Nämndbeslut: svar till Försvarsmakten om utökade riksintressen

I dag, den 29 september, har regionstyrelsen haft sammanträde. Sammanlagt behandlades 28 ärenden och här nedan kan du läsa sammanfattningar av ett urval av dessa.

Om du vill fördjupa dig i något ärende kan du läsa mer i kallelsen och handlingarna. Senare kan du ta del av protokollet för att ta del av justerade beslut.

Stöd till stora företagsetableringar

• Ärende 5 – Information. Remiss.
  Att säga ja! Kommunernas förutsättningar att ta emot stora företagsetableringar och företagsexpansioner

Regionstyrelsen beslutar att ta emot informationen.

Region Gotland ska lämna ett remissvar på en statlig utredning om stöd till företagsetableringar. Utredningen rör kommuners möjligheter att attrahera stora investeringar som är viktiga för svensk ekonomi och klimatomställning.
Region Gotland anser att statens nuvarande krav för stöd är för höga och anpassade efter storstäder.

Som ö-region påverkas den lokala ekonomin och sysselsättningen starkt även av mindre investeringar, bland annat eftersom arbetspendling inte är lika enkelt över kommungränserna som på fastlandet.

Regionen vill därför att staten anpassar reglerna så att stöd ges utifrån etableringens lokala betydelse, inte bara utifrån investeringens totalbelopp. För Gotland och den pågående industriella klimatomställningen är det avgörande att även mindre etableringar kan få tillgång till de föreslagna riskavlastningsmekanismerna.

– Vi kan inte låta storstadsnormen styra vilka kommuner som får stöd för företagsetableringar. På Gotland får även mindre investeringar stora strukturella effekter, men vi står ensamma med den ekonomiska risken för infrastruktur och bostäder. Det är dags att staten tar ett större ansvar för etableringar i hela Sverige, utifrån våra olika förutsättningar, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.

Trafiksäkerhet på tre gotländska vägar

• Ärende 7 – Åtgärdsvalsstudie.
  Trafiksäkerhet på väg 143 mellan Visby och Roma
• Ärende 8 – Åtgärdsvalsstudie.
  Trafiksäkerhetsåtgärder väg 140 Västerhejde-Tofta
• Ärende 9 – Information.
  Utredning korsningen väg 149 och Själsövägen

Regionstyrelsen beslutar att upprättat yttrande inlämnas som Region Gotlands svar till Trafikverket för punkt 1 och 2 samt att information om punkt 3 tas emot.

Gotland är bland de län med högst antal döda i trafiken per invånare. Regionstyrelsen har behandlat tre utredningar från Trafikverket som vill få antalet trafikolyckor och göra det säkrare att cykla och gå längs viktiga länsvägar på Gotland. Fokus ligger på att anpassa hastigheter, förbättra korsningar och bygga ut cykelvägar.

Här är de föreslagna åtgärderna för de tre sträckorna:

• Visby–Roma (Väg 143)
  För att öka säkerheten föreslås hastigheten sänkas från 90 till 80 km/tim på landsvägsdelen. Regionen vill även se ett antal konkreta förbättringar i Roma, bland annat säkrare övergångsställen och bättre tillgänglighet vid busshållplatser. Dessutom utreds en ny cykelväg mellan Visby och Roma för att möjliggöra säkrare pendlingscykling. Förslaget innebär att sträckan förlängs med 52 sekunders körtid.

• Västerhejde–Tofta (Väg 140)
  Här föreslås en permanent sänkning av hastigheten till 80 km/tim på de sträckor där det idag är 90 km/tim, för att minska risken för allvarliga olyckor, samt permanent höjning till 80 km/tim där det idag är tidsbegränsad hastighetssänkning. I Tofta planeras flera åtgärder för att göra det säkrare för gående och cyklister att korsa vägen, samt installation av ny belysning. Förslaget innebär att sträckans totala körtid förlängs med 21 sekunder.

• Själsökorsningen (Väg 149)
  Korsningen vid Själsövägen är den mest olycksdrabbade korsningen på Gotland. Här föreslår utredningen ett nytt vänstersvängskörfält samt en förlängd gång- och cykelbana med en ny säker passage (målad refug) strax norr om korsningen. I arbetet kommer även hänsyn tas till lokala grodor genom en ny grodpassage, då den tidigare byggts bort av Trafikverket.

