Regionstyrelsens beslut i korthet

Igår, den 18 juni, hade regionstyrelsen sammanträde. Sammanlagt behandlades 44 ärenden och här kan du läsa sammanfattningar av ett urval av dessa.

Ärende 13 – Återremiss. Riktlinje för nödvattenförsörjning

Regionstyrelsens förslag till beslut i regionfullmäktige:

• Regionstyrelsen beslutar att föreslå regionfullmäktige att fastställa
  riktlinje för nödvattenförsörjning.

Sammanfattning:

Riktlinjen för nödvatten visar hur Region Gotland ska göra vid problem med dricksvattnet. Målet är att viktiga funktioner ska fungera även vid kriser. Riktlinjen bygger på lagar och tidigare erfarenheter och visar vem som ansvarar för vad.

Det finns en lista i sex steg som visar vilka som ska få vatten först, till exempel sjukhus och räddningstjänst. Verksamheter ska kunna klara sig i minst två veckor utan vanligt vatten, men ibland kan det behövas längre tid – upp till tre månader.

Alla nämnder och bolag i regionen ska ha en plan för vad de gör om vattnet slutar fungera. Tekniska nämnden har ett särskilt ansvar för vattnet. Invånare och företag som har egen brunn ska kunna klara sig själva i minst sju dagar.

– Alla kommuner är skyldiga att ha en planering för kris och krig, och här har vi ett gemensamt ramverk som visar hur vi prioriterar. Det är särskilt viktigt eftersom Region Gotland har ett så brett ansvar. Prioriteringsordningen är självklar, men ändå viktig för allmänheten att känna till - vi sätter alltid verksamheter som rör liv och hälsa främst. Inom Region Gotland har vi dessutom ett internt system för att prioritera mellan våra olika ansvarsområden. Den här planen är också viktig för gotlänningar att ta del av, eftersom den både förklarar det egna ansvaret och hur Region Gotland kommer att ta ansvar för vattensituationen vid en eventuell krissituation, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin, (S).

Ärende 16 – Förstudie ishall

Regionstyrelsens förslag till beslut i regionfullmäktige:

• Regionfullmäktige bemyndigar regionstyrelsen att för Region Gotland inom dessa ramar träffa avtal om att ingå proprieborgen, upp till ett totalt högsta belopp om tvåhundrasextiofyra miljoner (264.000.000) svenska kronor för en tidsperiod om högst 25 år från tecknandet för Visby Roma Hockey Klubbs låneförpliktelser för uppförande av en ishall i Visby mot att Visby Roma Hockey Klubb ställer säkerhet till Region Gotland för borgensåtagandet såsom pant i ishallen och åtar sig att betala erforderlig borgensavgift till Region Gotland. Borgensavtal skall vara påskrivet innan borgensåtagande blir gällande.
• Skuldebrev och borgensåtaganden som är beslutade av regionfullmäktige eller av regionstyrelsen ska undertecknas av regionstyrelsens ordförande, eller vid förfall för denne, av vice ordföranden, och kontrasigneras av regiondirektören, eller vid förfall för denne, av ekonomidirektören.

Regionstyrelsens beslut:

Under förutsättning att regionfullmäktige beslutar i enlighet med regionstyrelsens förslag ovan beslutar regionstyrelsen enligt följande:

• Regiondirektören får i uppdrag att ta fram förslag till avtal om borgensåtagande mellan Region Gotland och Visby Roma HK.
• Regiondirektören får i uppdrag att till budgetavstämningen 2025 ta fram förslag till avtal om driftstöd mellan Region Gotland och Visby Roma HK.

Sammanfattning:

Region Gotland har utrett frågan om en ny ishall i Visby under en längre tid. Det har varit ett komplicerat ärende med många frågor om hur det ska finansieras, vem som har ansvar och vilka lagar som gäller. Projektet är ovanligt eftersom det är första gången regionen provar en lösning där en förening, Visby Roma Hockey, ska bygga och driva en anläggning med ekonomiskt stöd från regionen.

