Regionstyrelsens beslut i korthet

I dag, den 23 oktober, har regionstyrelsen haft möte. Sammanlagt behandlades 32 ärenden och här nedan kan du läsa sammanfattningar av ett urval av dessa.

Ärende 2 – Delårsrapport 2025:2 Region Gotland

Regionstyrelsens beslut:

• Delårsrapporten godkänns.
  
• Återrapportering av uppdraget att redovisa vilka åtgärder som genomförts eller planeras för att inte budgeten 2025 ska överskridas (RF §98, 2025-06-16) tas emot.

Sammanfattning:

Delårsrapporten för Region Gotland visar att ekonomin har blivit tydligt bättre jämfört med året innan. Resultatet för perioden är 98 miljoner kronor, medan det var minus 180 miljoner kronor samma tid 2024. Förbättringen beror främst på lägre pensionskostnader och högre riktade statsbidrag. Prognosen för hela året visar ett resultat på 55 miljoner kronor, vilket är 17 miljoner kronor sämre än budgeten. Balanskravsresultatet beräknas till 117 miljoner kronor för perioden och 67 miljoner kronor för helåret.

Nämndernas samlade budgetläge för helåret visar ett plus på 7 miljoner kronor, vilket är mycket positivt och bättre än tidigare prognos. Tre nämnder beräknas dock gå med underskott. Investeringarna hittills är 375 miljoner kronor, och prognosen för hela året är 750 miljoner kronor.

Regionen har begränsade möjligheter att öka sina intäkter, men desto större möjligheter att påverka sina kostnader. Det är viktigt med ett fortsatt fokus på ekonomin och att nämnderna håller budget. Åtgärder behöver därför vidtas för att anpassa verksamhetens kostnader så att resultatmålet uppnås. Dessutom behöver investeringarna prioriteras så att de årliga investeringsutgifterna hamnar på en lägre nivå. Båda åtgärderna är nödvändiga för att klara de finansiella målen och uppnå en god ekonomisk hushållning framöver.

Regionfullmäktige har beslutat om 40 olika mål för 2025. Enligt prognosen kommer 12 av de målen att uppfyllas helt. Bedömningen är att det kan bli svårt att nå målet om god ekonomisk hushållning under 2025, även om vissa ekonomiska nyckeltal har förbättrats jämfört med året innan.

Här kan du läsa hela delårsrapporten.

– Det är positivt att ekonomin har stärkts jämfört med förra året. Här har nämnder, förvaltningar och verksamheter gjort ett stort och viktigt jobb. Nu behöver vi fortsätta att arbeta långsiktigt och ansvarsfullt för att behålla balansen och samtidigt värna välfärden på Gotland, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).

Ärende 3 – Kostnadsfria resor på allmän kollektivtrafik för färdtjänstresenärer samt ett färdtjänstkort

Regionstyrelsens förslag till beslut i regionfullmäktige:

• Regionfullmäktige beviljar förslaget att alla som är berättigade till färdtjänst åker kostnadsfritt med den allmänna kollektivtrafiken på Gotland.
  
• Regionfullmäktige återlämnar till tekniska nämnden att slutligt avgöra om det behövs införas en särskild färdtjänstlegitimation.

Sammanfattning:

Tekniska nämnden har föreslagit att personer som har rätt till färdtjänst ska få åka gratis med den vanliga kollektivtrafiken på Gotland. De ska också få ett färdtjänstkort, som fungerar som legitimation både på bussen och i färdtjänstfordonen. Kortet visar att personen har rätt till färdtjänst och får ta med en ledsagare gratis.

I dag får redan personer över 80 år och de som använder rollator åka gratis med kollektivtrafiken. De flesta bussar är anpassade för personer med funktionsnedsättning, men inte alla hållplatser är det ännu.

Regionen tror att det blir en bra lösning för många färdtjänstresenärer som klarar att resa med buss, särskilt tillsammans med en ledsagare. Det kan också spara pengar, eftersom färre behöver åka med färdtjänstfordon, vilket även är bra för miljön.

