Satsning på forskning och ny ersättningsmodell i vården – nämndbeslut

På dagens sammanträde antog hälso- och sjukvårdsnämnden bland annat en ny modell för extra ersättning för kvällsarbete och vardagsnätter inom hälso- och sjukvården och att ett centrum för klinisk forskning ska etableras på Gotland.

Mötet inleddes med information om de steriltekniska problemen som uppstått på Visby lasarett från hälso- och sjukvårdsdirektör Marie Loob. Läs om det aktuella läget här.

Här presenteras endast ett urval av alla ärenden från dagens sammanträde. Om du vill fördjupa dig i något ärende kan du läsa mer i kallelsen och handlingarna:

Extra ersättning för kvällsarbete och vardagsnätter inom hälso- och sjukvården

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade om en förändrad modell för extra ersättning vid kvällsarbete och vardagsnätter inom hälso- och sjukvården. Den förändrade modellen innebär att den särskilda nattersättning som infördes 2023 ersätts med en extra ersättning för kvällsarbete och vardagsnätter från och med 1 april 2026. Förändringen genomförs i samband med att OB-ersättningen höjs specifikt för helgnätter i kollektivavtalet från och med den 1 april 2026.

Den nuvarande nattersättningen infördes 2023 i ett läge med stora bemanningsutmaningar och ett stort hyrberoende. Bemanningssituationen har under perioden förbättrats något, men är fortsatt utmanande.

Parallellt pågår ett regionövergripande arbete med att bland annat utarbeta bemanningsstrategier som ska stärka arbetsmiljön och attraktiviteten i dygnet runt verksamheterna.

Filip Reinhag, nämndordförande (S):
– Vi behöver fortsätta arbeta långsiktigt för att göra kvälls- och nattarbete i sjukvården attraktivt och hållbart. Den här förändringen är ett steg i att komplettera ersättningsmodellen till kollektivavtalet samtidigt som vi fortsätter utveckla arbetsmiljön i våra verksamheter.

Etablering av Centrum för klinisk forskning på Gotland

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade att godkänna förslaget om att etablera ett Centrum för klinisk forskning (CKF) inom ramen för Region Gotlands partnerskap med Uppsala universitet.

Det nya centret ska fungera som ett nav för klinisk forskning och bidra till en stärkt forskningskultur inom hälso- och sjukvården. Förvaltningen föreslår att CKF byggs upp med ett kansli bestående av en föreståndare och en administratör, organisatoriskt placerat under FoUU- och kvalitetsenheten och fysiskt lokaliserat på Korpen.

Under de första två åren ska arbetet fokusera på att skapa mötesplatser och forskningsstödjande strukturer för medarbetare och aktiva forskare. Finansiering ska hanteras inom ramen för mål- och budgetprocessen.

Filip Reinhag, nämndordförande (S):
– Ett centrum för klinisk forskning är ett efterlängtat lyft för Gotland. Det stärker vår förmåga att bedriva forskning nära verksamheten och skapar bättre förutsättningar för både medarbetare och patienter.

Månadsrapport februari 2026

Hälso- och sjukvårdsnämnden tog under sammanträdet del av månadsrapporten för februari 2026 och lade den till handlingarna. Rapporten visar ett ekonomiskt utfall på -11 miljoner kronor. Bruttokostnadsutvecklingen ligger på 2 procent, och hyrkostnader motsvarar 4 procent av personalkostnaderna.

Tillgängligheten fortsätter att förbättras, med ökande antal operationer inom både kirurgi och ortopedi samt minskande operationsköer. Även primärvårdens telefontillgänglighet ligger fortsatt bättre än riksnivån. Sjukfrånvaron är i nivå med föregående år.

Filip Reinhag, nämndordförande (S):
– Det är glädjande att se att tillgängligheten fortsätter att stärkas och att vi håller en låg kostnadsutveckling. Samtidigt behöver vi fortsätta arbetet med effektiviseringar för att säkerställa en ekonomi i balans på sikt.

Mål- och budgetskrivelse 2027–2029

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade att godkänna förvaltningens mål- och budgetskrivelse för 2027–2029 och föreslår regionfullmäktige att tillföra 95,6 miljoner kronor i kompensation samt att tilldela investeringsmedel enligt förslag.

Budgetskrivelsen visar att förvaltningen fortsatt står inför betydande ekonomiska utmaningar, bland annat till följd av ett underliggande underskott, ökade kostnader och mål kring tillgänglighet, kvalitet och arbetsmiljö.

Bruttokostnadsutvecklingen 2025 uppgick till 3,5 procent, en förbättring driven av effektiviseringar, men ytterligare åtgärder bedöms nödvändiga för att nå långsiktig ekonomisk balans.

Förvaltningen äskar totalt 95,8 miljoner kronor för 2027 för att hantera kostnader som inte bedöms möjliga att lösa genom effektiviseringar, bland annat för resursfördelningsmodell, ökade avtalskostnader, centrum för klinisk forskning, ökad primärvårdsersättning och förändrade hygienkrav.

Investeringar planeras bland annat för medicinteknisk utrustning, en ny magnetkamera, laboratorieinstrument samt ombyggnationer på Visby lasarett och Korpen området.

Filip Reinhag, nämndordförande (S):
– Det här är en nödvändig och ansvarstagande budget. För att kunna ge gotlänningarna en trygg och tillgänglig vård måste vi säkerställa att verksamheten har resurser som motsvarar dagens och framtida krav.