– Vi vet att dödligheten minskar när man går från 90 till 80 kilometer per timme. Generellt vill vi inte se sänkningar, effektiv pendling är avgörande för att vardagen att funka oavsett var man bor på ön. Men Trafikverket har visat att det är svårt att göra tillräckliga åtgärder utan hastighetssänkningar. Vår bedömning är att säkerheten behöver gå före den ändå korta tidsförlust det innebär. Tillsammans med bättre framkomlighet och bättre flöden ger det en förändring som kan rädda liv, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.

Merkostnader för Gotlands sjukvårdsberedskap

• Ärende 10 – Remiss.
  Förslag till föreskrifter och allmänna råd om hälso- och sjukvårdens beredskap

Regionstyrelsen beslutar att upprättat yttrande inges som Region Gotlands svar till Socialstyrelsen.

Syftet med Socialstyrelsens förslag är att stärka beredskapen vid kris eller krig. Regionstyrelsen stöder förslaget eftersom det underlättar samplaneringen och utvecklingen av metoder och rutiner för beredskapsarbetet.

Men Gotlands ö-läge kräver en högre grad av självförsörjning. Eftersom Gotlands strategiska roll i totalförsvaret är en nationell angelägenhet, anser regionen att staten måste finansiera de merkostnader som uppstår för bland annat socialtjänst, lagerhållning och transporter. Dessa kostnader kan inte belasta regionens ordinarie budget eller betalas av invånarna på Gotland.

– Gotlands ö-läge ger högre kostnader, eftersom vi inte kan få hjälp av grannkommuner via landsvägen. Vi är utpekade som en av två platser för beredskapssjukvård, den extrakostnaden måste finansieras av staten snarare än de gotländska skattebetalarna, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.

Målkonflikt på Gotland: Försvarsmakten utökar riksintressen – påverkar öns utveckling

• Ärende 12 – Information.
  Uppdaterade riksintresseanspråk för totalförsvarets militära del

Regionstyrelsen beslutar att informationen tas emot. Upprättat förslag till skrivelse godkänns och skickas till föreslagna mottagare.

Försvarsmakten har beslutat att utöka fem riksintresseanspråk för totalförsvarets militära del på Gotland. Region Gotland riktar nu skarp kritik mot processen och menar att man blivit åsidosatt i beslutet som påverkar stora delar av öns möjlighet till utveckling.

Utökningarna omfattar bland annat områden på Fårö, Sudret och Östergarnslandet. I vissa fall har berörd yta ökat med upp till 60 procent. I praktiken innebär detta att fler bygglovsärenden måste remitteras till Försvarsmakten, att lovplikten utökas och att framtida projekt kan stoppas eller fördröjas.

Region Gotland betonar att beslutet fattats utan formell remittering eller officiell dialog med regionen. Flera utvecklingsområden i översiktsplanen Vårt Gotland 2040 påverkas av de utökade riksintressena. Detta skapar stor osäkerhet för flera prioriterade satsningar, däribland företagsetableringar, bostadsbyggande, energiutveckling, vattenförsörjning och planerad infrastruktur, samt den föreslagna fasta förbindelsen mellan Fårösund och Fårö.

Region Gotland kommer nu skicka en formell skrivelse till Försvarsmakten. I skrivelsen kräver Region Gotland att bli involverade i framtida utredningar, särskilt när det gäller möjligheterna till ökat bostadsbyggande i anslutning till riksintressen.

– Stora delar av öns utveckling påverkas negativt, vi har en tydlig målkonflikt här. Det är viktigt att Gotland är en ö vi kan leva och bo på, vi ser hur det här påverkar möjligheterna för områden där vi redan idag har svårt att få till förutsättningar för barnfamiljer och åretruntboende. Försvarsmakten och civilsamhället behöver en tydligare samexistens, vi vill att de backar tillbaka och ger oss som lever här möjlighet och tid att svara på förslaget, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.

Ny plan mot ojämställda löneskillnader

• Ärende 14 – Uppdrag.
  Plan för löneskillnader mellan kvinnodominerade och mansdominerade yrken

Regionstyrelsen beslutar att godkänna informationen och se uppdraget som slutrapporterat.

Enligt diskrimineringslagen är arbetsgivare nu skyldiga att åtgärda löneskillnader som bara kan förklaras med kön. Region Gotland har därför tagit fram en treårsplan (2027–2029) för att systematiskt arbeta med att få bort skillnader. Den totala kostnaden för att helt åtgärda de analyserade skillnaderna beräknas till cirka 75 miljoner kronor.

För att säkra att arbetet fortsätter även om hela summan inte kan finansieras direkt, har en modell tagits fram som gör det möjligt att besluta om satsningar på olika nivåer. Jämställdhetssatsningarna ska ske som egna lönejusteringar utanför den ordinarie löneöversynen. Detta för att säkerställa att pengarna går direkt till att åtgärda eventuella osakliga skillnader och inte försvinner in i den vanliga lönebildningen.

