Regionstyrelsens beslut i korthet

I dag, den 28 januari, har regionstyrelsen haft sammanträde. Sammanlagt behandlades 54 ärenden och här nedan kan du läsa sammanfattningar av ett urval av dessa.

Här kan du läsa ett separat pressmeddelande om ärende 2 – Försäljning av aktierna i Gotlands Energi AB

Ärende 3 – Avfallstaxa 2026

Regionstyrelsens förslag till beslut i regionfullmäktige:

• Tekniska nämndens förslag om att avgiftsfrihet för hushållens
  sorterade avfall som lämnas på återvinningscentral (ÅVC) ska
  bibehållas och inkluderas i förslaget till ny avfallstaxa från 1 mars 2026
  antas.
  
• Regionfullmäktige beviljar tekniska nämndens förslag att anta
  övergångstaxa och reviderad ordinarie taxa som börjar gälla 1 mars 2026.
  
  

Sammanfattning:

Region Gotlands avfallstaxa behöver ändras 2026 på grund av nya lagkrav, ny entreprenör och ett nytt insamlingssystem. Fyrfackskärl införs successivt under året och vikttaxan tas bort från 1 februari 2026. Avgiftsfri ÅVC föreslås bli permanent från 2026. Förslaget ger underskott som ska täckas med 11 miljoner kronor i tidigare eget kapital för att undvika höjda taxor de närmaste åren.

– Vi har sett att avgiftsfriheten på återvinningscentralerna är något gotlänningarna tycker är bra. Det har också lett till att man lämnar in mer avfall på återvinningsstationerna, för när det blir lätt att göra rätt hamnar mindre i naturen, så det här är det glädjande att gå vidare med och permanenta.

Ärende 7 – Finansiering från Europeiska Investeringsbanken

Regionstyrelsens förslag till beslut i regionfullmäktige:

• Region Gotland ansöker om lån från Europeiska Investeringsbanken, EIB.
  
• Region Gotland vidareutlånar lån från EIB till AB Gotlandshem förutsatt att Region Gotlands låneansökan beviljats.
  
• Låneramen för upptagande av nya långfristiga lån 2026 utökas från 400 miljoner kronor till 2 750 miljoner kronor.
  
• Skuldförbindelse med lånevillkor för lån till AB Gotlandshem ska upprättas. Lånevillkoren ska i huvudsak motsvara villkoren för EIB- lånet. Marknadsmässig ränta ska tas ut.
  
• Region Gotlands finansiella mål om låneskuld ska inte omfatta lån som vidareutlånas till helägda dotterbolag.
  
• Vid ett beviljat EU-bidrag för investeringsprojekten ska bidraget vidareförmedlas till AB Gotlandshem.
  
• AB Gotlandshem ska administrera återrapportering och uppföljning av de aktuella projekten så att de uppfyller kraven från EIB och EU.

Sammanfattning:

Som en följd av att Gotland är en av tre regioner i landet som tar del av EU:s fond för rättvis omställning (Just transition fund) har Region Gotlands koncern getts möjlighet att låna pengar genom Europeiska investeringsbanken, EIB. Lån via EIB är mer fördelaktigt än via Kommuninvest som är alternativet. Det är inte nya lån, utan redan planerade, men nu genom EIB.

Gotlandshems fastigheter har ett stort och delvis akut underhållsbehov, och målet är att huvuddelen av underhållsskulden ska vara borta inom tio år. Genom lån från Europeiska Investeringsbanken, EIB, kan Region Gotland söka EU-bidrag på 15 procent av lånebeloppet tack vare fonden för rättvis omställning.

Gotlandshems projekt bedöms kunna få lån på cirka 2 310 miljoner kronor och bidrag på cirka 346 miljoner kronor, men det kräver att Region Gotland står som motpart och vidareutlånar lånet till Gotlandshem. För att starta processen behövs avtal om rådgivning, en ansökan och beslut om utökade låneramar i regionfullmäktige. Låneramen för 2026 föreslås höjas från 400 miljoner kronor till 2 750 miljoner kronor, och lån för vidareutlåning ska inte räknas in i regionens finansiella mål för låneskuld.

