Regionstyrelsens beslut i korthet

I dag, den 30 september, har regionstyrelsen haft möte. Sammanlagt behandlades 39 ärenden och här nedan kan du läsa sammanfattningar av ett urval av dessa.

Ärende 10 – Uppdrag. Förslag på införande av ett personalutskott för Region Gotland

Regionstyrelsens beslut:

• Regionstyrelsen inrättar under sig ett personalutskott från och med den 1 januari 2026.
• Regionstyrelsen väljer till personalutskottet sju (7) ledamöter och femton (15) ersättare för samma mandattid som gäller för regionstyrelsen. Val av ledamöter görs på regionstyrelsens sammanträde den 8 december.
• Regionstyrelsen antar förslaget till ändring av instruktionen för regionstyrelsens beredande organ för en närmare reglering av personalutskottets verksamhet.
• Regiondirektören får i uppdrag att återkomma med ett förslag på vilka beslut som kan delegeras till personalutskottet.

Sammanfattning:

Region Gotland vill införa ett nytt personalutskott under regionstyrelsen. Tanken är att utskottet ska ta ett samlat ansvar för viktiga personalfrågor, som arbetsmiljö och medarbetarnas delaktighet.

Regiondirektören fick i mars 2025 i uppdrag att ta fram ett förslag. Ett liknande utskott har funnits tidigare, mellan åren 2003 och 2006. När det här förslaget har tagits fram har både regionstyrelsens kansli och exempel från andra kommuner och regioner använts som stöd.

Det nya personalutskottet ska bereda frågor som rör Region Gotlands arbetsgivarpolitik och olika styrdokument. Utskottet ska förbereda ärenden som senare beslutas i regionstyrelsen, men det kan också få rätt att fatta vissa egna beslut. Dessutom ska utskottets möten samordnas med den centrala samverkanskommittén för att underlätta dialog och information innan beslut fattas.

Förslag finns på fyra möten under 2026, anpassade till regionstyrelsens schema. Regionstyrelseförvaltningen föreslår att personalutskottet inrättas enligt förslaget.

– Med ett personalutskott får vi en tydligare struktur för personalfrågorna. Det här är ett initiativ vi tar för att det stärker arbetsmiljön, ökar delaktigheten och gör att politiken kommer närmare och får ytterligare förståelse för medarbetarnas vardag – allt detta är saker som är avgörande för att behålla och rekrytera kompetens i gotländsk välfärd, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S).

Ärende 12 – Uppdrag. Utveckling av arbetet med förädling och försäljning av mark

Regionstyrelsens beslut:

• Regionstyrelsen beslutar att godkänna återrapportering av uppdraget att utveckla arbetet med förädling och försäljning av mark.

Regionfullmäktige bestämde i november 2024 att regionstyrelsen skulle arbeta snabbare med att utveckla, förädla och sälja mark. Efter beslutet har mark- och exploateringsavdelningen prioriterat fastighetsförsäljningar, viktiga exploateringsprojekt och nya detaljplaner.

Att sälja fastigheter kan ta tid eftersom det ibland krävs fastighetsbildning eller att hyresavtal sägs upp. Innan en försäljning startar måste regionen också se till att det finns infrastruktur som vägar, vatten och avlopp och att kostnaderna för dessa investeringar kan täckas av försäljningsintäkterna.

Under 2025 har sex fastigheter sålts för totalt 8,55 miljoner kronor. Andra fastigheter har lagts ut till mäklare och väntar på försäljning, vilket kan ge cirka 5,85 miljoner kronor. Dessutom pågår flera ärenden där tillträde väntas under 2026.

Regionens exploateringsprojekt, som ofta pågår i flera år, väntas ge ytterligare intäkter 2025 och 2026, bland annat genom Kvarteret Järnvägen, Artilleriet i Visby, Terra Nova och industrimark i Visby.

Den nya översiktsplanen Vårt Gotland 2040 gäller från 2025 och pekar ut områden för utveckling. Utifrån den kommer regionen att ta fram en markstrategi 2026, som ska ge bättre underlag för framtida köp och försäljningar av mark.

Förvaltningen bedömer därför att uppdraget har genomförts och att regionstyrelsen kan godkänna rapporteringen.

– Det är viktigt att vi arbetar strategiskt med markfrågor så att den som vill investera på Gotland också kan göra det. Vi behöver en bra planberedskap och en tydlig riktning, samtidigt som vi säljer och utvecklar det som kan komma gotlänningarna till del. Med det här uppdraget vill vi skapa ett bättre samarbete med dem som vill satsa på Gotland – så att fler möjligheter blir verklighet, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S).