– Det är ett grundläggande krav i lagstiftningen att vi inte har osakliga löneskillnader, något vi nog alla kan stå bakom. Vi har jobbat med detta sedan 2017 och kommit långt, men nu är det dags att vi skruvar till ytterligare för att nå full jämställdhet i lönerna, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.

Stöd till chefer att ge bättre arbetsmiljö i vardagen

• Ärende 16 – Uppdrag.
  Fördjupade underlag och chefers arbete kopplat till systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)

Regionstyrelsen beslutar att ta emot informationen.

Regiondirektören har fått i uppdrag av det nybildade personalutskottet att rapportera hur organisationen följer upp chefers systematiska arbetsmiljöarbete (SAM).

Systematiskt arbetsmiljöarbete är ett arbetssätt, en metod som beskrivs i ”SAM-hjulet” där det systematiska arbetsmiljöarbetet är en ständigt pågående process i fyra steg: Undersöka – Riskbedöma – Åtgärda – Följa upp. Varje år går regionen igenom arbetsmiljön tillsammans med skyddsombuden. Med hjälp av ett digitalt verktyg kontrolleras det att risker upptäcks och åtgärdas snabbt. Om något inte fungerar som det ska skapas direkt en plan för hur det ska lösas.

För att underlätta för cheferna i det systematiska arbetsmiljöarbetet får de stöd, bland annat obligatoriska utbildningar för nya chefer och specialkurser om hälsa och rehabilitering. I år har fokus varit att öka antalet chefer som genomgår arbetsmiljöprogrammet, tydliggöra vilket stöd företagshälsovården kan genomföra, ge utbildningsinsatser i friskfaktorer i syfte att stärka både chefer och skyddsombud i sina uppdrag, utveckling av riskbedömningsmallen, arbete med samverkansavtalet samt uppföljning av hur HR- cheferna tar resultatet vidare från SAM-enkäten i respektive förvaltning.

– Antalet chefer inom Region Gotland har minskat under 2026, vilket gör det ännu viktigare att de som leder arbetet får rätt kunskap och stöd. Målet är att arbetsmiljöarbetet ska göra faktisk skillnad i medarbetarnas vardag.
Det är så avgörande för politiken att känna till hur det systematiska arbetet för bättre arbetsmiljö går till, för att kunna följa upp vad regionens chefer behöver för stöd för att kunna hjälpa medarbetare ända ut på den enskilda arbetsplatsen, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.

Översyn av förebyggande arbete mot smitta hos medarbetare

• Ärende 17 – Information om vaccinationer

Regionstyrelsen beslutar att ta emot informationen. Regiondirektören får i uppdrag att utreda och systematisera Region Gotlands förebyggande arbete mot smitta hos medarbetare.

Översynen utgår från regionens arbetsgivaransvar och syftet är att skydda medarbetare mot sjukdom som de riskerar att utsättas för genom sitt arbete, vilket även är bra för patienter, brukare och elever, säkrar verksamheternas kapacitet och minskar sjukfrånvaron.

Uppdraget omfattar bland annat systematik för vaccinationer: Idag sköts vaccinationerna på olika sätt beroende på arbetsplats. Vissa medarbetare får vaccin via företagshälsovården, medan andra vaccineras av regionens egen vårdpersonal. Det handlar främst om påfyllnad av mässlingsvaccin, TBE, hepatit B och den årliga influensavaccinationen för personal som arbetar nära patienter.

– Våra yrken är olika men alla ska behandlas lika. Jag välkomnar att vi får en strategi framåt som handlar om hur vi vill jobba med hälsofrämjande arbeten, det ska vara bra både för dem vi möter i verksamheterna men även för friska och hållbara arbetsplatser, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.

Rättelse av protokoll

• Ärende 28 – Regiondirektörens information

I protokollet från regionstyrelsens sammanträde den 1 september 2026 har ärende 7 "Ny ishall i Visby – beslut om avtalspaket" felaktigt noterats som att det skulle skickas vidare till regionfullmäktige för beslut.

Mot bakgrund av detta kommer ett rättningsärende, för att rätta det felaktiga protokollet, att skrivas fram till nästkommande möte i regionstyrelsens arbetsutskott och regionstyrelse.

Här finns protokollet från regionfullmäktige 22 september 2025 där det beslutades att regionstyrelsen får delegation att fatta beslut i frågan: RF § 139 (2025-0922)