Efter att regionfullmäktige begärt mer information har förvaltningen nu svarat med en sammanställning. I svaret ingår bland annat en riskanalys som visar vilka problem som kan uppstå. De största riskerna gäller fördyringar, förseningar och hur projektet kan tas emot av politiker och allmänheten.

Flera möjliga lösningar har utretts. Ett alternativ är att Region Gotland lånar ut pengar till föreningen. Då måste regionen själv låna upp pengarna först, vilket ökar den totala låneskulden. Ett annat alternativ är att regionen själva bygger och äger ishallen, men det skulle bli mycket dyrt både gällande byggkostnad och drift. Att bygga ut den gamla ishallen i Rävhagen är också ett förslag, men det anses svårt på grund av trångt område och dålig trafiklösning.

En fjärde möjlighet är att Visby Roma Hockey lånar pengar från en bank och att Region Gotland går in som borgensman för det lånet. Den lösningen påverkar inte regionens låneutrymme lika mycket som om regionen skulle ta lånet själva och är enklare att hantera. Förvaltningens slutsats är att detta är det mest lämpliga alternativet.

För att projektet ska fungera måste föreningen även få ett årligt driftstöd från regionen och regionen måste även hyra tider i hallen för att föreningen ska få in pengar att betala lånet med. Totalt handlar det om en årlig kostnad på ungefär 22,5 miljoner kronor. Det betyder att det kommer bli dyrare för regionen, jämfört med i dag.

Sammanfattningsvis bedömer förvaltningen att båda finansieringsmodellerna är möjliga enligt lag, men att politikerna nu behöver ta ställning till hur stor ekonomisk risk man är villig att ta – och vilken kontroll man vill ha över projektet. Om man väljer att gå vidare föreslår förvaltningen att regionen ställer upp med borgen och att ett avtal tas fram mellan regionen och föreningen.

– Vi väljer nu att gå vidare med att se på alternativet hur vi skulle kunna gå Visby Roma Hockey till mötes i deras alternativ där de lånar pengarna själva, och att vi går i borgen för lånet, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin, (S).

Ärende 18 – Direktmarkanvisning ishall

Regionstyrelsens beslut:

• Regionstyrelsen godkänner upprättat markanvisningsavtal med Visby Roma Hockey avseende upplåtelse av mark med tomträtt inom idrotts- och rekreationsområdet på Visborg för nybyggnation av ishall.

Sammanfattning:

Region Gotland har tagit fram ett markanvisningsavtal med Visby Roma Hockey om att bygga en ny ishall i Visby. Regionen föreslår att Visby Roma får tillgång till marken genom så kallad tomträtt, det betyder att de får använda marken utan att äga den. Marken ligger norr om Ica Maxi Arena på Visborgsområdet.

Avtalet gäller i två år och gäller bara om föreningen får bygglov och kan visa att finansieringen för bygget av ishallen är klar. Föreningen måste också ta hand om dagvatten på rätt sätt, följa regionens regler för vatten och avlopp, och bidra till nya parkeringsplatser samt gång- och cykelvägar. En plan för hur bygget ska genomföras måste också tas fram innan tomträttsavtal skrivs.

Bakgrunden är att Visby Roma ansökte om markanvisning 2024 och justerade sitt önskemål om placering i början av 2025. För att välja plats krävdes flera utredningar, bland annat om parkering och dagvatten. En analys visade att den nya ishallen behöver 700 parkeringsplatser, vilket tar upp nästan all ledig yta i området.

För att området ska fungera krävs investeringar i vägar, bland annat en ny tvärväg (Sandhedsvägen) och gång- och cykelvägar. Dessa satsningar finns med i Visborgs utvecklingsplan för 2025–2029, med en budget på totalt över 100 miljoner kronor.
Regionen ser projektet som viktigt för Visborgs utveckling och föreslår därför att samarbetet med Visby Roma Hockey fortsätter genom att godkänna det nya markanvisningsavtalet. Nästa steg blir att skriva tomträttsavtal när föreningen har säkrat pengar till bygget.