Ärende 13 och 14 – Exploateringsavtal Tofta Krokstäde 1:38 samt Detaljplan Tofta Krokstäde 1:38, östra delen, m.fl.

Regionstyrelsens beslut:

• Upprättat exploateringsavtal avseende Tofta Krokstäde 1:38 godkänns.
  
• Planförslaget för Tofta Krokstäde 1:38, östra delen, m.fl. antas.
  
• Richard Löwenborg, avdelningschef för planering och geografisk information ges fullmakt att för den antagna detaljplanen för Tofta Krokstäde 1:38, Tofta Rangstäde 3:24 och Tofta S:46 ansöka om stöd hos Boverket till kommuner för ökat småhusbyggande enligt förordning SFS 2023:903

Sammanfattning:

Region Gotland har tagit fram en detaljplan för östra delen av Tofta Krokstäde 1:38 och angränsande fastigheter. Planen möjliggör upp till 20 nya bostadstomter på 900–1100 kvadratmeter för friliggande hus längs en förlängning av Vindilevägen.

Området får en naturnära karaktär med minst tio meters skyddsavstånd mot jordbruksmarken. Dagvatten tas om hand på varje fastighet och leds vidare till en gemensam infiltrationsyta i naturmarken.

För att genomföra planen har Region Gotland och exploatören Tofta Krokstäde 1:38 AB tecknat exploateringsavtal. Exploatören bygger och bekostar gator och dagvattenanläggningar, ansvarar för samfällighetsförening och ställer en bankgaranti på 400 000 kronor. Regionen bygger ut vatten och avlopp under 2025–2026.

Planen har varit på samråd och granskning, därefter bearbetats och godkänts av Miljö- och byggnämnden. Nu föreslår regionstyrelsen att regionfullmäktige antar planen. Då stora delar av Tofta är riksintresse för försvaret är bostadsutbyggnad mycket begränsad – därför blir detta område ett viktigt tillskott.

– Det känns väldigt glädjande att vi nu kan ta nästa steg här med en detaljplan som gör det möjligt att bygga 20 nya stora bostäder i ett attraktivt läge. Eftersom möjligheterna att bygga i Tofta är väldigt begränsade är det här ett viktigt tillskott för att möta behovet av bostäder på Gotland, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).

Ärende 19 – Föreläggande om yttrande till mark- och miljööverdomstolen, Lärbro St Vikers 1:94

Regionstyrelsens beslut:

• Bilagt Region Gotlands yttrande över Nordkalks bemötande av bl.a. Region Gotlands villkorsöverklagande godkänns och inges via ombudets försorg till Svea hovrätt, Mark- och miljööverdomstolen.

Sammanfattning:

Mark- och miljödomstolen gav i december 2024 Nordkalk AB tillstånd att fortsätta och utöka sin täktverksamhet i Lärbro. Region Gotland ville att bolaget skulle få ansvar för att ordna vatten om enskilda brunnar drabbas av vattenbrist, men domstolen tog inte med det kravet i sitt beslut. Därför överklagade Region Gotland domen i januari 2025.

Nu har Nordkalk bemött överklagandet, och Region Gotland har tagit fram ett yttrande som ska lämnas till Mark- och miljööverdomstolen. I yttrandet står att regionen håller fast vid sin tidigare ståndpunkt, men gör en justering: ansvaret ska gälla brunnar inom det påverkansområde som domstolen fastställt, inte utanför.

Justeringen görs för att följa samma linje som i en tidigare dom rörande Heidelberg i Slite, där domstolen satte samma begränsning och som Region Gotland då accepterade.

Region Gotlands yttrande pekar särskilt på hur viktigt det är att säkerställa att Nordkalk tar ansvar om deras verksamhet leder till vattenbrist i enskilda brunnar som används för vattenförsörjning, så att de som bor och verkar i området inte blir utan vatten.

– Vi står fast vid att Nordkalk ska ta ansvar i det fall att deras verksamhet påverkar privata brunnar. Därför håller vi fast vid vårt krav, men justerar det så att det följer domstolens tidigare praxis. Det är en rimlig lösning som både skyddar de boende och ger tydlighet i processen, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).

Här kan du läsa hela yttrandet

Ärende 20 – Remiss. Arlanda - en viktig port för det svenska välståndet (SOU 2025:67)

Regionstyrelsens beslut:

• Regionstyrelsen överlämnar bifogat förslag till yttrande till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.