– Vi har fått ett erbjudande om att låna pengar från EIB och det är det vi utnyttjar här. Regionen lånar pengarna och lånar sedan vidare direkt till GotlandsHem, så är proceduren alltid inom koncernen. På så sätt får vi bättre lånevillkor på lån som vi ändå hade planerat att ta. Tack vare att lånet tas via EIB får vi dessutom en direkt återbetalning på 15 procent, som vi kan använda. Det här är bra för GotlandsHem och i förlängningen för hyresgästerna, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).

Ärende 10 – Nationellt hyrbemanningsavtal för läkar- och sjukskötersketjänster

Regionstyrelsens beslut:

• Regionstyrelsen beslutar att Region Gotland inger en avsiktsförklaring om att delta i den nationella gemensamma upphandlingen av hyrbemanning, samordnad av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Sammanfattning:

Sedan 2016 har regionerna tillsammans med SKR arbetat för att minska beroendet av hyrbemanning, och det nationella avtalet har bidragit till lägre kostnader och mer ordnade villkor. Region Gotland behöver ta ställning till att fortsätta delta i en gemensam upphandling som SKR samordnar för alla 21 regioner, inför att nuvarande avtal löper ut vid slutet av 2027.

Erfarenheterna av avtalet som började gälla 1 januari 2024 är positiva och bedöms ha sänkt kostnaderna, bland annat genom regler för bostadsersättning som uppskattas minska kostnaderna med cirka 10 miljoner kronor per år. Avtalet har också lett till mindre hyrbemanning, färre direktupphandlingar och en stärkt beställarroll.

– Vi har blivit mindre hyrpersonalsberoende och är nöjda med resultatet. Regionens kostnader för hyrpersonal har minskat under senare år. Jämfört mot toppen 2023 har vi minskat med mer än 40 procent inom sjukvården och det är närmare 80 miljoner kronor. Pengar har gått till det det ska gå till i stället för till hyrpersonal. Det har lett till fler fast anställda med stabilare förutsättningar och det är också bättre för regionens ekonomi. Vårt nuvarande avtal går ut 2027, så redan nu inleds en ny regiongemensam upphandling med förhoppning om ännu bättre avtal som passar de specifika förutsättningar som vi har här på Gotland, med till exempel en stor ökning av folkmängden på sommaren, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).

Ärende 14 – Förstudie för särskilt boende för äldre, Slite

Regionstyrelsens beslut:

• Regionstyrelsen beslutar att godkänna startpromemoria avseende Säbo
  Slite och att ett exploateringsprojekt skall initieras avseende del av fastigheten Othem Vikhagen 1:1.
  
• Regionstyrelsen beslutar att överlämna till socialnämnden att ta vidare frågan om marktilldelning för fastigheten Othem Vikhagen 1:1 till tekniska nämnden.

Sammanfattning:

Socialförvaltningen beställde 2023 en förstudie om var ett nytt särskilt boende för äldre i Slite kan byggas. Samhällsbyggnadsförvaltningen utredde flera alternativ och bedömer att fastigheten Othem Vikhagen 1:1 är mest lämplig.

Förstudien har utgått från ett riktmärke på 90 vårdplatser med en schablonmässig yta om 95 kvadratmeter per boendeenhet. Schablonen är ämnad att inrymma hela boendet, inklusive boendeenheter, gemensamma-, personal- och serviceutrymmen. Stora boendeenheter med långa korridorer och utsträckta byggvolymer ska undvikas. Boendet ska i stället införlivas i omgivande stadsmiljö och ska företrädesvis placeras i närhet till andra verksamheter, målgrupper, affärer och busshållplats.

– Vi har tittat på tre intressanta platser och landat i att Othem Vikhagen blir bäst. Det blir ett stort boende och en stor arbetsplats i Slite, som kommer att bidra till livet i Slite och utvecklingen av samhället. Det är viktigt för möjligheten att bo, leva och verka på hela Gotland att vi har arbetstillfällen utanför Visby. Med 90 platser på norra Gotland så ser vi att det är bra också för alla äldre, eller de som kommer att bli äldre. Ofta vill man bo kvar på norra Gotland, om man bor och lever där, även när det blir aktuellt med plats på särskilt boende och nu blir det möjligt, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).

Ärende 15 – Lägesrapport Stadsutveckling Visborg

Regionstyrelsens beslut:

• Regionstyrelsen beslutar att godkänna lägesrapporten.
  