– Det här beslutet är bra för både den som är berörd och för miljön i stort, i meningen att det förhoppningsvis leder till fler resor med kollektivtrafiken i stället för med färdtjänstens bilar, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S).

Ärende 10 – Strategisk process ö-lägesfaktorer och kommunikationer

Regionstyrelsens förslag till beslut i regionfullmäktige:

• Information om äskandet tas emot. Beslut fattas i ärendet Mål och budget 2026-2028.

Sammanfattning:

Region Gotland vill driva ett tvåårigt projekt, Strategisk process – ö-lägesfaktorer och kommunikationer, under 2026–2027. Syftet är att samordna arbetet med Gotlands särskilda förutsättningar som ö och särskilt frågor om färjetrafikens prissättning. Projektet ska sprida kunskap om ö-läget, stärka opinionsbildningen med hjälp av extern expertis och bidra till statens arbete med en ny politik för öar och landsbygder.

Totalt handlar det om 5 miljoner kronor, hälften från regionens egen budget och hälften från statliga så kallade 1:1-medel. Projektet ska skapa en tydlig struktur inom regionen som följer upp hur ö-läget påverkar Gotland och arbetar för att svensk lag ska ta hänsyn till öars speciella förutsättningar, enligt EU-fördragets artikel 174. Där står det bland annat att öar ska få särskild hänsyn eftersom deras läge gör utvecklingen svårare. Projektet kommer också att samarbeta med internationella nätverk för att stärka sitt arbete.

– Färjepriserna är idag så höga att gotlänningar blir isolerade på ön, att näringsliv tappar konkurrenskraft, att vi har svårt attrahera gotlänningar vilket kan leda till både minskad skattekraft och konkurrenskraft och att viktiga investeringar riskerar att utebli. Konsekvenserna av prisnivån är förödande och kan inte vara så mer. Därför bifaller vi äskandet och tillför resurser för detta viktiga projekt och genom det tar vi nästa steg i arbetet med att påverka politiken på riksnivå och visa vad ö-läget faktiskt betyder i praktiken. Det handlar om att sätta press och skapa förståelse för att Gotland måste behandlas rättvist både när det gäller resor, kostnader och möjligheten att leva och verka här. Vårt budskap är tydligt: Gotland ska ha samma möjligheter som alla andra delar av Sverige, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).

Ärende 13 – Uppdrag. Äskande Gotlands Konstmuseum

Regionstyrelsens förslag till beslut i regionfullmäktige:

• Regionfullmäktige beslutar att ingå proprieborgen, upp till ett totalt högsta belopp om sextiofyra miljoner (64 000 000) svenska kronor för en tidsperiod om högst fyrtio (40) år för Föreningen Gotlands Fornvänners låneförpliktelser för renovering av Konstmuseet i Visby (Skolan 1).
  

Regionstyrelsens beslut:

Under förutsättning att regionfullmäktige beslutar i enlighet med regionstyrelsens förslag ovan beslutar regionstyrelsen enligt följande:

• Regiondirektören får i uppdrag att ta fram förslag till avtal om borgensåtagande mellan Region Gotland och Föreningen Gotlands Fornvänner.
  
• Information om äskandet tas emot. Beslut om årligt driftstöd fattas i ärendet Mål och budget 2026-2028.
  
• Regiondirektören får i uppdrag att återkomma till budgetberedningen våren 2026 med en beskrivning av Föreningen Gotlands Fornvänners finansierings- och projekteringsplan för Konstmuseet samt eventuella ytterligare äskanden.

Sammanfattning:

Föreningen Gotlands Fornvänner, som driver Gotlands Museum, har bett Region Gotland om ekonomiskt stöd för att bygga om och bygga till Gotlands Konstmuseum i Visby. Föreningen vill att regionen går i borgen för ett lån på 64 miljoner kronor, tar bort förbudet mot att sälja byggnaden som finns i ett gammalt gåvobrev, och höjer driftstödet med 5,6 miljoner kronor för teknisk drift samt 0,8 miljoner kronor för att utveckla verksamheten.

