Regionstyrelsens beslut i korthet

I dag, den 4 mars, har regionstyrelsen haft sammanträde. Sammanlagt behandlades 52 ärenden och här kan du läsa sammanfattningar av ett urval av dessa.

Här kan du ta del av kallelsen och handlingarna till dagens möte.

Ärende 4 – Bokslutskommuniké 2024

Regionstyrelsen beslutar att: Bokslutskommuniké 2024 godkänns

Sammanfattning:

År 2024 var ett tufft ekonomiskt år för Region Gotland. Kostnaderna för pensioner var mycket höga, och skatteintäkterna ökade mindre än väntat. Regionen hade räknat med ett underskott på 127 miljoner kronor, men resultatet blev sämre än det: minus 186 miljoner kronor.

Trots detta gick det bra för regionens investeringar, som gav en vinst på 110 miljoner kronor. Däremot ökade skulderna, och vid årets slut hade regionen lånat totalt 676 miljoner kronor. Pensionsskulden steg också kraftigt på grund av inflationen.

För att spara pengar minskade regionen kostnader för bland annat inhyrd personal, resor och kurser. Inför 2025 finns en plan för att sänka kostnaderna med 200 miljoner kronor. Regionen hoppas också att skatteintäkterna ska öka igen och att pensionskostnaderna ska bli lägre.

För framtiden vill regionen investera mer strategiskt och minska behovet av att låna pengar. Men ekonomin är fortfarande ansträngd, och det behövs tydliga beslut för att skapa en stabil budget.

–Givet det mycket svåra budgetåret, då vi gjort det ovanliga att budgetera med underskott, har vi landat väl. Trots att det blev ett något större underskott än planerat är jag glad att vi under året lyckats vända utvecklingen och att vi nu ser att de åtgärder som vidtagits för att minska underskottet har haft effekt. Verksamheterna och nämnderna har tagit ett stort ansvar i en tuff tid. Alla åtgärder har spelat roll. Nu använder vi överskott från tidigare år för att ta hand om årets underskott, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).

Här kan du läsa hela bokslutskommunikén.

Ärende 8 – Hemställan om fastighetsförsäljning AB Gotlandshem

Regionstyrelsens förslag till beslut i regionfullmäktige:

Regionfullmäktige bifaller Gotlandshems hemställan om

• att pröva marknaden och sälja Fårösund Bunge Stucks 1:224 och Fårösund Bunge Stucks 1:280
• att pröva marknaden och sälja Visby Akacian 1 och Visby Akacian 2
• att pröva marknaden och sälja Tingstäde Furbjärs 1:11
• att pröva marknaden och sälja Visby Skalbaggen 1
• att pröva marknaden och sälja Visby Sjöliljan 1
• att bilda aktiebolag och paketera fastigheterna på ett sätt som bolaget bedömer är ändamålsenlig med försäljningens syfte
• Bolaget ska arbeta för att bostäder på landsbygden i så hög grad som möjligt säljs till lokala aktörer
• Bolaget ska arbeta för att så stor andel som möjligt av försäljningsbeståndet fortsätter vara hyresrätter
• Regiondirektören får i uppdrag att i samverkan med bolagets ledning se över ägardirektivet så att planerat underhållsarbete och nyproduktion taktar och ställs i relation till bolagets långsiktiga ekonomi och framtida behov av försäljningar.
• Regiondirektören får i uppdrag att utreda och återkomma med effekterna av tidigare och kommande försäljningar avseende Region Gotlands behov av lägenheter för sociala förturer

• Regionfullmäktige avslår Gotlandshems hemställan om att pröva marknaden och sälja Visby Hytten 1

Beslutet fattades efter votering 13-2 angående försäljningarna i Visby samt votering 12-3 angående försäljningarna i Tingstäde och Fårösund.

Sammanfattning:

Gotlandshem önskar sälja sammanlagt 332 lägenheter för att på så sätt finansiera omfattande renoveringar och nyproduktion av bostäder. Regionstyrelseförvaltningen bedömer att Visby Hytten 1 med 108 lägenheter, inte ska säljas vilket gör att det återstår 224 lägenheter som skulle kunna säljas.

Eftersom Region Gotland, som äger bolaget, har som krav att antalet hyresrätter över en tioårsperiod sammanlagt ska öka, planerar bolaget att förtäta och bygga nya hyresrätter, främst i Visby. Företaget har just nu inte tillräcklig tillgång till pengar för att nå dessa mål och kan inte heller låna hela summan från en bank eller annan långivare.

Företagets mål med försäljningarna är att sälja fastigheter som antingen ger mycket pengar per lägenhet eller som på lång sikt inte är lönsamma att behålla, till exempel på grund av kostnader för underhåll.

Företaget behöver, förutom att sälja fastigheter, också genomföra fler åtgärder för att spara pengar.

– Gotlandshem är vårt viktigaste verktyg för bostadsförsörjning. Vårt allmännyttiga bostadsbolag ska vara långsiktigt hållbart och starkt, och ska alltid både äga, förvalta, utveckla och bygga bostäder så att gotlänningars olika behov tillgodoses. Att ta ansvar innebär att också tuffa beslut behöver tas, som att idag säga ja till försäljning av en del av beståndet. Vi säger ja till försäljning, men ger också uppdrag till bolaget där man på landsbygden ska försöka hitta lokala köpare. De nära relationerna där är viktiga och vi har sett att det blivit bra tidigare. Vidare ska bolaget också jobba för att det även framåt blir så många hyresrätter som möjligt av det som byggs, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S)

Ärende 10 – Uppdrag. Utreda lokalisering av sjukhus

Regionstyrelsen beslutar att: Regiondirektören får i uppdrag att som komplement till Fastighetsutvecklingsplan för Visby lasarett, utreda alternativa platser för lokalisering av nytt sjukhus på Gotland.

