tillgänglighet. Tvärtom har samverkan med skolorna försvårats. Genom att återföra koordinatorerna till utbildningsnämnden vill regionen skapa ett bättre stöd till skolornas behov och säkerställa en fungerande styrning av skolskjutsen i vardagen. Detta innebär en återgång till den organisation som fanns innan 2022.

– För oss är det viktigaste att skolskjutsen fungerar smidigt i vardagen så att våra barn kan fokusera på skolan och sitt lärande. När en utvärdering visar att nuvarande organisation inte ger det stöd som skolorna behöver, måste vi våga korrigera kursen. Genom att flytta tillbaka ansvaret till utbildningsnämnden ser vi till att vi skapar den bästa möjliga lösningen för våra barn och deras trygga resa till och från skolan, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.

Ärende 13: Hemställan från Gotlandshem AB angående investering i biokol

Regionstyrelsen förslag till beslut i regionfullmäktige är att

  • Gotlandshems hemställan bifalles.

Regionstyrelsen föreslår att Gotlandshem får starta ett nytt bolag för produktion av biokol.

Biokol skapas genom att värma upp organiskt material i en syrefattig miljö, vilket binder koldioxid och skapar klimatnytta. Satsningen bidrar till regionens miljömål och kan på sikt ge ett viktigt bidrag till fjärrvärmenäten på ön.

Gotlandshem planerar att bygga upp egen kompetens inom området under de kommande åren, och man kommer även utvärdera om bolaget på sikt är rätt placerat under ett bostadsbolag eller bör flyttas inom regionens bolagsstruktur.

– Det här är ett viktigt steg i Gotlandshems arbete med att minska sitt klimatavtryck. Att de nu kan satsa på biokol, som både binder koldioxid och ger värme, är bra både för miljön och ekonomin. Med tanke på Region Gotlands miljömål ser vi som ägare en konkret möjlighet att sänka utsläppen och bidra ytterligare till ett mer hållbart Gotland redan nu, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.

Ärende 21: Försäljning av fastigheterna Gotland Visby Rodret 1, Gotland Visby Rodret 2 och Gotland Visby Lanternan 1

Regionstyrelsens förslag till beslut i regionfullmäktige är att:

  • Köpekontrakten för fastigheterna Gotland Visby Rodret 1, Gotland Visby Rodret 2 och Gotland Visby Lanternan 1 godkänns.

Fastigheterna för det nya bostadsområdet i Gråbo säljs till ett nybildat dotterbolag, Gotlandshem Gläntan AB. Området ska bebyggas med enbart hyresrätter, vilket har möjliggjorts genom en omförhandling av markpriset. Försäljningen har redan godkänts i tekniska nämnden, men köparen har ändrats till dotterbolaget för att anpassa bolagsstrukturen, vilket regionjuristen bedömt som förenligt med gällande riktlinjer. Försäljningen kommer ge en intäkt till Region Gotland motsvarande 43,2 miljoner kronor.

– Det här är nästa steg i utvecklingen som Gotlandshem och Region Gotland har jobbat med under lång tid som med målet att få 300 nya hyresrätter. Det här är en viktig utveckling, både för Gråbo och hela Gotland. Vi vill att fler ska flytta till Gotland och då behöver vi få till ordentliga flyttkedjor, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.

Ärende 26, 27, 28, 29: Ansökan om medel för regionala utvecklingsåtgärder

Regionstyrelsen beviljar delfinansiering för fyra projekt. Medlen tas från regionala utvecklingsmedel, anslag 1:1 och besluten gäller förutsatt att övrig finansiering beviljas.

Gemensamt för dessa ärenden är att de alla är strategiska satsningar för att göra Gotland mer motståndskraftigt och konkurrenskraftigt. Det rör företagsstöd, energisystem, ungdomars utbildningsval och klimatanpassninga, och tillsammans bidrar projekten till hållbar utveckling. Målet är att ge invånarna en tryggare infrastruktur, ett starkare näringsliv med fler jobb och bättre möjligheter för nästa generation att bygga sin framtid på ön.

Regionstyrelsen beslutade att

  • Region Gotlands samverkansprojekt Business Gotland - modell för prioritering och koordinering finansieras med 39,35 procent av projektets faktiska kostnader, dock högst 3 698 906 kronor, under perioden 2027-01-01– 2029-12-31.

Projektet ska skapa en samlad kontaktväg och ett enklare stöd för öns företag. Genom att koordinera insatserna mellan olika aktörer vill man hjälpa lokala företag att växa, exportera och bli mer innovativa.

  • Research Institutes of Sweden ABs (RISE AB) samverkansprojekt Energihubbar finansieras med 13 procent av projektets faktiska kostnader, dock högst 4 000 000 kronor, under perioden 2027-01-01–2030-04-30.

För att minska beroendet av externa elförsörjningar och ta tillvara på lokal vind- och solkraft ska projektet hjälpa små och medelstora företag att lagra och styra sin el smartare. Genom praktiska testmiljöer ska man hitta lösningar som sänker kostnader och ökar energisäkerheten.

