Regionstyrelsens beslut i korthet

I dag, den 8 december, har regionstyrelsen haft sammanträde. Sammanlagt behandlades 43 ärenden och här kan du läsa sammanfattningar av ett urval av dessa.

Ärende 6 – Yttrande – Ny ishall i Visby

Regionstyrelsens beslut:

• Regionstyrelsen avger yttrande i enlighet med upprättat förslag.

Sammanfattning:

Regionfullmäktige beslutade i september 2025 att Region Gotland ska gå i borgen för Visby Roma Hockeyklubb för bygget av en ny ishall i Visby. Det betyder att regionen lovar att betala deras lån om föreningen inte kan göra det själv. Det högsta beloppet är 264 miljoner kronor.

Beslutet har nu överklagats enligt kommunallagen, och därför måste Region Gotland lämna ett yttrande.

Regionen bedömer att överklagandet ska avslås, eftersom beslutet ligger inom den kommunala kompetensen, har tillkommit i laga ordning och inte strider mot någon lag. Beslutet att gå i borgen anses vara bra för allmänheten. Det finns också tydliga krav, som att villkoren ska vara marknadsmässiga, att det ska finnas säkerhet för lånet och att allmänheten ska ha rätt att använda anläggningen.

Här kan du läsa hela yttrandet.

– Vi anser att vi har följt alla regelverk som finns i det här ärendet och vi framhåller i vårt yttrande att vårt beslut ryms inom den kommunala kompetensen och att det här alternativet har kommit till i laga ordning. Vi har jobbat i så många år för att få till en lösning, så det är bra att få detta prövas nu, så att vi kan gå vidare och få till en väl fungerande ishall i Visby, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).

Ärende 7 – Ansökan om medel ur regionstyrelsens näringslivsanslag, 2026-2027 – Slite 2030

Regionstyrelsens beslut:

• Regionstyrelsen beslutar att tilldela regionstyrelseförvaltningen stöd om 1 000 000 kronor för att genomföra projekt Slite 2030. Stödet betalas ut med 500 000 kronor ur 2026 års näringslivsananslag och 500 000 kronor ur 2027 års näringslivsananslag.

Sammanfattning:

Regionstyrelsen beslutade den 19 november 2025 att regiondirektören, tillsammans med avdelningen för regional utveckling, ska samordna och följa upp förvaltningarnas arbete som rör Slite. Förvaltningen ska senare återkomma med förslag på resurser för uppdraget.

Projekt Slite 2030 är förvaltningens sätt att genomföra detta uppdrag. Trots att Heidelberg Materials har pausat planerna på en CCS-anläggning behöver Slite ställa om, eftersom ortens utveckling är nära knuten till industrin och skiljer sig från andra tätorter på Gotland.

Det finns redan avslutade projekt och pågående processer som stödjer det fortsatta utvecklingsarbetet. Insikter från SAMLA och delprojektet Dialog för Slites framtid används som grund, vilket gör att ytterligare dialog- och kartläggningsarbete inte behövs. Region Gotland kan därför nu, tillsammans med utvecklingsbolag, föreningar och invånare, driva utvecklingen av Slite vidare inom ramen för Projekt Slite 2030.

– Det här är finansieringen av det arbete vi redan har påbörjat och som nu ska utvecklas framåt, som en regional utvecklingsinsats. Som vi velat från majoriteten har det börjat med intervjuer med människor som bor och lever i Slite kring deras upplevelse av platsen idag och tankar kring vad som behöver stärkas. Nu finansierar vi det utvecklingsarbete som också behöver synas för Sliteborna, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).

Ärende 13 – Uppdrag. Förslag på åtgärder för att minska barnfattigdomen på Gotland

Regionstyrelsens förslag till beslut i regionfullmäktige:

• Rapporten antas.
  
• Regionstyrelsen får i uppdrag att ta fram ett systematiskt arbetssätt för barnkonsekvensanalyser i alla beslutsunderlag som rör barn och unga i Region Gotland.
  
• Samtliga nämnder får i uppdrag att under 2026 identifiera vilka utvecklingsbehov som krävs i syfte att minska konsekvenserna av barnfattigdom, inom verksamhetens ansvarsområden.
  
• Regionstyrelsen får i uppdrag att under våren 2026 genomföra kunskapshöjande insatser kring barnfattigdomens orsaker och konsekvenser, för beslutsfattare och medarbetare från samtliga nämnder och förvaltningar.

Sammanfattning:

Vänsterpartiet lämnade in en motion 2022 om att flera nämnder skulle ”kartlägga situationen och utreda hur de kan stärka arbetet med att utjämna skillnader i barns ekonomiska uppväxtvillkor”.