– Här är det viktigt att vi, helt oavsett utgången av hur finansieringen blir, går vidare med att peka ut en plats och avgränsar den och det här känns som en bra plats. Den är planlagd för idrott och rekreation och är väl anpassad för den här typen av verksamhet. Föreningen får nu två år på sig, och det är bra, för det ramar också in vårt arbete, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin, (S).

Ärende 23 och 24 – Exploateringsavtal gällande Östergarn Gutenviks 2:33 och Exploateringsavtal gällande Salthamn

Regionstyrelsens beslut:

• Regionstyrelsen beslutar att godkänna upprättat exploateringsavtal för
  fastigheten Östergarn Gutenviks 2:33.
• Regionstyrelsen beslutar att godkänna upprättat exploateringsavtal för
  fastigheterna Gotland Lummelunda Överstekvarn 1:67 mfl.

Sammanfattning:

Region Gotland har tagit fram två exploateringsavtal som nu godkänns av regionstyrelsen. Det ena gäller ett område i Östergarn där mark som tidigare varit park ska ändras till bostadsmark. Planen är att bygga fem nya småhus där. Det andra avtalet gäller ett område vid Salthamn där man planerar för 22 nya småhus samt en vidareutveckling av den uthyrningsverksamhet som redan finns där. Båda avtalen handlar om att genomföra detaljplanerna på ett bra och tydligt sätt, och att klargöra vad Region Gotland och byggherrarna ansvarar för och ska betala.

– Det är fantastiskt att vi nu har småhusfastigheter i attraktiva lägen, i kustnära socknar på landsbygden, på gång fram här. Det är 5 nya tomter i Östergarn och 22 i Salthamn, i jättefina detaljplanelagda områden – och det är precis det vi behöver för att vi ska få möjlighet att kunna bo och leva på hela Gotland, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin, (S).

Ärende 31 – Expropriation av fastigheten Vall Hardings 1:7

Regionstyrelsens förslag till beslut i regionfullmäktige:

• Tekniska nämnden ges i uppdrag att genomföra en expropriation av fastigheten Vall Hardings 1:7.

Sammanfattning:

Fastigheten Vall Hardings 1:7 i Vall, där Södervägs brädgård tidigare fanns, har varit övergiven sedan företaget gick i konkurs. Marken är kraftigt förorenad av det gamla impregneringsarbetet, vilket påverkar både jord och grundvatten. Det finns ingen ägare till fastigheten, och därför föreslås nu att Region Gotland ska ta över den genom expropriation (tvångsköp med stöd av lag). Det gör det möjligt att sanera området med hjälp av statliga bidrag.

Saneringen är viktig för att skydda miljön och människors hälsa. Utan en lösning riskerar föroreningarna att spridas ytterligare. Kostnaderna för expropriation, rivning och hantering av fastigheten uppskattas till omkring 1,3 miljoner kronor, men det anses vara rimligt i förhållande till miljövinsten.

Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige ger tekniska nämnden i uppdrag att genomföra expropriationen och hantera ärendet vidare. Målet är att på sikt kunna använda marken för verksamhet igen, efter att den är sanerad.

– Det här är viktig mark nära Visby som vi vill kunna göra något bra av i framtiden, en plats för fler bostäder, till exempel. Det är avgörande att vi tar ansvar för miljön och ser till att saneringen nu äntligen kan genomföras. Genom att expropriera fastigheten möjliggör vi statlig finansiering och skyddar både natur och människors hälsa, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S).

