Mer pengar till sociala föreningar på Gotland 2026 - nämndbeslut

I dag, den 3 mars, har regionstyrelsen haft sammanträde. Sammanlagt behandlades 36 ärenden och här nedan kan du läsa sammanfattningar av ett urval av dessa.

Separat nyhet om ärende 17

Ärende 5 – Bokslutskommuniké 2025

Regionstyrelsens beslut:

• Bokslutskommuniké 2025 godkänns.

Sammanfattning:

Regionen fick ett positivt resultat för 2025 på 64 miljoner kronor, vilket är 12 miljoner bättre än budget. Nämnderna hade tillsammans ett överskott på 43 miljoner kronor, främst eftersom de riktade statsbidragen ökade med 170 miljoner kronor. Finansförvaltningen hade samtidigt ett underskott jämfört med budget, bland annat på grund av lägre skatteintäkter, bidrag och finansnetto än planerat.

Pensionskostnaderna blev 264 miljoner kronor lägre än 2024, eftersom inflationen har minskat. Kostnaderna för inhyrd personal sjönk med 6 procent, och verksamheternas totala kostnader ökade med 1,4 procent. Skatteintäkter och generella statsbidrag ökade svagt och blev tillsammans 39 miljoner kronor lägre än budget.

Tre nämnder hade underskott: hälso- och sjukvårdsnämnden, barn- och utbildningsnämnden och tekniska nämnden. Stora underskott finns bland annat i grundskola, hälso- och sjukvård, LSS, räddningstjänst, vatten och avlopp samt plan- och bygglov.

Investeringarna uppgick till 704 miljoner kronor. Låneskulden ökade med 300 miljoner kronor och var vid årets slut 976 miljoner kronor. Soliditeten stärktes till 5,9 procent. Efter balanskravsjusteringar blev slutligt resultat 69 miljoner kronor.

Här kan du läsa hela bokslutskommunikén.

– Vi gör ett bättre resultat än budget, vilket är både viktigt och glädjande. Det beror på ett målmedvetet och ansvarsfullt arbete i hela organisationen, där chefer och nämnder har arbetat hårt för att stärka ekonomin. Samtidigt har ökade statsbidrag, särskilt till sjukvården, bidragit positivt. Jag är extra stolt över att nämnderna sammantaget håller sina ramar och på flera håll redovisar överskott. Det är en viktig signal om god ekonomisk styrning och ansvarstagande, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).

Ärende 7 – Exploateringsplan och budget

Regionstyrelsens beslut:

• Förslag till exploateringsplan och budget för 2027–2031 godkänns av regionstyrelsen och sänds vidare till budgetberedningen för beslut.
  
• Exploateringsbudget beslutas enligt tabell för de olika utgiftsslagen gata/park, vatten och avlopp samt iordningsställande av tomtmark.

Sammanfattning:

Exploateringsplan och budget för 2027–2031 är ett styrdokument som visar vilka exploateringsprojekt som pågår eller planeras och hur de påverkar Region Gotlands ekonomi. Dokumentet redovisar investeringar i infrastruktur som vatten och avlopp, gator, gång- och cykelvägar, belysning och park samt kostnader för att iordningställa mark inför försäljning. Utbyggnaden finansieras genom markförsäljning eller exploateringsbidrag från byggherrar.

Den totala exploateringsbudgeten för perioden är 426 250 000 kronor, varav 362 000 000 kronor gäller Stadsutveckling Visborg. Budgeten föreslås beslutas per utgiftsslag så att teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen kan omprioritera mellan projekt inom årets ram.

Projekten påverkar tekniska nämndens driftbudget genom kapitalkostnader, drift och underhåll samt personalkostnader, och nämnden behöver därför få resurser i mål och budget. Förslaget bygger på i dag kända förhållanden och nya redovisningsriktlinjer, och slutligt beslut tas av regionfullmäktige när mål och budget beslutas.

Här kan du se det material som presenterades under dagens möte.

– Exploateringsplanen är en viktig del av det kommande budgetbeslutet och visar hur vi möjliggör Gotlands utveckling genom långsiktiga investeringar. Här avsätter vi medel för allt från gator, parker och vatten- och avloppslösningar till mark som ska bli nya bostäder. Det är investeringar som skapar förutsättningar för utveckling i Visby och i tätorter runt om på ön. Exploateringsverksamheten omsätter stora belopp under lång tid, men syftet är att lägga grunden för en hållbar och positiv utveckling på hela Gotland, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).

Ärende 8 – Lokalförsörjningsplan för Region Gotland 2027-2036

Regionstyrelsens förslag till beslut i regionfullmäktige:

• Lokalförsörjningsplan för Region Gotland 2027–2036 antas.

Sammanfattning:

Lokalförsörjningsplanen för 2027–2036 beskriver att Region Gotlands lokaler står inför långsiktiga förändringar. Lokalbeståndet är stort, delvis åldrande och i många verksamheter redan fullt utnyttjat. Samtidigt ökar kraven på funktion, tillgänglighet, arbetsmiljö, säkerhet, beredskap, energieffektivitet och klimatanpassning.