Efter underremiss till ett antal nämnder biföll regionfullmäktige motionen 2024 och gav regionstyrelsen i uppdrag att, tillsammans med berörda nämnder, ta fram åtgärder. Detta arbete har resulterat i rapporten Barnfattigdom på Gotland, baserad på kartläggning inom regionens verksamheter och det gotländska civilsamhället.

Rapporten visar bland annat att barnfattigdom och ekonomisk utsatthet finns på Gotland och att det krävs insatser på flera olika nivåer (arbetsmarknad, socialt stöd, politik, välfärd) för att barn ska få lika chanser. Rapporten rekommenderar att Region Gotland, tillsammans med berörda samhällsaktörer, fortsätter arbetet med åtgärder och att sociala, ekonomiska och politiska faktorer beaktas långsiktigt.

Här kan du läsa hela rapporten.

– Nu vet vi att många barn på Gotland faktiskt lever i fattigdom och har det svårt. Det gör det ännu viktigare att vi möter barn och barnfamiljer på nya sätt, så att alla barn får mer likvärdiga förutsättningar för ett gott liv. Nu behöver alla våra verksamheter tänka vidare: hur kan just vi bidra till att stötta barn som lever i utsatthet? säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).

Ärende 17 – Ekokommunpriset 2025 – Region Gotlands interna miljöpris

Regionstyrelsens beslut:

• Regionstyrelsen beslutar att 2025 års Ekokommunpris går till Almedalsveckan med motivering enligt nedan.

Sammanfattning:

Ekokommunpriset delas år 2025 ut för tjugoandra gången. Vid bedömningen av nominerade kandidater läggs stor vikt vid att priset ska stimulera andra till engagemang och skapa intresse för systematiskt miljöarbete.

Regionstyrelseförvaltningen föreslår regionstyrelsen att utse Almedalsveckan som mottagare av 2025 års Ekokommunpris på 10 000 kronor med följande motivering:
”För sitt systematiska arbete med flergångshanteringen på Mattorget i Almedalsområdet, som på ett praktiskt och pedagogiskt sätt för samman samarbetspartners, entreprenörer och besökare i ett fungerande cirkulärt system som minskar Almedalsveckans miljöbelastning.”

– Det känns väldigt roligt att vi med Ekokommunpriset kan uppmärksamma Region Gotlands interna arbete för klimat och miljö. Som ordförande för Almedalsrådet är jag så klart extra stolt över att det i år är Almedalsveckan som får priset, för vårt långsiktiga arbete med att göra veckan mer hållbar och särskilt för de hållbara lösningar vi tagit fram för Mattorget, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).

Ärende 20 – Länsplan för regional transportinfrastruktur 2026–2037

Regionstyrelsens beslut:

• Regionstyrelsen beslutar att Förslag till länsplan för regional transportinfrastruktur 2026–2037 godkänns och överlämnas till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet

Sammanfattning:

Som en del i den statliga infrastrukturplaneringen tar alla län vart fjärde år fram länsplaner för regional transportinfrastruktur. Länsplanen sträcker sig över tolv år och innehåller investeringar i den statliga infrastrukturen, medfinansiering av kollektivtrafikinvesteringar och åtgärder på det kommunala gatunätet som rör miljö, trafiksäkerhet, cykel- och gångtrafik.

För Gotlands län är det Region Gotland som ansvarar för att upprätta och fastställa länsplanen och inriktningen på den sammanfattas i orden tillgänglighet, framkomlighet, hållbarhet och trafiksäkerhet.

Utslaget över hela planperioden går cirka 20 procent till åtgärder på det kommunala vägnätet och resten till det statliga.

Närmare 40 procent av planen går till cykelutveckling. Cykelåtgärder och trafiksäkerhet stärks ofta samtidigt, och inom statlig medfinansiering ingår också insatser för cykel, kollektivtrafik och trafiksäkerhet.

Här kan du läsa hela länsplanen.

– Vi får nu lite mer pengar i vår länsplan än tidigare, och vi prioriterar tydligare insatser som handlar om tillgänglighet och hållbarhet. Vi fokuserar särskilt på trafiksäkerhet, cykelåtgärder och kollektivtrafik, framför allt cykelutveckling i och mellan våra tätorter på det statliga vägnätet. Det hänger ihop med vår regionala cykelplan och vårt behov av att ställa om till mer hållbara resor, för att minska vårt klimatavtryck, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).

Ärende 21 – LONA Våtmark – Ansökan december 2025 om lokalt naturvårdsprojekt

Regionstyrelsens beslut:

• Regionstyrelsen beslutar att en ansökan, Bevara myllrande våtmarker, BMV, lämnas in i ordinarie ansökningsomgång 2025 om stöd till Lokala naturvårdsprojekt (LONA)
  
• Information om att handläggningen av LONA framgent hanteras av regionekologer på samhällsbyggnadsförvaltningen tas emot.