Ärende 32 – Upprättande av nytt planprogram för Östercentrum, Öst om Östercentrum, Österport gravar samt Gutavallens parkering

Regionstyrelsens beslut:

• Regiondirektören får i uppdrag att ta fram ett planprogram för Östercentrum, Öst om Östercentrum, Österport gravar, samt Gutavallens parkering, i enlighet med miljö- och byggnämndens förslag till avgränsning och utformning.
• Miljö- och byggnämndens begäran om tilläggsanslag på 350 000 kronor för år 2025 avseende nytt planprogram för Östercentrum, Öst om Östercentrum, Österport gravar samt Gutavallens parkering avslås.

Sammanfattning:

Region Gotland har beslutat att ta fram ett nytt planprogram för området kring Östercentrum, Österport gravar och Gutavallens parkering. Syftet är att skapa en tydligare och mer samordnad plan för hur området kan utvecklas i framtiden, särskilt med tanke på det nya badhuset och att platsen är viktig för Visbys stadskärna.

Det gamla planprogrammet från 2013 kommer att gälla tills det nya är klart. Miljö- och byggnämnden hade också önskat extra pengar för att anlita konsulter under 2025, men det förslaget avslås eftersom utredningarna ändå inte hinner göras i år. Om det behövs pengar längre fram kan nämnden ta upp frågan i budgeten för 2026.

– Vi har länge diskuterat området från Coops parkering till cirkusplatsen, som är känsligt i relation till ringmuren. Därför behövs ett planprogram som skapar en helhetssyn. Nu startar vi arbetet med att se hur vi kan utveckla området med bostäder, ett nytt badhus, gymnastikhall och en attraktiv miljö. Hur ska det här kunna bli en trygg och inbjudande plats som är till för gotlänningarna och som bidrar till hela stadens utveckling? Det ska vi nu titta på i ett planprogram, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin, (S).

Ärende 33 – Avgränsningssamråd. SMA Svenska Mineral AB:s ansökan om nytt brytningstillstånd på fastigheten Bunge Stucks 1:368

Regionstyrelsens beslut:

• Informationen tas emot

Sammanfattning:

SMA Mineral AB planerar att bryta kalksten i Bunge Stucks 1:368 och genomför därför ett avgränsningssamråd för att få in synpunkter på verksamhetens placering, omfattning, miljöpåverkan och innehållet i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen (MKB).

Region Gotland deltog tillsammans med Länsstyrelsen i ett samråd den 29 april, både i Visby och på plats vid den föreslagna täkten i Bunge. Regionens tjänstepersoner hade förberett muntliga synpunkter på det material företaget skickat ut. Området består av fyra delar, inklusive ett tidigare kalkbrott där verksamheten upphörde 2015.

Företaget planerar brytning i upp till 30 år, med max två miljoner ton per år (totalt 45 miljoner ton). Transporten ska ske främst till företagets hamn i Strå. Verksamheten kan orsaka buller, damm, vibrationer och påverka landskap, natur och friluftsliv. Området är särskilt känsligt eftersom det omfattas av flera skydd, inklusive Natura 2000 och vattenskydd. Området ligger också i direkt anslutning till ett föreslaget nationalparksområde – Bästeträsk nationalpark

Region Gotland kompletterar tidigare muntliga synpunkter på planerad kalkbrytning i Stucks. De efterlyser noggranna utredningar om påverkan på vatten, miljö, friluftsliv, infrastruktur och nationalpark. De kräver tydlig redovisning av sysselsättningseffekter, transportlösningar och kalkbehov samt klargöranden kring tillståndsprocessen.

– Det är avgörande att vi skyddar Bästeträsk och möjliggör en nationalpark – naturen är en resurs i sig, men också en nyckel för norra Gotlands framtida utveckling. Vi har arbetat många år med nationalparken och vill se den bli verklighet och är därför mycket oroliga för brytning i området. Det uttrycker vi tydligt, såväl i samrådet, som till SGU, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S).