Regionstyrelseförvaltningen bedömer att regionen kan gå i borgen för lånet, men att förbudet mot att sälja byggnaden ska vara kvar som en säkerhet. Föreningen ska dessutom betala en borgensavgift på minst 0,6 procent av lånebeloppet.

Förvaltningen bedömer att projektet går i linje med en rad av Region Gotlands mål i kulturplan 2025–2028, eftersom en renovering och utveckling av Konstmuseet stärker bild- och formområdet och gör att fler barn och unga kan ta del av kultur. Det bedöms också bidra till Gotlands attraktivitet och till utvecklingen av världsarvet i Visby.

Samtidigt påpekar förvaltningen att regionens ekonomiska läge just nu inte tillåter att hela det stöd som föreningen har begärt beviljas. Därför föreslår man att driftstödet bara höjs med 2,9 miljoner kronor från 2026, och att frågan om ytterligare stöd tas upp igen i budgetprocessen inför 2027.

Under tiden ska Föreningen Gotlands Fornvänner redovisa hur finansieringen och planeringen går, om det går att få in mer externa pengar, och om projektet kan anpassas eller genomföras stegvis.

– Region Gotland har ansvar för den regionala kulturen och den Kulturplan vi stipulerar vad vi ska göra. Utifrån det får vi statliga medel som uteblir om vi inte lever upp till det vi ska. Samtalen om Konstmuseets utveckling har pågått i bortåt fyra år. I dag säger vi ja till att gå i borgen för museet som planerar att bygga om den fastighet som är deras. Alternativet hade varit att bygga själva eller riskera att inte uppfylla vårt statliga uppdrag. På det här sättet belastar vi inte vår låneportfölj men tar ändå det ansvar som är vårt. Vi ger nu också ett utökat driftsstöd för 2026 så att museet kan arbeta vidare med projektering. Vi har inte utrymme att ge allt det museet äskat men möter ändå behoven något, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S).

Ärende 14 – Körsbärsgården konsthall, eventuell gåva

Regionstyrelsens beslut:

• Regionstyrelsen beslutar att avböja erbjudandet kring Körsbärsgården i den form det presenterats i skrivelsen.

Sammanfattning:

Ägarna till Körsbärsgården i Sundre har erbjudit Region Gotland att ta över konsthallens byggnad, flera konstverk och allt material som finns för verksamheten som en gåva.

Regionen har undersökt vad det skulle innebära att ta emot gåvan och den visar att det skulle kosta mycket pengar. För att anpassa fastigheten till regional drift behövs investeringar på ungefär 7,3 miljoner kronor under tre år.

Regionstyrelseförvaltningen tycker att det är ett fint och generöst erbjudande, och att Körsbärsgården är viktig både som kulturplats och som besöksmål. Men ett övertagande skulle ge för stora kostnader och påverka andra delar av kulturverksamheten på Gotland.

Teknikförvaltningen menar också att konstverksamhet inte hör till deras uppdrag och att vissa förändringar som regionen skulle behöva göra går emot ägarnas önskemål. Dessutom finns osäkerhet kring bygglov, till exempel för brunn och toaletter. Det finns också juridiska risker. Eftersom gåvan innehåller krav från ägarna kan den inte säkert räknas som en gåva, utan kanske som ett köp eller ett stöd. Då kan beslutet överklagas och upphävas.

På grund av de ekonomiska och juridiska riskerna bedömer Region Gotland att man inte kan ta emot gåvan i den form den erbjudits, även om den ses som mycket generös och värdefull.