Sammanfattning:

Lokala naturvårdsprojekt, LONA, är ett statligt stöd som funnits med vissa avbrott sedan 2004. LONA-projekt kan få upp till 90 procent i bidrag för åtgärder kopplade till själva utförandet. Stödet kan bara sökas av kommuner, via länsstyrelserna.

”Bevara myllrande våtmarker – BMV” är ett samverkansprojekt mellan Region Gotland och en extern utförare, föreningen Aquabrava, och syftar till att nyanlägga en våtmark samt att restaurera fyra befintliga våtmarker i Östergarn.

Projektförslaget har en budget på 722 555 kr och ansökta stöd om 645 500 kr, för perioden 2026-2029. Region Gotlands del i projektet uppgår till 35 555 kr vilket täcker kostnaden för tidsåtgången för regionens handläggare inom projektet.

Projektet bedöms gynna biologisk mångfald, vattenrening och naturrekreation och ge effekter som är gynnsamma för Gotlands klimat och utveckling.

– Jag har haft kontakt med den här föreningen i många år, och det ska bli väldigt spännande att se deras arbete i Östergarn med att bevara och restaurera fyra våtmarker. Det här är precis den sortens lokalt engagerade aktörer som vet var insatser gör störst nytta, och så ska LONA-medel användas. Nu vill vi också se hur vi kan använda medlen ännu mer effektivt framöver, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S).

Ärende 22 – Remiss av EU-kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordningar för perioden 2028–2034

Regionstyrelsens beslut:

• Regionstyrelsen beslutar att inlämna upprättat yttrande till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.

Sammanfattning:

Region Gotland får lämna synpunkter på EU:s förslag till nya regler för åren 2028–2034. Förslaget innebär stora förändringar i hur EU-pengar ska styras och användas.

EU vill införa en ny ramförordning. Den ska samla reglerna för en gemensam EU-fond och för nationella och regionala planer. Den ska också bli ett gemensamt system för flera områden som i dag har egna fonder. Det ska finnas flera särskilda förordningar som kompletterar ramförordningen.

Region Gotland yttrar sig över tre av dessa förordningar för att de är viktiga för regionens ansvar för regional utveckling.

Regionstyrelseförvaltningen är positiv till de särskilda förordningarna. De tycker att EU:s förslag kan göra reglerna enklare, ge mer flexibilitet och skapa bättre samarbete mellan fonderna. Samtidigt vill förvaltningen att reglerna ska vara långsiktiga och att regionerna ska ha inflytande när planerna tas fram och följs upp.

Förvaltningen är kritisk till två delar: att förslaget inte kräver regionala och territoriella kapitel i planerna, och att modellen där pengar betalas ut efter resultat kan missgynna aktörer med små resurser och göra det svårare att testa nya idéer. Förvaltningen vill också se bättre samordning mellan EU-fonder och nationell finansiering och en tydligare hänsyn till öar och skärgårdar.

Här kan du läsa hela yttrandet.

– Det är viktigt att diskutera EU:s långtidsbudget, eftersom det nuvarande förslaget är oroande. Det minskar de direkta medlen till regioner, kommuner och små och medelstora företag. Det innebär också en centralisering, där pengar som vi tidigare sökt via Småland och Öarna i stället ska gå genom staten, med risk att statliga system inte utgår från våra behov. Därför arbetar vi intensivt för att Gotland även framöver ska kunna använda EU-medel till småskaliga och lokala projekt som är avgörande för vårt regionala utvecklingsuppdrag, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S).

Ärende 23 – Remiss. Förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2026–2037

Regionstyrelsens beslut:

• Regionstyrelsen beslutar att lämna förslaget till yttrande till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.
  

Sammanfattning:

Hösten 2024 bestämde regeringen hur mycket pengar Sverige ska lägga på vägar, järnvägar och annan transportinfrastruktur mellan 2026 och 2037. Trafikverket fick därefter ta fram ett förslag till en nationell plan, medan varje län, inklusive Gotland, skulle ta fram sin egen länsplan. Trafikverket lämnade sitt förslag den 30 september 2025, och alla som vill tycka till måste svara senast 30 december.

Den nationella planen visar hur staten ska sköta och förbättra infrastrukturen de kommande tolv åren. Pengarna går till drift och underhåll av järnvägar och vägar, till investeringar i stora vägar och järnvägar, till sjöfart och till länsplanerna.

Ett av problemen som regionen ser är att Gotlandstrafiken fortfarande ligger utanför den nationella planen och så här sammanfattas yttrandet som regionen nu skickar in till Regeringskansliet:

• Färjetrafiken till och från Gotland måste ses som en del i den nationella infrastrukturen och i nationell plan hanteras i linje med övriga insatser för att stärka Sveriges infrastruktur.
  