Den demografiska utvecklingen innebär att behovet av lokaler för förskola och skola minskar, medan behoven inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst ökar. Förändrade behov kan inte alltid lösas inom befintliga lokaler utan kräver olika strategier beroende på verksamhet, tekniska krav och lokalisering.

Planen är regionens samlade strategiska underlag för planering och prioritering av lokalbehov. Den bygger på nämndernas redovisningar och omfattar 53 identifierade lokalbehov, varav 19 är nya jämfört med föregående planperiod. Alla behov ska inte lösas genom nya lokaler, utan många ska hanteras genom samnyttjande, omstrukturering, förändrade arbetssätt eller andra effektiviseringar. Planen ska fungera som ett gemensamt underlag för fortsatt beredning inom investeringsprocessen och budgetarbetet i Region Gotland.

Här kan du läsa hela lokalförsörjningsplanen.

– Lokalförsörjningsplanen beskriver våra samlade behov av lokaler under de kommande tio åren, men den är en del av en längre process. Behoven behöver fortfarande prioriteras och vägas mot varandra innan beslut kan verkställas. Demografin utmanar oss – vi blir fler äldre samtidigt som barnkullarna minskar – och det påverkar vilka lokaler vi behöver framöver. Planen ger oss ett strategiskt underlag för att fatta långsiktigt hållbara beslut om vad som ska prioriteras först och hur vi bäst använder våra resurser, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).

Ärende 13 – Arbete med friskfaktorer

Regionstyrelsens beslut:

• Informationen tas emot.

Sammanfattning:

Region Gotlands arbete med friskfaktorer utgår från regionfullmäktiges prioritering om god arbetsmiljö genom aktivt ledarskap och medarbetarskap. Målet är att vara en attraktiv arbetsgivare och därigenom säkra den långsiktiga kompetensförsörjningen.
Arbetet bygger på de åtta forskningsbaserade friskfaktorer som identifierats av organisationen Suntarbetsliv, det vill säga faktorer som gör att medarbetare mår bra och känner motivation i arbetet.

Exempel på sådana faktorer är ett närvarande och tillitsfullt ledarskap, delaktighet och inflytande, tydlig kommunikation och återkoppling samt möjlighet till kompetensutveckling under hela arbetslivet.

Arbetet leds av en styrgrupp och en arbetsgrupp inom Regionstyrelseförvaltningen och har bland annat omfattat utbildningar för chefer och skyddsombud samt stödmaterial och verktyg kopplade till medarbetarundersökningen. Regionen följer också den nationella utvecklingen kring hur friskfaktorer kan mätas och följas upp.

– Vi arbetar systematiskt med friskfaktorer för att stärka arbetsmiljön och skapa en känsla av sammanhang och delaktighet på våra arbetsplatser. Region Gotland har kommit långt i det här arbetet och ligger i framkant. Genom att ge chefer konkreta verktyg för ett närvarande och tillitsfullt ledarskap skapar vi förutsättningar för motiverade medarbetare och en attraktiv arbetsgivare. Det här är ett långsiktigt och gemensamt arbetssätt som vi ser som en viktig framgångsfaktor, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).

Ärende 19 – Verksamhetsstöd, sociala föreningar 2026

Regionstyrelsens beslut:

• Regionstyrelsen beslutar att föreningarna beviljas stöd enligt förvaltningens förslag.

Sammanfattning:

Region Gotlands verksamhetsstöd till sociala föreningar riktar sig till ideella föreningar som bedriver samhällsviktig verksamhet inom socialt stöd. Inför 2026 har tio organisationer ansökt om stöd på totalt 1 226 913 kronor, medan 560 000 kronor finns att fördela.

Stödet har nyligen reviderats med tydligare kriterier och ett tillskott på 100 000 kronor, vilket innebär att 560 000 kronor fördelas 2026 jämfört med tidigare 460 000 kronor. De nya kriterierna utgår från Vårt Gotland 2040, med inriktningen att Gotland ska vara ett tryggt och inkluderande samhälle med livskvalitet för alla, samt från det regionala genomförandeprogrammet Kraftsamling för hälsa och ett socialt hållbart Gotland.
Trots budgetökningen är det sökta beloppet fortfarande drygt dubbelt så stort som tillgängliga medel.

Här kan du se hela listan på de föreningar som beviljats stöd för 2026

– De sociala föreningarna gör en ovärderlig insats för både enskilda människor och för samhället i stort. Intresset att bidra är stort, vilket är fantastiskt att se. I år har vi både uppdaterat kriterierna och förstärkt stödet med ytterligare 100 000 kronor, men behoven är fortsatt större än tillgängliga medel. Civilsamhällets engagemang blir allt viktigare för ett tryggt och inkluderande Gotland, och vi är tacksamma för det arbete som görs varje dag runt om på ön, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).