• Regiondirektören får i uppdrag att arbeta vidare med projekt Stadsutveckling Visborg enlighet med den prioriteringsordning som föreslås för det mellanalternativ som beskrivs i lägesrapporten. Detta beslut ersätter tidigare beslut om projektdirektiv och projektets utbyggnadsordning och blir ingångsvärdet till exploateringsplan och budget.

Sammanfattning:

Projektet Stadsutveckling Visborg har pågått sedan 2011 och har nu tagit fram en lägesrapport för att ge insyn och underlag för beslut om fortsatt utveckling. Rapporten beskriver organisation, förutsättningar, ekonomi, delprojekt och en analys av två utbyggnadsscenarier.

Analysen visar att arbete behöver fortsätta oavsett alternativ, men att huvudalternativet ger bättre exploateringsnetto och fler bostäder. Förslaget är att arbeta vidare med ett mellanalternativ som kombinerar scenarierna, med fokus på vatten- och tillståndsfrågor och att bygga ut ett område i taget för att minska initiala investeringar och bättre matcha efterfrågan.

Lägesrapporten godkännas och regiondirektören får i uppdrag att fortsätta arbetet enligt mellanalternativet.

– Visborgsprojektet har det jobbats med så länge jag har varit politiker. Det har på många sätt visat sig vara mer komplext än vi trodde från början. Dock är det just det här området, givet alla begränsningar i andra väderstreck, utveckling kan och behöver komma till. Därför går vi vidare med det här ”mellanalternativet” där vi gör det som är mest ekonomiskt rationellt, samtidigt som vi planerar för att det ska kunna bli en ny stadsdel på mycket lång sikt, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).

Ärende 17 – Remiss. Produktivitetskommissionens betänkanden Goda möjligheter till ökat välstånd och Fler möjligheter till ökat välstånd

Regionstyrelsens beslut:

• Regionstyrelsen beslutar att inlämna upprättat förslag till Finansdepartementet.

Sammanfattning:

Region Gotland yttrar sig till Finansdepartementet om produktivitetskommissionens betänkanden och betonar att förslagen måste analyseras geografiskt, särskilt för öar, och att kommunal självstyrelse inte får inskränkas mer än nödvändigt. Regionen vill ”ö-säkra” reformer och föreslår bland annat en nationell samordningsplattform för platsbaserad produktivitetsutveckling.

Gotland tillstyrker mycket inom digitalisering/AI och vill bli pilotregion för datadelning, regulatorisk sandlåda och robust digital infrastruktur. Regionen stödjer flera klimat- och energiförslag, men är kritisk till vissa delar inom vårdstyrning, bland annat avstyrks remisskrav för akuta sjukhusbesök. Regionen lyfter också bostadsfrågor och vill att färjetrafiken ses som nationell infrastruktur.

Här kan du läsa hela yttrandet.

– Det här är en mycket omfattande remiss och ett typexempel på hur man mot slutet av en mandatperiod samlar många olika förslag, vilket gör den svår att besvara. Det gjorde oss misstänksamma och därför har vi tagit fram ett omfattande remissvar. Vi ser att det kan finnas delar som påverkar både det kommunala och regionala självstyret. Samtidigt vill vi betona att effektiviseringar i högt tempo måste ta hänsyn till platsers olikheter, särskilt öars förutsättningar. Vi lyfter också fram Gotland som en bra plats för forskning och innovation, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).

Ärende 18 – Uppföljning tilldelning ur näringslivsinslaget 2026

Regionstyrelsens beslut:

• Regionstyrelsen beslutar att tilldela Coompanion Gotland ytterligare verksamhetsbidrag ur näringslivsanslaget om 258 828 kronor för verksamhetsåret 2026 utöver tidigare beslutade 400 000 kr.
  
• Regionstyrelsen beslutar att inte tilldela ytterligare 200 000 kr verksamhetsbidrag utöver redan beslutade 500 000 kr till Ungföretagsverksamhet Gotland för 2026.

Sammanfattning:

Regionstyrelsen beslutar att ge Coompanion Gotland ett extra verksamhetsbidrag på 258 828 kronor ur näringslivsanslaget för 2026, utöver de 400 000 kronor som redan beslutats. Bakgrunden är att Coompanion behöver en högre regional medfinansiering för att kunna få full finansiering från Tillväxtverket, annars riskerar det statliga stödet att minska.