  • Föreningen Ung företagsamhet på Gotlands projekt Teknik för hela ön finansieras med 49 procent av projektets faktiska kostnader, dock högst 850 192 kronor, under perioden 2027-01-01–2029-12-31.

Detta projekt ska inspirera barn och unga, särskilt tjejer och elever på landsbygden, att välja tekniska utbildningar. Genom aktiviteter som Minecraft-hackathons och mentorskap ska trösklarna till teknik- och naturvetenskap sänkas för att säkra framtidens kompetensförsörjning.

  • Region Gotlands projekt Strategisk skyfallsplanering finansieras med 50 procent av projektets faktiska kostnader, dock högst 1 683 587 kronor, under perioden 2027-02-01–2028-07-31.

Regionen ska utveckla bättre digitala verktyg och metoder för att hantera kraftiga regn och översvämningar. Målet är att kunna planera investeringar och skyddsåtgärder mer strategiskt för att säkra miljön och vattnet på ön.

– Vi är nu mycket offensiva i att hämta hem statliga medel till Gotland, och något positivt har hänt i att flera delar av näringslivet vill vara med. Genom att samla samhällsutvecklare i Business Gotland och även ge medel till de andra projekten skapar vi en kraft som gör ön mer motståndskraftig. Oavsett om det handlar om klimatanpassning genom skyfallsplanering, smart energi genom energihubbar eller att ge våra unga rätt verktyg för framtiden genom tekniksatsningar, så bygger vi nu tillsammans med näringslivet ett Gotland som är rustat för morgondagens utmaningar, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.

Ärende 36: Information. Remiss. SVESAM-utredningen – framtidens politik för utveckling i landsbygder och regioner

Regionstyrelsen beslutar att

  • ta emot informationen.

Regeringen har presenterat SVESAM-utredningen, ett förslag för hur Sverige ska utvecklas. Tanken är att slå ihop politiken för landsbygd och regioner för att göra landet mer sammanhållet, robust och mer konkurrenskraftigt. Region Gotland tycker att grundtanken är bra, men varnar för att förslaget är för allmänt. Det finns en risk att de specifika utmaningar som finns på Gotland, just för att det är en ö, glöms bort.

Region Gotland har följt processen noga och kräver nu att staten även fokuserar på resiliens, det vill säga vår förmåga att återhämta oss efter kriser eller stora förändringar. För att Gotland ska kunna utvecklas krävs riktiga verktyg och pengar, inte bara ord. Regionen menar också att politiken måste täcka hela bilden, inklusive bostäder och energi, för att hela Sverige ska vara redo för framtiden.

– Centraliseringen som utredningen föreslår är något vi absolut inte vill ha. Regionerna ska vara en motor för utveckling, och då är det extra viktigt att styrningen ligger nära där människor bor och verkar. Det hjälper inte att regeringen skriver att Sverige ska vara ”robust” om det inte märks i verkligheten. För oss handlar det om att ha de resurser som krävs för att klara kriser och omställningar. Staten måste förstå att vi som bor på öar har andra förutsättningar än andra landsbygder, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.

Ärende 39: Nytt stöd till studieförbunden

Regionstyrelsen beslutade att

  • Stöd till studieförbunden under 2027 fördelas enligt nuvarande gällande modell.
  • Regiondirektören får i uppdrag att under 2027 utforma en ny stödmodell för studieförbunden. Modellen ska redovisas för beslut om implementering med start inför bidragsåret 2028.

I uppdraget ingår att se över hur det årliga stödet till studieförbunden fördelas. Förvaltningsförslaget innebär att stödet inte längre enbart baseras på historiska siffror, utan i högre grad kopplas till framåtriktade verksamhetsmål för att styra stödet mot regionala behov och öka samverkan kring frågor som folkhälsa, demokrati och civilsamhälle. 

För att underlätta övergången till ett nytt stöd gäller nuvarande fördelningsmodell under hela 2027. Under året kommer regionen att erbjuda stöd och dialogmöten för att hjälpa studieförbunden att anpassa sig till det nya systemet.

– Folkbildning är grunden i ett starkt civilsamhälle och vi vet hur viktigt det är att människor möts, lär av varandra och kommer närmare varandra, särskilt i utmanande tider. Studieförbunden spelar en avgörande roll i detta och är en viktig kraft för att stärka gemenskapen över hela Gotland. Genom att utveckla hur vi fördelar stödet kan vi även stötta för framtida verksamhetsplaner och inte bara ge basmedel utifrån redan genomförd verksamhet, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.

Ärende 40: Filmstrategi Gotland 2027-2032 och handlingsplan

Regionstyrelsens förslag till beslut i regionfullmäktige är att:

  • Filmstrategi Gotland 2027–2032 antas.

Regionstyrelsen beslutar att

  • Ta emot informationen om handlingsplanen.

