Regionstyrelsens beslut i korthet

I dag, den 22 maj, har regionstyrelsen haft sammanträde. Sammanlagt behandlades 53 ärenden och här kan du läsa sammanfattningar av ett urval av dessa.

Ärende 2 – Riktlinjer för kundfakturering, kravhantering och inkasso

Regionstyrelsens beslut:

• Regionstyrelsen beslutar att införa lagstadgad påminnelseavgift på kundfakturor från 1 oktober 2025.
  
• Regionstyrelsen beslutar att anta reviderade Riktlinjer förkundfakturering, kravhantering och inkasso att gälla från 1 oktober2025.

Sammanfattning:
Region Gotland ändrar reglerna för kundfakturor från den 1 oktober 2025. Då börjar regionen ta ut en påminnelseavgift om en faktura inte betalas i tid. I dag skickas ungefär 270 000 fakturor varje år, och cirka 9 procent av dem betalas för sent. Det innebär många påminnelser och inkassokrav, vilket kostar pengar som i dagsläget betalas av alla skattebetalare.

För att få fler att betala i tid vill regionen införa en avgift för sena betalningar. En ny regel säger att en påminnelse ska skickas 5 till 7 dagar efter att fakturan har förfallit. Påminnelsen ska då innehålla både en lagstadgad avgift och dröjsmålsränta. Det nya systemet beräknas ge regionen cirka 500 000 kronor i extra intäkter varje år. Det kan också leda till färre brevutskick, vilket är bättre för miljön.

– Även i ekonomiskt tuffa tider är det viktigt att den som nyttjar något också är den som betalar. När vi inför påminnelseavgift blir det tydligare att sena betalningar kostar, och det är rimligt att den som är sen också står för den kostnaden – inte skattebetalarna i stort. Dessutom kan färre påminnelser bidra till minskad pappersanvändning och färre utskick, och de är bra för miljön, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S

Ärende 13 – Regional cykelplan

Regionstyrelsens förslag till beslut i regionfullmäktige:

• Regional Cykelplan för Gotland 2025–2035 fastställs

Sammanfattning:
Cykelplanen ska bidra till ökad och säker cykling i hela regionen, och målet är att 20 procent av alla resor på Gotland ska ske med cykel till år 2035, jämfört med nuvarande 12 procent (mätning 2023).

Planen lyfter fyra prioriterade områden: fysisk planering för bättre cykelförutsättningar, cykling för rekreation och turism, ökad vardagscykling samt fler kombinationsresor med kollektivtrafik. Den innehåller också en infrastrukturdel som pekar ut vilka stråk som ska prioriteras för bättre cykeltillgänglighet utanför Visby och övriga tätorter. Planen finansieras delvis via statliga medel i länsplanen och det har kommit in många svar på remissen för en bred förankring.

– Det är fantastiskt kul att vi är i mål och att vi gör det här i armkrok med Trafikverket. Vi vet att den gröna omställningen är vår tids största utmaning. Ett led i omställningen är att minska bilåkandet och öka möjligheten att cykla, för både stora som små gotlänningar. Att cykla är inte bara en transportmetod, det ger så mycket mer i form av glädje, folkhälsa och hållbarhet, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).

Ärende 14 – Cykelfrämjande åtgärd väg 148

Regionstyrelsens förslag till beslut i regionfullmäktige:

• Regionfullmäktige beslutar att Region Gotland går vidare med breddning av del av väg 148 i enlighet med Trafikverkets förslag.

Sammanfattning:
Just nu genomför Trafikverket ett vattenskyddsprojekt längs 5,5 kilometer av väg 148, mellan Visby och korsningen till Väskinde. Förslaget innebär att kombinera detta med ett cykelfrämjande projekt och bredda vägrenen med en meter på varje sida om vägen för att underlätta för gång och cykling. Den beräknade kostnaden är 45–55 miljoner kronor över en tvåårsperiod som finansieras via statliga medel i länsplanen. Den höga kostnaden beror på att dikena behöver göras om vid en breddning.