Samtidigt beslutar regionstyrelsen att inte ge Ung Företagsamhet Gotland ytterligare 200 000 kronor utöver de 500 000 kronor som redan beslutats för 2026, eftersom näringslivsanslaget är hårt ansträngt och verksamheten bedöms kunna klara 2026 på nuvarande nivå även med ett underskott.

– Coompanion är viktiga för Gotland och gör ett stort och betydelsefullt arbete. Därför vill vi säkerställa att verksamheten kan fortsätta. När vi höjer vår insats är målet också att staten ska stå fast vid sin del av finansieringen, eftersom statlig medfinansiering kräver att vi matchar med egna medel, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).

Ärende 20 – Överklagande av regionfullmäktiges beslut 2025-11-17, RF § 182 och RF § 184 Strategisk process ö-lägesfaktorer och kommunikationer

Regionstyrelsens beslut:

• Regionstyrelsen beslutar att avge upprättat yttrande till Förvaltningsrätten.

Sammanfattning:

Regionfullmäktiges beslut att ge pengar till projektet ”Strategisk process ö-lägesfaktorer och kommunikationer” har överklagats. Förvaltningsrätten har bett Region Gotland att lämna ett yttrande om hur de ställer sig till överklagandet.
Regionen anser att överklagandet ska avslås.

Regionen menar att beslutet att använda 1,25 miljoner kronor för kunskapsutveckling och påverkan är tillåtet och ligger inom regionens ansvar, särskilt eftersom syftet är tydligt och anslaget är begränsat i omfattning.

Syftet är att stärka Gotlands möjligheter till kommunikationer på samma villkor som resten av Sverige, eftersom staten ofta inte tar tillräcklig hänsyn till Gotland i planeringen av transporter. Gotland har ingen fast förbindelse med fastlandet och invånarna är beroende av färja eller flyg för att kunna resa privat, delta i föreningsliv och driva företag. Därför är det viktigt att trafiken fungerar bra, går tillräckligt ofta och inte blir för dyr.

Pengarna ska användas till att ta fram underlag och fakta som kan användas för att påverka staten, så att Gotland inte hamnar utanför och gotlänningarna får rättvisa möjligheter att resa.

Här kan du läsa hela yttrandet pdf, 107 kB. (pdf, 107 kB)

– För gotlänningarna är fungerande färje- och flygtrafik inte en lyx, det är en förutsättning för att kunna jobba, studera, driva företag och leva sina liv. Därför behöver vi kunna driva frågor kring öars villkor, ö- politik och våra utmaningar. Det är också en del av vårt regionala utvecklingsuppdrag. Att arbeta med att utveckla och driva frågor som är viktiga för sin kommun eller region är varje politikers uppdrag och för att göra det arbetar kommuner och regioner ständigt med att ta fram relevanta och välgrundade underlag och kommunikation kring det. Det här är ett ansvar vi måste ta för att Gotland ska ha fungerande kommunikationer och likvärdiga villkor med fastlandet. Därför motsätter vi oss överklagandet och anser det felaktigt vilket är det vi svarar, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S).

Ärende 21 – Värdskap för Organization of World Heritage Cities i Visby 2026

Regionstyrelsens beslut:

• Regiondirektören får i uppdrag att bekräfta Region Gotlands avsikt att vara värd för Organization of World Heritage Cities april 2026.
  
• Kostnaderna för konferensen belastar politikens ansvar inom regionstyrelsens budget.

Sammanfattning:

Region Gotland har fått en förfrågan om att vara värd för ett möte inom Organization of World Heritage Cities (OWHC) i Visby 27–29 april 2026. Värdskapet bedöms ge mervärden genom stärkt samarbete och opinionsbildning kring stadsutvecklingsfrågor som rör bebodda historiska städer med högt besökstryck och stora säsongsvariationer.

Mötet väntas också stärka relationer i nätverket och bidra positivt till bilden av Gotland. Kostnaden beräknas till cirka 80 000 kronor (exklusive moms och egen arbetstid), finansierat inom regionstyrelsens budget.