Den nya filmstrategin för Gotland är en gemensam vägvisare för hur filmen på ön ska utvecklas och fungerar som en plattform för samarbete mellan kulturliv, näringsliv och offentliga aktörer. Målet är att göra Gotland till en kreativ och attraktiv plats för både professionell filmproduktion och amatörer. Strategin ska gälla fram till 2032 och har tre strategiska inriktningar:

  • Samverkan och kompetens: Att skapa nya arbetstillfällen och utveckla kunskap inom filmområdet.
  • Identitet, engagemang och kritiskt tänkande: Att stärka filmkunnigheten bland barn och unga samt lyfta Gotlands unika filmarv.
  • Hållbarhet: Att göra Gotland till ett föredöme inom miljömässigt och socialt hållbara filmproduktioner.

Tillsammans med strategin finns en handlingsplan med konkreta insatser som ska leda till utveckling. Genom att satsa på allt från filmpedagogik till hållbara inspelningar vill Region Gotland att filmen ska fortsätta vara en kraft för både tillväxt och identitet på ön.

– Bilden av Gotland hänger tätt ihop med film, sedan många decennier. Det ger både arbetstillfällen och är bra för besöksnäringen, och vi har så många skickliga människor inom filmbranschen på vår ö. Nu har vi en strategi som sträcker sig till 2032 och vi vill inte bara vara en vacker inspelningsplats, vi vill vara en förebild. Genom att integrera hållbarhet i hela filmens ekosystem från produktion till distribution visar vi att kreativitet och miljöansvar går hand i hand. Det är frågor som är viktiga för framtidens filmskapare och det stärker vårt varumärke internationellt, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.

Ärende 43: Uppdrag. Utredning av förutsättningarna för införande av pluspolarkort

Regionstyrelsen beslutade att:

  • Informationen tas emot och uppdraget anses vara slutrapporterat.
  • Regiondirektören får i uppdrag att införa pluspolarkort.

Med Pluspolarkortet kan en ledsagare kostnadsfritt följa med på en avgiftsbelagd kultur- och fritidsaktivitet medan personen med funktionsnedsättning betalar ordinarie pris. Personer med funktionsnedsättning har statistiskt sett en lägre aktivitetsnivå och färre
möjligheter att delta i samhällets fritidsaktiviteter jämfört med befolkningen i stort vilket kan leda till social isolering och försämrad livskvalitet.
Syftet med att införa Pluspolarkortet i Region Gotland är att:
• Öka möjligheterna till deltagande för målgruppen.
• Stärka individens självständighet och upplevda livskvalitet.
• Skapa en enhetlig och tydlig struktur för arrangörer.

Konceptet är framtaget av Jönköpings kommun och används idag i hela Region Jönköpings län samt i bland annat Östersund och Lidköping. De har kriterier för kortinnehavare och krav på anslutna arrangörer (se utredning av förutsättningarna för införande i handlingarna till RS)

För att det ska kunna genomföras utifrån GDPR krävs först ett beslut i regionfullmäktige om att behandlingen av personuppgifter för pluspolarkorten svarar mot ett allmänt intresse.

– Jag är stolt över att vi kan möjliggöra för den som behöver ha en ledsagare att bli mer aktiv på sin fritid. Extra roligt att det från början är ett medborgarförslag som nu kan underlätta för gotlänningar med funktionsnedsättningar. Vi vet att en aktiv fritid gynnar individen både psykiskt och fysiskt, och vi vill gärna göra Gotlands rika utbud inom kultur och fritid mer tillgängligt för alla, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.

Ärende 48: Skrivelse från IFK Visby gällande ansökan om medfinansiering konstgräsplan

Regionstyrelsen beslutar att

  • IFK Visby beviljas investeringsbidrag om 500 000 kronor till
    nybyggnation av konstgräsplan på Västerhejde IP.

I projekt Konstgräsplan Västerhejde IP är ambitionen att bygga en modern och miljösäkrad konstgräsfotbollsplan med belysning och kompletta tillgänglighetsanpassningar som gör idrottsplatsen levande och livfull året runt. IFK Visby får ett investeringsbidrag på 500 000 kronor för byggnationen av en ny konstgräsplan på Västerhejde IP. Planen är en elvamannaplan som ska stärka lokalsamhället och främja rörelse för barn och unga. Anläggningen kommer att vara öppen för spontanidrott och skolverksamhet, vilket avlastar befintliga planer i Visby.

Projektet lyfts fram som positivt för folkhälsan och föreningslivet, särskilt tack vare en hållbar profil där vattenresurserna sparas. Projektet har även fått stöd från Allmänna Arvsfonden, RF-SISU och Svenska Fotbollsförbundet.

– Vi är glada att kunna vara med och bevilja 500 000 kr till IFK Visby och konstgräsplanen i Västerhejde. Anläggningar är avgörande för att barn och unga ska kunna fortsätta vara aktiva inför framtiden. IFK Visby har gjort ett stort och viktigt jobb och jag är glad över att vi kunnat hjälpa dem med de medel som behövs för att komma i mål, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.

Sidinformation

Senast uppdaterad:
18 november 2026

Sidfot

Sidfot logga

Kontakta Region Gotland

Välkommen att kontakta oss via telefon eller e-post.

Öppettider idag:  07.00 – 17.00