Regionstyrelsens beslut i korthet

I dag, den 22 april, har regionstyrelsen haft sammanträde. Sammanlagt behandlades 36 ärenden och här kan du läsa sammanfattningar av ett urval av dessa.

Här kan du ta del av kallelsen och handlingarna till dagens möte.

Ärende 2: Investeringsbehov 2026–2035

Regionstyrelsens beslut:

• Regionstyrelsen beslutar att ta emot informationen om nämndernas långsiktiga investeringsbehov

Region Gotland skulle behöva investera nästan 12 miljarder kronor de kommande 10 åren, men det finns inte tillräckligt med vare sig pengar eller personal för att göra allt så snabbt som planerat. Just nu är investeringsbehovet ungefär 900 miljoner kronor per år för den verksamhet som betalas med skattepengar, men bedömningen är att det bara finns ungefär 500 miljoner kronor per år att använda till investeringar i de verksamheterna.

En lokalförsörjningsplan har tagits fram för hur lokaler ska användas och byggas. Den innehåller bland annat:

• Fler platser på äldreboenden och LSS-bostäder
• Ny ishall, ny idrottshall och anläggningar för ridsport
• Förbättringar i skolor, vuxenutbildning, brandstationer och tekniska verksamheter
• Ombyggnader i hamnen och på Visby lasarett, samt för primärvården
• Vilka projekt som verkligen blir av, beslutas i samband med regionfullmäktiges budgetbeslut i juni.

– Vi vet att vi har ekonomiska begränsningar att genomföra omfattande investeringar och att vi måste prioritera, precis som under alla andra år och både kort- och långsiktigt. De prioriteringarna behöver göras utifrån de behov vi ser och med särskilt fokus på framförallt barn. Målet är att försöka hålla nere de skattefinansierade investeringarna till 500 miljoner per år och det kommer att bli tufft, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).

Här kan du läsa mer om regionens investeringsbehov.

Ärende 3: Samverkansavtal om nationell samordning och planering av hälso- och sjukvård inför höjd beredskap och krig

Regionstyrelsens förslag till beslut i regionfullmäktige:

• Samverkansavtal om nationell samordning och planering av hälso- och sjukvård inför höjd beredskap och krig godkänns

Sveriges 21 regioner har viktiga uppgifter både i fred och i krig och sjukvården är extra viktig inom totalförsvaret. Om sjukvården fungerar bra i fred, kan den också fungera i krig. Nu har regionerna bestämt sig för att de måste samarbeta med varandra och med kommuner, företag och myndigheter genom till exempel gemensam planering och gemensamt ansvarstagande.

För att planeringen ska fungera bra, måste alla jobba tillsammans på ett liknande sätt och ta gemensamt ansvar. Det gör det också lättare för staten att planera och för Sverige att leva upp till NATO:s krav.

Under 2025 har man nu bestämt att gemensamt delta i nationell samordning och planering av hälso- och sjukvård inför och under höjd beredskap och krig (NSPL) och att det arbete som krävs för att göra det kommer att samordnas och utvecklas i en gemensam beredningsfunktion, som ska finansieras av regionerna själva.

– Vi i Sveriges regioner har förstått att det är väldigt mycket som är kopplat till oss, hälso- och sjukvård och hela civilsamhället, men det saknas struktur för hur det ska gå till. Därför har regionerna tagit på sig att gemensamt planera och strukturera och ta gemensamt ansvar. Det gör oss till en samlad kraft, som även gynnar Gotland och medborgarna i alla 21 regioner, när vi blir bättre och mer sammanhållna, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).

Här kan du läsa hela samverkansavtalet.

Ärende 5: Remiss. Tillväxtverkets förslag till värdebeskrivning för riksintresse industriell produktion, område för anläggningar för framställan av cement i Slite, Region Gotland

Regionstyrelsens beslut:

• Regionstyrelsen beslutar att upprättat yttrande lämnas till Tillväxtverket via Länsstyrelsen i Gotlands län.

Regionstyrelsen har yttrat sig över Tillväxtverkets förslag att peka ut ett område i Slite som riksintresse för industriell produktion av cement. Förslaget rör mark- och vattenområdet för kalk- och märgelfyndigheten, brytningen av kalk- och märgelsten samt tillverkningen av cement i Slite.

Tillverkningen av cement på Gotland står för ungefär 75 procent av den cement som används i Sverige och omkring hälften av allt byggande i landet är i dag direkt beroende av anläggningen i Slite.