• För att nå klimatmålet för transportsektorn måste staten ställa mer offensiva krav på omställning till förnybara bränslen i färjetrafiken till och från Gotland.
  
• Region Gotland är positiv till ett fokus på underhåll i nationell plan.
  
• Gotland behöver en ökad framdrift i länsplanearbetet genom en högre tilldelning av statliga ekonomiska medel och genom att Trafikverket genomför fler åtgärdsvalsstudier på det gotländska vägnätet.

Här kan du läsa hela yttrandet.

– Gotland finns inte med i den här planen, och det är ett stort problem. Vi arbetar därför aktivt i våra kontakter med Infrastrukturdepartementet, Trafikverket och statsrådet Andreas Carlson för att Gotland ska ingå i den nationella planen. Vi menar att Gotland måste vara en del av den grundläggande transportplaneringen, eftersom transporternas syfte är att hålla ihop Sverige och ge lika förutsättningar i hela landet. Det är också detta vi lyfter i vårt remissvar och visar hur det kan bli möjligt, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).

Ärende 29 – Remiss. Ny kärnkraft i Sverige – fler möjliga platser vid kusten

Regionstyrelsen beslut:

• Regionstyrelsen beslutar att till klimat- och näringslivsdepartementet inlämna upprättat förslag till yttrande

Sammanfattning:

Förslaget betyder att man tar bort de hårda regler som i dag hindrar nya kärntekniska anläggningar på Gotland. Det gäller bland annat områden vid Gotlands kust, på Östergarn, Storsudret och på Fårö. I dag får sådana anläggningar bara byggas där det redan finns ”vissa större anläggningar”, men den begränsningen tas alltså bort.

Region Gotland anser att förslaget inte tar tillräcklig hänsyn till Gotlands särskilda förutsättningar och de beredskapsrisker som en utökad möjlighet att bygga kärntekniska anläggningar kan innebära. Därför kan Region Gotland inte stödja att möjligheterna utökas och menar att förslaget som helhet bör avstyrkas.

Här kan du läsa hela yttrandet.

– Vi är helt emot det här förslaget och vi tror också att öns militärstrategiska plats i Östersjön inte heller gör Gotland till en bra plats för någon som helst typ av kärnkraft. Vi är väldigt tydliga med att vi hellre ser andra typer av energislag än kärnkraft på Gotland. Gotland är en ö och vi har väldigt mycket skyddad natur och väldigt mycket kust. Att just det här skulle vara en plats för kärnkraft, det tror inte vi. Vi ser hellre att man går vidare med de utpekade områdena i havet till exempel kring vindkraft, det skulle göra större nytta på kort tid och det skulle komma Gotland till del, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).

Ärende 31 – Remissvar. Ändring av permanent uppehållstillstånd för vissa utlänningar (SOU 2025:99)

Regionstyrelsens beslut:

• Bifogat förslag till yttrande lämnas över till Justitiedepartementet.

Sammanfattning:

Regeringen har skickat ut utredningen ”Ändring av permanent uppehållstillstånd för vissa utlänningar” på remiss. Region Gotland är ingen utpekad remissinstans men väljer att svara ändå.

Utredningen föreslår en ny särskild lag som gör att permanenta uppehållstillstånd, för ett stort antal grupper, som huvudregel ska kunna återkallas och ersättas med tidsbegränsade tillstånd. Det gäller bland annat flyktingar, skyddsbehövande, personer med permanenta tillstånd enligt den tillfälliga lagen eller gymnasielagen och deras anhöriga.

I sitt yttrande framhåller regionen att lagstiftning som rör människors rätt att bo och leva i Sverige måste värna mänskliga rättigheter, likabehandling och rättssäkerhet. Dessa principer är avgörande för hållbar utveckling, trygghet, delaktighet och tillit till offentliga institutioner.

Regionen betonar också att mångfald är en resurs och att ett attraktivt och hållbart Gotland kräver lika rättigheter och möjligheter för alla. Eftersom förslaget om återkallelse av permanenta uppehållstillstånd berör integration, social hållbarhet och samhällsgemenskap menar Region Gotland att ett permanent uppehållstillstånd i grunden måste förbli permanent.

Här kan du läsa hela yttrandet.

– Vi svarar på den här remissen, även om vi inte var utpekade, eftersom vi ser den som en del av regeringens bredare ändringar i migrationspolitiken. Vi lyfter både det kommunala och det mänskliga perspektivet. Ett positivt statligt beslut ska inte kunna omprövas, det skadar förtroendet för myndigheterna. Människor som fått permanent uppehållstillstånd och etablerat sig på Gotland är människor vi räknar med, och vi ställer oss bakom dem. Att rycka upp etablerade grannar, kollegor och vänner är inget vi accepterar. Vi vill se fler gotlänningar, inte färre, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).