Åtgärden passar både in i Gotlands översiktsplan och i den regionala cykelplanens mål. Bedömningen är att det skulle bli både dyrare och mer komplicerat att genomföra en liknande insats i framtiden.

– Breddningen skapar en tryggare väg för våra oskyddade cyklister och fotgängare, däribland många barn som nu går längs vägen. Vi är tacksamma att man vill agera fort, vi har försökt driva på det här ärendet i flera år och det ingår i översynen av trafiksituationen på Norra Gotland. Här är ett tydligt exempel på att vi i samarbete med myndigheter kan göra en insats för miljön, folkhälsan och trafiksäkerheten - en insats som dessutom kostar staten mindre ju snabbare det byggs, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).

Ärende 15 –Trafikrådet. Ny instruktion

Regionstyrelsens beslut:
• Förslaget till ny instruktion för Trafikrådet godkänns.

Sammanfattning:
Trafikrådet är en grupp där olika aktörer samarbetar för att förbättra transporter till, från och på Gotland. Målet är att göra transporterna mer hållbara. Den gamla instruktionen för hur rådet ska arbeta togs fram 2019, men den hänvisar till dokument som inte längre gäller. Därför har instruktionen setts över och ändrats under 2024–2025. Nu ska trafikrådets arbete bli mer framåtblickande och strategiskt, till exempel när det gäller tillgång till flyg och priser på färjan.

I den nya instruktionen tas trafikrådets styrelse bort, och färre organisationer ska vara med i själva rådet. Samtidigt ska ett större möte, kallat Trafikforum, hållas två gånger per år där fler får vara med och diskutera. En annan nyhet är att Region Gotlands fullmäktige ska besluta om de gemensamma ståndpunkter som Gotland har i frågor som rör kommunikationerna till och från ön.

De organisationer som nu ingår i trafikrådet är: RF-SISU Gotland, Swedavia Visby Airport, Hamnavdelningen på Region Gotlands teknikförvaltning, Region Gotland, Företagarna Gotland, Tillväxt Gotland, LRF Gotland, Gotlands Förenade Besöksnäring, Sveriges Åkeriföretag Gotland och Länsstyrelsen i Gotlands län.

– Trafikrådet har funnits länge och här möts civilsamhället, näringsliv och Region Gotland i de avgörande infrastrukturfrågorna. Nu behöver vi bli mer strategiska och ännu mer utgå från gotlänningarnas situation mer. Med den nya instruktionen blir trafikrådets arbete mer öppet och transparent. Vi vet att prisfrågan är viktigast för gotlänningar. Det behöver vi jobba med redan nu inför nästa avtalsperiod som kommer 2037, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).

Ärende 16 – Remiss. Ökat regionalt inflytande avseende flyglinjer med allmän trafikplikt

Regionstyrelsens beslut:

• Regionstyrelsen överlämnar förslag till yttrande till Landsbygds- och Infrastrukturdepartementet.

Sammanfattning:
Regeringen vill ge kommuner och regioner större möjlighet att påverka viktiga flyglinjer, utöver dem staten redan ansvarar för. Dessa linjer kallas allmän trafikplikt, vilket innebär att de är viktiga för samhället men inte lönsamma – därför får flygbolagen ersättning. Trafikverket föreslår att förbättringar av statliga linjer ska hanteras i deras vanliga process, medan nya, icke-statliga linjer kan föreslås vid behov. Då avgör Trafikverket om det är möjligt enligt EU:s regler.

Flyget till och från Gotland har i dag ingen allmän trafikplikt, eftersom marknaden Visby–Stockholm bedöms vara tillräckligt stor. Men det kan bli aktuellt vid kriser, som under en pandemi. Region Gotland tycker att staten bör ta större ekonomiskt ansvar för upphandlad flygtrafik, särskilt med tanke på Gotlands ö-läge och behov av beredskap.

– Vi vet att som ö är vi särskilt sårbara, och även när ordinarie flygtrafik ställs in måste samhällsviktiga funktioner fungera. Staten borde ha beredskapsavtal för flyg som kan aktiveras direkt vid kris – inte börja upphandla när det redan är akut. Det såg vi tydligt när BRA slutade flyga på Visby och SAS ställde in majoriteten av sina avgångar – då var det för sent att agera. Det här måste lösas bättre, med vilande avtal som snabbt kan tas i bruk vid behov, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).