I det långa yttrandet lyfter Region Gotland flera farhågor, bland annat om miljöpåverkan, buller, luftföroreningar och hur beslutet kan påverka Slites framtida utveckling som bostadsort. Regionstyrelsen betonar vikten av att möjliggöra hållbar samhällsplanering och är kritisk till att Region Gotland inte varit direkt remissinstans i frågan.

– Vi har redan svarat MSB i ärendet i december, men nu kommer det från Tillväxtverket som är rätt instans. Men att vi inte får ha en direktkontakt med remissmyndigheten i frågan är olyckligt, minst sagt, då det är vi som har ansvar för regional utveckling. Vi hade gärna varit en samtalspart för att kunna ta vårt ansvar bättre. Det här förslaget får stora konsekvenser för Gotland. Grundfrågan det handlar om är: Vad kommer först, människorna som bor och lever här, det vill säga det kommunala och regionala ansvaret, eller Sveriges behov, eller kanske fabrikens behov? Jag tycker ju svaret är självklart här, Gotland är inte i första hand en råvarutillgång för fastlandet, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S)

Ärende 7: Remiss. Betänkandet Vindkraft i havet – En övergång till ett auktionssystem (SOU 2024:89)

Regionstyrelsens beslut:

• Föreslaget yttrande inges till Klimat- och näringslivsdepartementet.

Svenska regler gör det svårt att bygga vindkraft till havs. Nu vill staten förenkla med hjälp av en dansk modell där bolagen får tävla om tillstånden i ett nytt auktionssystem. Förhoppningen är att tillstånden för havsbaserad vindkraft tilldelas genom en rättvis och konkurrensutsatt process som gynnar statens ekonomi, ger bättre planeringsförutsättningar för elnätet och energisystemet, och tidigt visar om projekten är genomförbara.

Regionstyrelsen ställer sig bakom utredningens förslag. Samtidigt understryker regionen vikten av att staten hjälper till med att säkra priserna för vissa projekt som redan finns. Det är viktigt för att undvika stopp i utbyggnaden och för att den gröna elproduktionen ska kunna öka i den takt som krävs.

– Vi är helt beroende av att ny grön energiproduktion tillkommer, det är vi väldigt tydliga med i remissvaret. Hur tillstånd ges för att bygga vindkraftverk i havet är komplicerat som det är i dag. Ett auktionssystem, där företag får tävla om att få bygga, kan göra det effektivare och tydligare. Men det kräver att det ska gå att få lönsamhet i det, och att de områden som auktioneras ut är tillräckligt stora för att motivera en utbyggnad av elnät och vätgasledningar, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).

Här kan du läsa hela yttrandet.

Ärende 18: Uppdrag. Utreda möjlighet att köpa lokaler/fastigheter av Samhällsbyggnadsbolaget i Norden AB (SBB)

Regionstyrelsens beslut:

• Regionstyrelsen beslutar att avsluta förhandlingar med Samhällsbyggnadsbolaget i Norden AB (SBB).

Regionstyrelsen har tidigare gett regiondirektören i uppdrag att förhandla med bostadsföretaget Samhällsbyggnadsbolaget i Norden AB (SBB) och skriva en avsiktsförklaring om att köpa lokaler/fastigheter av dem.

Efter det har Region Gotland förhandlat med företaget och tittat på kostnader, fastighetsvärden och framtida behov av renoveringar. Nu har man kommit fram till att företaget vill ha ett högre pris än vad Region Gotland tycker att fastigheterna är värda och att det dessutom skulle krävs stora investeringar och underhåll.

Därför föreslår regionstyrelsens tjänstepersoner nu att man avslutar förhandlingarna.

– Region Gotland ska göra bra affärer och i det här fallet blev prislappen alldeles för hög, så nu avslutar vi förhandlingarna och går inte vidare med den här tänkta fastighetsaffären, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).

Ärende 19: Idrottshall Visby

Regionstyrelsens beslut:

• Startpromemoria för Idrottshall Visby tas emot.
• Regionstyrelsen beslutar att inte inleda exploateringsprojekt avseende Gotland Visby Artilleriet 1:38.
• Regionstyrelsen överlämnar till barn- och utbildningsnämnden att ta frågan om marktilldelning avseende Visby Hästen 1 vidare till tekniska nämnden.

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen har bett samhällsbyggnadsförvaltningen att hitta en bra plats för bygget av en ny idrottshall för Solbergaskolan. En förstudie startades i mars 2023 för att undersöka möjliga områden.