Sammanfattning:

Regeringen har gjort en stor utredning, Arlandasamordningen, om hur Arlanda flygplats kan få bättre kapacitet och tillgänglighet. För Gotland är frågan mycket viktig, eftersom Arlanda är en central knutpunkt för resor till och från ön. Region Gotland lämnar därför både ett eget yttrande och ett gemensamt svar inom samarbetet En Bättre Sits.

I sitt yttrande välkomnar Region Gotland utredningen och betonar att Arlanda måste fungera som en effektiv knutpunkt där det är enkelt att byta mellan olika trafikslag.

Regionen lyfter tre särskilda frågor:
Tågresor till Stockholm: De flesta som flyger från Gotland har oftast Stockholm som slutmål. Därför är det viktigt med snabba, enkla och prisvärda transporter från Arlanda till city. Region Gotland stödjer förslaget att staten ska omförhandla avtalet för Arlandabanan, så att den dyra stationsavgiften vid Arlanda C tas bort.

Fossilfritt flyg: Som ö-region är Gotland beroende av flyg och ställer sig bakom målet att Arlanda ska bli en av världens första fossilfria flygplatser senast 2045. Regionen lyfter även betydelsen av Bromma flygplats, särskilt för att underlätta utvecklingen av elflyg.

Samhällsviktiga flyglinjer: Flyget till och från Gotland är samhällskritiskt, inte minst för sjukvårdens behov. Under vintern 2024 ställdes många flygningar till Arlanda in, vilket gav allvarliga konsekvenser. Därför stödjer Region Gotland förslaget att regeringen pekar ut linjen Stockholm–Visby som samhällsviktig och omfattad av allmän trafikplikt om den kommersiella trafiken skulle upphöra eller minska kraftigt.

Regionstyrelseförvaltningen bedömer att utredningens förslag ligger i linje med Gotlands mål om god tillgänglighet och hållbara kommunikationer i Vårt Gotland 2040.

– Som Sveriges minsta arbetsmarknadsregion är vi beroende av arbetspendling. Arlanda är vår enda flygväg till Stockholm och ledtiderna på Arlanda flygplats måste det bli kortare för inrikesresor och det måste bli billigare att ta sig in till Stockholm. Utöver det så välkomnar vi utredningens förslag att regeringen omfattar linjen Stockholm–Visby som samhällsviktig, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S).

Ärende 23 – Remiss. Ökad tydlighet, stärkt samverkan (SVESAM) SOU 2025:85

Regionstyrelsens beslut:

• Regionstyrelsen beslutar att godkänna upprättat förslag till yttrande och lämnar det till Landsbygds- och Infrastrukturdepartementet som sitt eget.

Sammanfattning:

Regeringen har tillsatt en utredning, SVESAM, som ska ta fram förslag för hur den framtida regionala utvecklingspolitiken och landsbygdspolitiken ska utformas. Ett delbetänkande, Ökad tydlighet, stärkt samverkan, presenterades sommaren 2025 och Region Gotland har lämnat sitt yttrande.

I sitt svar betonar Region Gotland att politik för regional utveckling och för landsbygden ska vara lika viktiga. Regionen lyfter också att utvecklingsarbetet måste hålla ihop hela landet, anpassas efter varje plats unika förutsättningar och ha en stark förankring lokalt.

Som Sveriges enda ö-region lyfter Gotland fram särskilda utmaningar: högre kostnader och svårare logistik för transporter, risker med befolkningsminskning och större sårbarhet för yttre kriser. Regionen vill bidra med sina erfarenheter, bland annat från EU-projekt om öars hållbara utveckling, och efterlyser en tydligare analys av hur olika geografier – särskilt öar – kan ges bättre förutsättningar.

Region Gotland understryker också att utredningen bör förtydliga hur samverkan mellan aktörer kan stärkas och hur EU:s strategier kan vävas in i svensk politik. Att yttra sig nu är en chans att påverka utformningen av slutbetänkandet som kommer 2026, och Gotland vill säkerställa att ö-lägets särskilda villkor får genomslag i den framtida politiken.

– Den här utredningen, som ska slå ihop den regionala politiken och landsbygdspolitiken, är helt avgörande för oss. Vi vill att framtidens utvecklingspolitik tar hänsyn till öars särskilda villkor och bygger på lokal förankring. Öar är något annat än landsbygd, och därför driver vi på för en ö-politik som ger Gotland samma förutsättningar som övriga Sverige, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S).

