Barn- och utbildningsnämndens beslut i korthet

Barn- och utbildningsnämnden (BUN) har sammanträtt idag den 22 oktober. 17 ärenden stod på dagordningen. Ett av dessa handlade om Förskolan Persgränd i Visby innerstad, som nämnden beslutat att avveckla. Nämnden har också gett ett uppdrag om anpassningar av skolorganisationen.

Förskolan Persgränd ska avvecklas

Nämnden beslutade idag att Förskolan Persgränd i Visby innerstad ska avvecklas. Inskrivna barn som just nu är evakuerade erbjuds fortsatt placering på Förskolan Storken. Beslutet har fattats mot bakgrund av återkommande brister i både inomhus- och utemiljö samt kräver omfattande åtgärder för att komma till rätta med. Miljö- och hälsa har utfärdat ett föreläggande gällande damm utom och inomhus samt säsongsvis problem med hög temperatur inomhus. En preliminär kostnadsbedömning av de åtgärder som krävs landar på drygt 22 miljoner kronor, exklusive tillkommande kostnader för bygglov, antikvariska hänsyn och etablering.

– Det krävs stora investeringar för att åtgärda bristerna i en lokal som inte är ändamålsenlig. Det i kombination med ett vikande barnantal gör att förskolan inte kommer att återöppnas. De berörda barnen erbjuds fortsatt placering på annan förskola, säger Oscar Lindster (S), barn- och utbildningsnämndens ordförande.

Nämnden följde upp Skolinspektionens tillsyn av Klinteskolan

BUN:s ledamöter tog del av en uppföljning av Skolinspektionens riktade tillsyn av Klinteskolan hösten 2024.

Förvaltningen bedömer att ett stort arbete genomförts på Klinteskolan sedan tillsynen - sex brister är åtgärdade. Endast en anmärkning kring extra studietid och ett föreläggande kring brister i särskilt stöd kvarstår. Dessa kommer att vara åtgärdade och redovisade till Skolinspektionen den 18 februari 2026, enligt förvaltningen. Nämnden kommer att få en kontinuerlig uppföljning i ärendet. Vitesdelen kommer att behandlas separat.

– Det är positivt att Klinteskolan har löst sex av åtta brister och vi räknar med att även de två sista bristerna kommer att lösas, säger Oscar Lindster (S), barn- och utbildningsnämndens ordförande.

Nämnden fick återkoppling kring åtgärder för att öka gymnasiebehörigheten

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen har på uppdrag av nämnden genomfört en analys av nedgången i gymnasiebehörighet i årskurs 9[1]. I den rapport utbildnings- och arbetslivsförvaltningen tagit fram, kan man läsa att Gotland följer en liknande trend som riket på området. Gotland har tidigare legat över riksgenomsnittet i gymnasiebehörighet. Under 2024 uppgick andelen behöriga elever till 79,6[2] procent på Gotland, vilket är en nedgång från 82,6 procent året innan – en minskning två år i rad.

I rapporten, som redovisar resultat från 2023/2024 och bakåt, konstateras att det finns skillnader mellan skolorna på Gotland, där tre enheter över tid har legat under snittet. Det finns också flera skolor i Region Gotland som har en högre andel flickor än pojkar som når behörighet till gymnasiet. Förvaltningen tror att en sjunkande gymnasiebehörigheten bland elever i årskurs 9 på Gotland skulle kunna kopplas till flera strukturella, organisatoriska och ekonomiska utmaningar inom Region Gotlands grundskolor.

För att möta utvecklingen har en rad åtgärder påbörjats. Bland dessa återfinns tidiga insatser inom läs- och skrivutveckling, förstärkt specialpedagogisk kompetens, en ny modell för systematiskt kvalitetsarbete, riktade försteläraruppdrag samt systematiserad uppföljning av garanterad undervisningstid. Arbetet syftar till att öka likvärdigheten mellan skolor, förbättra stödet till nyanlända elever och skapa förutsättningar för alla elever att nå godkända resultat.

Nämnden beslutade även att ge förvaltningen en rad uppdrag utifrån analysen:

• Utvärdera den nuvarande socioekonomiska resursfördelningen.
• Utreda möjlig ny resursfördelningsprincip för SIS-medlen.
• Göra ett omtag kring handlingsplan för screening i grundskolan.
• Undersöka ytterligare lovskola i lågstadiet.
• Genomföra en översyn av den specialpedagogiska organisationen.

Uppdraget ska även kompletteras med en analys av förskolans roll. Ärendet återkommer för rapport till nämndens sammanträde i november.

– Förvaltningen har utifrån nämndens uppdrag tagit fram en gedigen analysrapport som pekar på en rad åtgärder. Några av åtgärderna är redan igångsatta eller påbörjade. Till detta lägger nämnden också en rad uppdrag för att stärka kvalitetsarbetet i skolan, säger Oscar Lindster (S), barn- och utbildningsnämndens ordförande.

Nämnden har gett uppdrag om anpassningar av skolorganisationen

BUN:s ledamöter tog också del av en uppföljning av de informationsmöten som hållits med anledning av de kraftigt minskande barnkullarna de kommande tio åren.

Fem möten har genomförts under september för att informera medborgare om utmaningarna för förskolan och grundskolan med anledning av detta och att nödvändiga anpassningar behövs.

Nämnden beslutade att ge utbildnings- och arbetslivsförvaltningen i uppdrag att löpande se över grundskoleorganisationen och komma med förslag på anpassningar. Förvaltningen ska återkomma med ett första förslag på anpassningar till kommande sammanträdet den 25 november. Nämnden beslutade också att lägga in ett extra sammanträde den 16 december.

– Utifrån det minskande barn- och elevantal vi ser i nämndens verksamheter behöver vi se över organisationen. Förvaltningen får nu i uppdrag att komma med ett första förslag till anpassningar. Vi behöver säkra kvaliteten på längre sikt, samtidigt som det fortsatt ska vara möjligt att bo och leva över hela Gotland, säger Oscar Lindster (S), barn- och utbildningsnämndens ordförande.

[1] För att vara behörig till ett yrkesprogram på gymnasiet krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik samt minst fem andra ämnen, vilket innebär totalt åtta godkända betyg.

[2] Andelen i riket läsåret 2023/24; 83,7 procent. Historiskt har riksgenomsnittet för gymnasiebehörighet legat kring 80–85 procent under de senaste tio åren.