Ärende 34 – Uppdrag. Omlandsutveckling och åtgärder med anledning av bildandet av Bästeträsk nationalpark

Regionstyrelsens beslut:

• Regiondirektören får i uppdrag att, i samverkan med relevanta aktörer, genomföra en seminarieserie kring omlandsutveckling med koppling till nationalparken Bästeträsk. Seminarieseriens innehåll utgår från besöksnäringsstrategin, platsvarumärket Gotland och utvecklade samverkansformer för landsbygdsutveckling.

Sammanfattning:

Region Gotland planerar att ordna en serie seminarier för att utveckla området runt den kommande nationalparken vid Bästeträsk. Tanken är att seminarierna ska ge kunskap och inspiration, samt skapa kontakter mellan boende, företag och andra som vill utveckla landsbygden. Seminarierna ska bygga på Gotlands strategi för besöksnäring, platsvarumärket Gotland och tidigare arbete med landsbygdsutveckling.

Teman för träffarna kan handla om till exempel hållbar turism, lokal delaktighet, infrastruktur, Gotlands identitet och möjligheterna med Gotlands ö-läge. Träffarna ska fungera som öppna möten där man delar idéer och kunskap.

Syftet är att göra det lättare att utveckla området kring nationalparken på ett sätt som är hållbart och förankrat lokalt. Seminarierna ska starta ungefär samtidigt som riksdagen fattar beslut om att bilda nationalparken, och de kan fortsätta även efter att parken öppnat. Regionen har också bedömt att det inte behövs något särskilt ekonomiskt stöd just nu för nya projekt i området, utan att intresserade kan söka pengar via andra stöd som redan finns.

– Här är det verkligen något stort på gång. Om vi får till en nationalpark vid Bästeträsk så är det viktigt, inte bara för norra Gotland utan för hela ön och för klimatet och miljön. Här är det viktigt att få till verksamheter som kan dra nytta av en nationalpark. Nu ger vi uppdraget att dra igång en serie med skaparverkstäder där vi ska bjuda in till samtal, kunskapsutbyte och idéskapande där boende och företag ska få tänka till – hur skulle vi kunna dra nytta av det här på allra bästa sätt? Hur gör vi någonting fantastiskt av den möjlighet som en nationalpark på norra Gotland faktiskt är?, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S).

Ärende 35 – Energiplan 2030, för ett klimatneutralt Gotland 2040

Regionstyrelsens beslut:

• Förslaget till ny energiplan godkänns för remiss.

Sammanfattning:

Region Gotland har tagit fram ett förslag till en ny energiplan för åren 2026–2030. Syftet med planen är att visa hur Gotland ska arbeta med energi- och klimatomställning, för att nå målet om att bli klimatneutralt till år 2040. Energiplanen bygger på den nationella lagen om kommunal energiplanering och följer även Gotlands övergripande mål i strategin Vårt Gotland 2040. Nästa steg är att skicka ut förslaget på remiss, så att nämnder, myndigheter, politiska partier och andra aktörer kan tycka till.

Planen visar bland annat hur regionens verksamheter ska arbeta med att minska utsläpp, använda mer förnybar energi, och elektrifiera transporter. Den ska också bidra till att Gotland får bättre beredskap inom energiområdet och att nya bostadsområden planeras på ett energieffektivt sätt. Planen hänger ihop med flera andra styrdokument, till exempel om miljö, samhällsplanering och näringslivsutveckling.

Remissrundan är planerad att starta i juli 2025 och pågå till slutet av september. Därefter bearbetas förslaget, och målet är att regionfullmäktige ska kunna fatta beslut om att anta planen i december 2025. Förvaltningen bedömer att flera externa aktörer troligen kommer att lämna synpunkter, eftersom de ännu inte har varit med i processen.

– Gotland ska bli klimatneutralt till 2040, och då behöver vi en tydlig plan som visar vägen. Energiplanen är ett viktigt verktyg för att samla både regionens verksamheter och andra aktörer i det arbetet, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S).