Ärende 30 – Ansökan om utökat anläggningsstöd till Wisby Ridklubb

Regionstyrelsens beslut:

• Regionstyrelsen beslutar att avslå ansökan från Wisby Ridklubb om extra anläggningsstöd för år 2025 på 1 445 000 kronor.
  
• Regiondirektören får i uppdrag att inom ramen för uppdraget att utveckla ridsporten på Rävhagen fördjupa dialogen med föreningen kring ekonomi och utveckling på både kort och lång sikt.

Sammanfattning:

Wisby Ridklubb har ansökt om 1 445 000 kronor i extra anläggningsstöd för 2025. Behovet motiveras med oförutsedda kostnadsökningar och akuta investeringar. Klubben menar att extra stöd är avgörande för att trygga verksamheten, hålla rimliga priser och behålla sitt sociala uppdrag.

Föreningen har redan beviljats extra stöd på 1,1 miljoner kronor under 2022–2023, utöver ordinarie anläggningsstöd. För 2025 är alla verksamhetsstöd redan fördelade.
Region Gotland har i dagsläget inga medel för ändamålet. Ett nytt anläggningsstöd införs vid årsskiftet och väntas ge föreningen högre ersättning för driften. Mot denna bakgrund avslås ansökan.

– Under många år har Wisby Ridklubb slitit med att klara av att driva sin verksamhet på anläggningen i Rävhagen, som är eftersatt och sliten, och Region Gotland har flera gånger gått in med extra stöd. Nu ser vi att vi behöver fördjupa dialogen med föreningen för att nå större hållbarhet på både kort och lång sikt. Ridskola i Visby är viktigt och vi har redan uppdrag som syftar till utveckling av ridsporten på Rävhagen varför vi behöver se helheten i ärendet, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).

Ärende 31 – Ansökan om stöd – Sparbanken Gotland Arena

Regionstyrelsens beslut:

• Regionstyrelsen beslutar att bevilja ansökan från Roma IF om investeringsbidrag på 600 000 kronor till Sparbanken Gotland Arena.

Sammanfattning:

Roma IF har inkommit med en ansökan om investeringsbidrag från Region Gotland på 600 000 kronor till projektet Sparbanken Gotland Arena i Romakloster. Arenan är en omfattande satsning på en modern och inkluderande mötesplats för idrott, motion och gemenskap.

Projektet omfattar både nybyggnation och upprustning av befintliga lokaler och ytor. Bland de genomförda och planerade insatserna finns bland annat en fullstor konstgräsplan med belysning, aktivitetsytor för spontanidrott, nytt kansli och klubbrum. Anläggningen används redan av föreningsliv, skolor och allmänhet från hela Gotland.

I tjänsteskrivelsen förordades ett avslag på ansökan, men under dagens sammanträde yrkade ordföranden på att i stället bevilja ansökan och det blev även beslutet.

– Roma IF har verkligen gjort ett jättejobb och kommit långt i sin storsatsning på Klostervallen. Anläggningen blir ett tillskott för hela bygden och för skolverksamheterna i området. Här ser vi att vi att vi inom beslutad budget har möjlighet att möta behovet och på så sätt möjliggöra helheten. På det här sättet stärker vi också landsbygden och tar ökat regionalt ansvar, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).

Ärende 33 – Medborgarförslag - Fredsträd på torget Östercentrum

Regionstyrelsens förslag till beslut i regionfullmäktige:

• Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige att bifalla medborgarförslaget på så sätt att det överlämnas till tekniska nämnden för vidare hantering.

Sammanfattning:

En medborgare föreslog i januari 2024 att trädet med bänk runtom på Östertorg i Visby ska utnämnas till ett fredsträd och få en skylt som förklarar detta, som en plats för samtal om fred.

Förslaget skickades först till tekniska nämnden, men de hade inte ansvar för namngivning av träd. Miljö- och byggnämnden tyckte idén var bra men kunde inte själva besluta. Samtidigt har regionstyrelsen redan påbörjat ett arbete med ett planprogram för området vid Östercentrum, där trädet står.

Regionstyrelseförvaltningen föreslog därför att medborgarförslaget skulle bli en del av det pågående arbetet med planprogrammet. Men under mötet yrkade ordföranden, med stöd av flera ledamöter, att medborgarförslaget i stället skulle bifallas.

– Vi vill ta vara på engagemanget från våra medborgare och det är så roligt när vi kan få säga ja till något så här fint. Att utse ett fredsträd på Östertorg är en fin symbol för dialog om fred och gemenskap, och därför är vi glada att bifalla förslaget, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).