– Vi är verkligen tacksamma för det generösa erbjudandet. Körsbärsgården är fantastiskt och vi är många som varje år besöker denna plats på Storsudret. Erbjudandet innehåller samtidigt en hel del villkor som är svåra för Region Gotland att genomföra och skulle riskera att låsa fast oss i lösningar där vi kanske skulle behöva tänka annorlunda. Därför säger vi nej utifrån hur erbjudandet lagts fram, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).

Ärende 18 – Remiss: Betänkandet Ansvaret för hälso- och sjukvården (SOU 2025:62)

Regionstyrelsens beslut:

• Upprättat yttrande inlämnas till socialdepartementet.

Sammanfattning:

Region Gotland har tagit emot en statlig utredning om vem som ska ha ansvar för hälso- och sjukvården, ”SOU 2025:62 – Ansvaret för hälso- och sjukvården”. Utredningen avråder från både helt och delvis statligt huvudmannaskap nationellt men föreslår ett förstärkt statligt system- och finansieringsansvar inom vissa områden och minskad användning av riktade statsbidrag.

Regionen håller med om att staten kan ta ett större ansvar för planering och pengar, men säger att Gotlands speciella läge som ö måste räknas in när resurser fördelas. Utredningen visar att om staten tog över hela ansvaret för hälso- och sjukvården i hela Sverige, skulle Gotland få cirka 13 procent mindre pengar. Det beror på att staten då skulle dela ut pengar mer lika per invånare i hela landet, utan att ta hänsyn till att det är dyrare att ha vård på en ö med få invånare, långa transporter och extra krav på beredskap.

Regionen vill därför att regeringen undersöker tre möjligheter:

1. Ge Region Gotland ett ö-tillägg som möjliggör både det kommunala- och regionala uppdraget och som samtidigt stärker den civila beredskapen på det sätt Gotlands geografiska läge kräver.
   
2. Staten tar över ansvaret för den gotländska sjukvården.
   
3. Slå ihop hälso- och sjukvården på Gotland med en annan sjukvårdsregion med större befolkningsunderlag, för att bättre hantera de krav som Gotlands unika läge medför.

Regionen lyfter också behovet av bättre planering för personal, utbildning och ambulansflyg, eftersom Gotland inte har landambulans till fastlandet.

Här kan du läsa hela yttrandet.

Här kan du läsa utredningens bedömningar och förslag.

– Frågan om huvudmannaskapet för hälso- och sjukvården är fullständigt avgörande för Gotland. Gotland är landets i särklass minsta och samtidigt enda ö-region samtidigt som vi också är ensamma om att vara en kommun och region samtidigt. Det gör vår ekonomi särskilt skör. Sjukvården måste ha akutsjukvård och förlossning givet ö-läget och med det kommer sjukvårdslinjer som 61 000 skattebetalare inte kan bära. Vi får statligt stöd idag men inte tillräckligt. Vi tar idag därför från den kommunala verksamheten varje år vilket är ohållbart. Därför har vi varit tydliga; Gotland måste få full kostnadstäckning, gå ihop med en större region eller så får staten ta över. I olika sammanhang har vi varit tydliga med det. Utredningen bekräftar bilden och konstaterar på flera ställen att Gotlands förutsättningar särskilt måste ses över. Vi fortsätter framhålla våra behov och krav och svarar enligt det på utredningen, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).

Ärende 21 – Uppdrag. Handlingsplan för psykisk hälsa och suicidprevention

Regionstyrelsens förslag till beslut i regionfullmäktige:

• Region Gotlands handlingsplan för psykisk hälsa och suicidprevention 2026-2030 antas.
  

Regionstyrelsens beslut:

Under förutsättning att regionfullmäktige antar handlingsplan för psykisk hälsa och suicidprevention får regionstyrelseförvaltningen i uppdrag att:

• initiera nämnd- och bolagsöverskridande dialoger kring implementering av handlingsplanen.
  
• samordna en nämnd- och bolagsöverskridande workshop för att stärka samverkan rörande handlingsplanen.
  
• inom ramen för nuvarande styrmodell och årliga uppföljningsrutiner genomföra en tematisk uppföljning med fokus på handlingsplanens insatser.