Ärende 23 – Ansökning effektivitetsdelegationen

Regionstyrelsens beslut:

• Region Gotland beslutar att ingå i ansökan till Effektivitetsdelegationen om medel för två regiongemensamma satsningar för att effektivisera hälso- och sjukvården genom att öka regionernas kompetens och förmåga att införa effektive AI-lösningar samt skapa en plattform för att snabbt och effektivt kunna skala och sprida lösningar som visat sig framgångsrika i en region till övriga regioner.

Sammanfattning:
Region Gotland vill vara med i en gemensam ansökan om statliga pengar från Effektivitetsdelegationen. Syftet är att göra vården mer effektiv i alla regioner. Ansökan gäller två satsningar. Den första handlar om att använda AI (artificiell intelligens) i vården. Genom att samarbeta kan regionerna snabbare och lättare ta bort hinder, till exempel inom juridik, teknik och kompetens. Det kan leda till bättre kvalitet och mindre administration. Regionerna vill tillsammans söka 28 miljoner kronor per år, där varje region får 1 miljon kronor.

Den andra satsningen handlar om att sprida fungerande lösningar mellan regionerna. Målet är att skapa en plattform så att alla snabbt kan använda tekniska eller organisatoriska lösningar som redan visat sig fungera i någon region. För detta vill regionerna söka 25 miljoner kronor per år under tre år. Även här får varje region 1 miljon kronor per år.

De regioner som deltar ska bidra med personal och resurser, och visa vad arbetet leder till i deras egen region. Den arbetstid som används ska täckas av statsbidraget.

– Det här är ett viktigt initiativ för att göra vården mer effektiv och modern i hela Sverige. Genom att samarbeta med alla andra regioner kan vi dra nytta av varandras kunskap och erfarenheter. Satsningen på AI ger oss möjlighet att spara tid och resurser, samtidigt som vi förbättrar vården för invånarna. Plattformen för att sprida fungerande lösningar gör att vi slipper uppfinna hjulet på nytt – istället kan vi snabbt ta till oss det som redan fungerar bra på andra håll. Sedan behöver vi se om Region Gotland själva också kan gå in och söka pengar i effektivitetsdelegationen, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).

Ärende 25 – Utblick 2.0 – ansökan om medel för regionala utvecklingsåtgärder

Regionstyrelsens beslut:

• Regionstyrelsen beslutar att finansiera Jönköpings läns projekt, Utblick 2.0, med 8,5 procent av projektets faktiska kostnader dock högst 488 290 kronor. Medlen tas från regionala utvecklingsåtgärder, anslag 1:1, under perioden 2025-04-01—2029-03-31.
  
• Beslutet gäller förutsatt att övrig finansiering beviljas.

Sammanfattning:
Projektet Utblick 2.0 syftar till att stärka innovationskraften och den internationella konkurrenskraften i programområdet Småland och Öarna – Kalmar, Jönköping, Kronoberg och Gotlands län – genom ökat samarbete mellan offentlig sektor, akademi och forskningsinstitut. Arbetet utgår från erfarenheter inom projektet S3-plattformen och Agenda 2030.

Huvudaktiviteterna omfattar benchmarking, workshops, internationella studiebesök och kompetensutveckling inom strategiska områden. På lång sikt förväntas projektet generera hållbar tillväxt och internationella samarbeten.

– Genom att vara med i Utblick 2.0 får Gotland tillgång till viktiga nätverk, ny kompetens och erfarenheter som vi kan ta med hem och använda i vår egen utveckling. Genom samarbete med andra regioner och med forsknings- och utbildningsmiljöer stärker vi Gotlands möjligheter att möta framtidens utmaningar. Det här projektet ger oss verktyg för att tänka nytt, utveckla vår kompetens och bygga internationella kontakter som kan ge långsiktiga effekter för hela regionen, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).