– Visby är en del av OWHC och nu ska det bli väldigt roligt att som värd för första gången få välkomna till Visby, i april dessutom, när Visby är så vackert. Vi vill att fler ska komma hit på viktiga möten och se att Visby och Gotland är en fantastisk mötesplats i Östersjön. Vi tar plats och för fram våra frågor och vi finns i internationella sammanhang. Sådana här typer av besök är viktiga för att Gotland ska synas och finnas med i människors tankar, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).

Ärende 31 – Remiss. Översynen av riksintressen för värdefulla ämnen och material på norra Gotland

Regionstyrelsens beslut:

• Regionstyrelsen beslutar att till Sveriges geologiska undersökning inlämna upprättat förslag till yttrande.

Sammanfattning:

Region Gotland avstyrker SGU:s förslag om att utvidga riksintresset för kalksten i området Rute-Stucks på norra Gotland, eftersom det riskerar att hota den långsiktiga dricksvattenförsörjningen, särskilt vid den kommunala vattentäkten Bästeträsk. Regionen kritiserar att SGU inte tydligt redovisat konflikter med vattenproduktion och vattenskyddsområden och lyfter att grundvattnet på Gotland är sårbart.

Region Gotland vill också att områden som överlappar Natura 2000 ska undantas från riksintresse för täktverksamhet och framhåller att planens ställningstaganden i Översiktsplan Vårt Gotland 2040 fortsatt gäller. Regionen pekar även på att utökade riksintressen kan skapa konflikter med den planerade nationalparken Bästeträsk och med friluftsliv, besöksnäring och andra verksamheter.

Här kan du läsa hela yttrandet

– Vi är rakt av kritiska till den här hanteringen. Här vill man prioritera stenbrytning nära vårt vattenskyddsområde, i primärzon. Gotland kan inte bara vara en plats där man hämtar sten – vi måste ha en fungerande balans på norra Gotland. Att peka ut fler platser utan att samtidigt lyfta nationalparken Bästeträsk är oroande och knappast en slump. Det här är ännu ett exempel på hur den kommunala vetorätten utmanas. Vi säger nej till att nationella intressen ska trumfa de lokala. För oss är det tydligt: vattnet går först. Gotland tar redan ett stort ansvar för cementförsörjningen, men att riskera vattentäkten vid Bästeträsk – det säger vi nej till, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S).

Ärende 33 – Översyn av Blått Centrum Gotland och förslag till samverkansavtal för perioden 2026–2028

Regionstyrelsens beslut:

• Regionstyrelsen beslutar att godkänna överenskommelsen med Uppsala
  universitet och Länsstyrelsen i Gotlands län avseende Blått centrum för åren
  2026–2028.

Sammanfattning:

Blått centrum Gotland är en samverkan mellan Uppsala universitet, länsstyrelsen och Region Gotland som pågått sedan 2017 för utvecklingsfrågor inom vattenområdet. En översyn av organisation, styrning och finansiering har gjorts och i december 2025 beslutade Uppsala universitet att permanenta verksamheten som en centrumbildning med hemvist vid institutionen för geovetenskaper från 2026.

Region Gotland och länsstyrelsen föreslås fortsätta bidra med samma arbetsinsats som tidigare, motsvarande 40 procent av en heltidstjänst vardera. Uppsala universitet föreslås finansiera verksamheten med minst 750 000 kronor per år under 2026–2028, medan finansieringen för 2029–2030 fastställs senare. Regionstyrelseförvaltningen rekommenderar att regionen undertecknar samverkansavtalet för 2026–2030 och följer upp arbetet i den nya strukturen.

– Blått Centrum är en helt unik verksamhet i det att universitet, länsstyrelse och region tillsammans investerar tid och resurser för de blå frågorna och Östersjön. Tillsammans driver vi stora projekt och samverkar i med andra både nationellt och internationellt. Uppsala Universitet har sett över sitt arbete i Blått Centrum och har landat i en del förändringar. Samtidigt ser vi över Region Gotlands arbete med de blå frågorna bredare där vatten på land behöver inkluderas och ta mer plats än nu. Vi har ju utmaningar med både kvalitet och kvantitet och Gotland är ur många perspektiv synnerligen intressant för forskning och innovation på området. Här kan vi kliva fram mer och behöver göra det. Nu tar vi det här steget för att Uppsala Universitet väljer väg och samtidigt måste vi tänka kring framtiden bredare, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).