Sammanfattning:

Region Gotland har gjort en ny plan för psykisk hälsa och för att förebygga självmord. Planen gäller 2026–2030 och ska styra hela regionens arbete för att fler ska må bra psykiskt.

Den ersätter äldre planer och gäller alla delar av regionen. Arbetet bygger på aktuell kunskap och följer regeringens strategi Det handlar om livet (2025) samt andra viktiga styrdokument som folkhälsomålen och den nya socialtjänstlagen.

Planen ska också bidra till målen i Vårt Gotland 2040, särskilt om ett tryggt och jämlikt samhälle. Den hänger ihop med satsningen Kraftsamling för hälsa, där målet är att alla ska ha lika chans till psykiskt välbefinnande.

Planen har tagits fram i samarbete mellan olika delar av regionen, experter och personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa.

– Psykisk hälsa berör oss alla. I och med den här planen tar vi ett gemensamt steg för att göra Gotland till en plats där det är naturligt att prata om hur vi mår, och där alla får stöd i tid. Vi behöver bli mer förbyggande och komma in tidigare, här behöver vi vara många som engagerar oss och vi måste jobba över förvaltningsgränser. Det handlar om att skapa trygghet, gemenskap och hopp, så att fler kan leva ett gott liv, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).

Ärende 23 – Klimatkontrakt 2025/2026 som del av satsningen inom Viable Cities

Regionstyrelsens beslut:

• Regionstyrelsen beslutar att ställa sig bakom utkast för klimatkontrakt 2025/2026
  
• Uppföljning sker inom Region Gotlands övergripande prioritering av en skyndsam energi- och klimatomställning.

Sammanfattning:

Region Gotland är sedan december 2024 med i det nationella programmet Viable Cities, tillsammans med 47 andra kommuner. Målet med programmet är att skapa klimatneutrala städer där människor kan leva gott utan att överskrida planetens gränser. Arbetet sker i samarbete mellan kommuner, myndigheter, universitet, företag och organisationer.

Deltagandet är en del av Region Gotlands arbete med Vårt Gotland 2040, särskilt inom områdena klimat, miljö och energi. Inom programmet har Klimatneutrala Gotland startats som en gemensam plattform för samarbete kring klimatarbetet.

Ett viktigt verktyg i programmet är Klimatkontraktet. Det är inte juridiskt bindande, men det visar vilka löften och mål regionen har och hur man samarbetar med sex statliga myndigheter och Viable Cities. Kontraktet uppdateras varje år.

I Klimatkontrakt 2025/2026 ska Region Gotland uppfylla tre obligatoriska delar: Det handlar om hur arbetet ska ledas och styras, hur man räknar på klimatpåverkan och hur man gör investeringar som minskar utsläppen.

Regionen vill också arbeta extra med frivilliga områden som medborgarengagemang och klimatkommunikation. Ett särskilt fokus ligger på hållbar mobilitet, där målet är att minska utsläppen från vägtrafiken med 70 procent till år 2027. Tidiga siffror för 2024 visar dock att utsläppen har ökat, vilket betyder att mer arbete behövs.

Det färdiga kontraktet ska undertecknas den 5 december i Stockholm, vid European Viable Cities Day, av regionstyrelsens ordförande tillsammans med programchefen för Viable Cities och representanter från berörda myndigheter.

– För några år sedan lade jag en motion om att Region Gotland skulle bli en del av Viable Cities. Nu är vi det sedan något år tillbaka och nu är jag så stolt över att vi tar nästa steg gentemot ett klimatneutralt Gotland genom att skriva under Klimatkontraktet. Klimatkontraktet finns nu i 48 kommuner och är en viktig del av Viable Cities, där vi tillsammans med staten, näringslivet och gotländska aktörer hittar nya sätt att leva hållbart och bygga ett tryggt, rättvist och livskraftigt Gotland för dagens och morgondagens gotlänningar, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).