Barn- och utbildningsnämnden vill fördjupa analysen av resursfördelningen till skolor

Barn- och utbildningsnämnden (BUN) har sammanträtt idag den 9 juni. Nämnden har behandlat 20 ärenden – bland annat en färsk prognos över utvecklingen av barn- och elevtal den närmaste tioårsperioden och en analys av resursfördelningen till skolorna.

Minskning av elever påverkar nämndens budget

BUN tog idag del av senaste delområdesprognosen för barn och elever i åldern 0 till 15 år – som bygger på Region Gotlands befolkningsprognos (utifrån statistik från Statistiska Centralbyrån – SCB). Den fortsätter att visa på kraftigt vikande barnkullar under en tioårsperiod. Det handlar om totalt 1284 färre barn/elever under perioden 2027–2035. Den största totala minskningen av antalet elever finns i skolåren F-6 med tillhörande fritidshemsverksamhet. De skolområden där minskningen kommer vara procentuellt störst är Fårösund (27 procent) och Klinte (24 procent). Sett till antal är minskningen störst i norra Visby (606) och södra Visby (409).

Den prognosticerade minskningen i barn-/elevvolym beräknas reducera nämndens budget med motsvarande 109,5 miljoner kronor (exklusive fritidsverksamheten) under kommande tioårsperioden.

– Den nya prognosen bekräftar det vi redan vet; vi står inför en kraftig minskning av barn- och elevantalet i de gotländska skolverksamheterna. Vi ser det redan nu, framför allt i förskolan och det kommer att påverka skolorna än mer framöver, säger Oscar Lindster (S), barn- och utbildningsnämndens ordförande.

Nämnden vill fördjupa analysen av den socioekonomiska resursfördelningen till skolor

Nämnden tog vid sammanträdet del av en analys av Region Gotlands modell för att fördela resurser med fokus på elevernas socioekonomiska bakgrund. Det kan exempelvis handla om föräldrarnas utbildningsnivå, familjens inkomst, och bakgrund som kan påverka elevernas möjligheter och resultat i skolan. För varje skolenhet beräknas det utifrån detta fram ett socioekonomiskt index.

Sammanfattningsvis fungerar modellen som tänkt. Skolor med större utmaningar får mer pengar per elev. Men det räcker inte för att utjämna skillnaderna i kunskapsresultat. Analysen visar att skillnaderna i resultat mellan skolor inte har minskat under åren 2018-2025, utan finns kvar och har ibland ökat. Även mellan skolor med liknande förutsättningar.

BUN beslutade att ge förvaltningen i uppdrag att ytterligare utreda hur den socioekonomiska tilldelningen omsätts i riktade insatser kopplade till elevbehov och uppföljning på skolnivå. Nämnden vill också få reda på om det finns skillnader i genomslag av den socioekonomiska resursfördelningen i skolresultat mellan skolor med hög respektive låg andel behöriga lärare.

– Vi ser att de medel som fördelas utifrån socioekonomisk viktning delas ut ändamålsenligt, däremot har vi inte sett att de har gett önskad påverkan på skolresultaten. Därför behöver vi fortsätta utreda frågan vidare, säger Oscar Lindster (S), barn- och utbildningsnämndens ordförande.