Efter att olika verksamheter tyckt till, beslutade regionstyrelsen att fortsätta utreda två platser: västra delen av Visby Artilleriet 1:38 (vid fotbollsplanen mittemot Skatteverket) och östra delen av Visby Hästen 1 (grusplanen vid Gutavallen). Bedömningen är att det går att bygga idrottshallen på båda platserna, eftersom det finns infrastruktur som vatten, el, vägar och kollektivtrafik nära. Det finns också möjlighet att koppla in fiber och fjärrvärme. Platserna ligger centralt och nära andra idrottsanläggningar.

Efter en samlad bedömning var förlaget från förvaltningen att Visby Artilleriet 1:38 är den bästa platsen. Den påverkar grönområdena mindre och riskerar inte kulturmiljön lika mycket som Visby Hästen 1.

Regionstyrelsen valde dock i dag att gå emot tjänstemannaförslaget angående platsen, och istället gå vidare med planerna på att bygga på Visby Hästen 1.

– Här vill vi istället fortsätta titta på möjligheten att placera idrottshallen på grusplanen vid Gutavallen, det tycker vi inom politiken är den bästa platsen, i relation till Solbergaskolan. Den är redan i dag detaljplanelagd för idrott och det är en yta som inte används i nuläget och den snabbaste lösningen för skolans och barnens skull. Vi vet att det är en känslig plats för riksintresset och världsarvet men det skulle kunna hanteras genom att ta fram en HIA för området. Vi har dessutom ett pågående särskilt projekt om hur hela det här området ska bli mer barn- och ungdomsvänligt, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).

En Heritage Impact Assessment (HIA) är en utredning som visar hur ett byggprojekt kan påverka kulturarv, som till exempel historiska byggnader, miljöer eller världsarv. Syftet är att förstå riskerna och föreslå lösningar för att skydda viktiga kulturvärden.

Ärende 20: Urvalskriterier för markanvisning av Visby Furiren 1

Regionstyrelsens beslut:

• Urvalskriterier, kvalificeringskrav och prospekt för markanvisning av Visby Furiren 1 godkänns.

I januari gav regionstyrelsen regiondirektören i uppdrag att lägga ut fastigheten Gotland Visby Furiren 1 på A7-området till försäljning via ett anbudsförfarande (budgivning). Nu tas nästa steg i den planerade markförsäljningen i och med att man godkänner kriterierna och kraven för markanvisning.

Området får användas för att bygga bostäder, till exempel radhus eller kedjehus i två våningar och det går att bygga ungefär 15 bostäder där.

– Det här är ännu ett steg mot förverkligandet av nya bostäder i ett attraktivt område i Visby. Detaljplanen är klar och nu hoppas vi att det är jättemånga som är sugna på att bygga, eftersom vi har ett skriande behov av lägenheter för just familjer. Det är inte alltid vi kan lägga ut den här typen av större lägenheter, så det här är spännande och kul. Det är också ytterligare ett steg i att klara av vårt mål på 500 nya bostäder under mandatperioden. säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).

Ärende 21: Uppdrag. Förutsättningar, planering och förslag till tematiskt tillägg för energi till Översiktsplan Gotland 2040

Regionstyrelsens beslut:

• Informationen tas emot.
• Politisk referensgrupp i form av utökad RSAU-grupp ska tillföras för processen för Tematiskt Tillägg.

Behovet av grön, egenproducerad energi ökar snabbt, inte minst på Gotland där elbehovet förväntas tredubblas. Regionstyrelseförvaltningen föreslår att en politisk referensgrupp är med och formar inriktningen för tillägget till översiktsplanen. Målet med tillägget är att Gotland ska ha utpekade platser för framtida energiproduktion och för att möta den gröna omställningen.

– Energifrågorna är centrala att ha med sig i planeringen för Gotlands utveckling. Samtidigt finns många tankar kring vindkraft på land. Mer än hälften av alla yttranden på översiktsplanen handlade om oro för att få vindkraft nära där man bor. Att det blir ett tillägg speciellt om energifrågan är vårt sätt att klara den gröna omställningen, och samtidigt få tillfälle att lyssna in hur gotlänningarna tänker i energifrågor, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).

Här kan du läsa om ytterliggare två energiärenden från dagens möte:

Remissyttrande: Ansökan om undersökningstillstånd för
vätgasledning enligt kontinentalsockellagen

Uppdrag: Ny energiplan