Sammanfattning:

En förstudie av lokalbehovet som genomfördes under 2023 visar att sjukhuset i framtiden kommer att behöva totalt cirka 79 000 kvadratmeter, vilket innebär ett behov av ytterligare cirka 32 000 kvadratmeter utöver den nuvarande ytan på drygt 47 000 kvadratmeter. Det motsvarar ett behov av utökning på nästan 70 procent.

Det har diskuterats om den nuvarande platsen är den bästa för sjukhusets framtida utveckling. Nuvarande fastighet har utmaningar i form av strandskydd, närhet till världsarv, logistik, transporter och så vidare, men också den långsiktiga utvecklingsmöjligheten på nuvarande fastighet är starkt begränsad.

För att kunna fatta ett väl grundat beslut om huruvida sjukhuset ska utvecklas på nuvarande fastighet eller om ett nytt sjukhus bör byggas på annan plats, får nu regiondirektören i uppdrag att utreda alternativa platser för ett nytt sjukhus på Gotland.

– Vi har haft en väldigt lång process med utredningar och nu behöver vi fastslå om det finns andra möjliga platser för ett nytt sjukhus i Visby, för att kunna komma vidare. Vi kommer nu att förutsättningslöst titta på olika alternativ. Det här är början och det kommer självklart ta lång tid innan vi är framme vid nåt beslut kring plats och finansiering av nytt sjukhus. Region Gotland är inte ensamma om detta, utan många regioner i Sverige står inför omfattande investeringsbeslut i just sjukhuslokaler och det är svårt för alla, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).

Ärende 16 – Direktmarkanvisning Ishall

Regionstyrelsen beslutar att: Regiondirektören får i uppdrag att teckna markanvisningsavtal med Visby Roma Hockey avseende upplåtelse av mark med tomträtt inom idrotts- och rekreationsområdet norr om arenahallen, Ica Maxi arena, i Visborg för nybyggnation av ishall.

Sammanfattning:

Region Gotland planerar att låta Visby Roma Hockey bygga en ny ishall i Visborg, nära ICA Maxi Arena. Regiondirektören får nu i uppdrag att teckna ett markanvisningsavtal med klubben, vilket betyder att klubben får rätt att använda marken för att bygga hallen.

Den samlade bedömningen är att en placering av en ishall bör vara möjlig på den här platsen, men det krävs vissa åtgärder för att hantera utmaningar med bygget och driften.

För att området ska fungera behöver kommunen också investera i vägar och parkering.

Bland annat måste Sandhedsvägen byggas ut, vilket beräknas kosta 80 miljoner kronor. Dessutom saknas 200 parkeringsplatser, och kostnaden för dem är ännu inte fastställd. Tidigare byggprojekt har visat att 65 parkeringsplatser kostade cirka 6,5 miljoner kronor.

Avtalet ger Visby Roma Hockey en option att få tomträtt om bygglovet godkänns. Om projektet inte blir genomförbart kan båda parter avbryta samarbetet.

– Det här är ett första steg, där vi anvisar plats så att vi kan utesluta andra platser. Det är ännu en väg kvar att gå, ishallen återremitterades i fullmäktige och förutsättningarna för en ishall utreds och underlagen fördjupas. Det är sedan i exploateringsavtalet som vi ska komma överens om detaljerna, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S).

Ärende 25 – Verksamhetsstöd sociala föreningar 2025

Regionstyrelsen beslutar att: Föreningarna beviljas stöd enligt förvaltningens förslag.

Sammanfattning:

Verksamhetsstödet är på totalt 460 000 kronor och går till föreningar som arbetar med socialt stöd och erbjuder aktiviteter, utbildning och hjälp till personer i utsatta situationer. Majoriteten av de 11 sökande föreningarna får ökat stöd, vissa återgår till tidigare nivåer, medan några får minskat stöd baserat på deras övriga finansieringsmöjligheter, utan att det ska ses som en nedprioritering. Mer information kan lämnas från forening@gotland.se.

- De sociala föreningarna gör ett fantastiskt jobb i frågor som ligger närmast människor och är helt nödvändigt för Gotland. Behovet är stort, vi har nästan alltid dubbelt så högt söktryck som det finns medel att fördela vilket vi behöver titta på framöver. Den oerhört viktiga funktion de sociala föreningarna har i samhället kan inte, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S).

Ärende 27 – Fördelning av medel till regionala länsinstitutioner inom kultursamverkansmodellen 2025

Regionstyrelsen beslutar att: De regionala kulturinstitutionerna inom kultursamverkansmodellen beviljas medel enligt regionstyrelseförvaltningens förslag.

Sammanfattning:

Inom Kultursamverkansmodellen fördelas statliga och regionala medel av Region Gotland till de regionala kulturinstitutionerna. Det berör Gotlandsmuseum, Länsteatern på Gotland, Film på Gotland, Gotlandsmusiken, Konst på Gotland och Regional biblioteksutveckling samt de regionala kulturutvecklarnas arbete.

Verksamhetsåret 2025 fördelas totalt 54 963 500 kronor, varav 28 346 000 kronor i statligt anslag och 26 617 500 kronor i regionalt stöd.

- Trots tuffa tider värnar vi kultursamverkansmodellen och våra kulturella aktörer. Vi väljer att öka stödet till kulturinstitutionerna med 4 procent när regeringen minskar sitt stöd. Vi ger nu mest stöd i samverkansmodellen i Sverige och är stolta och glada över att kunna stärka kulturen på Gotland. Kulturen berikar oss som människor, skapar gemenskap och är en viktig del av ett bra liv. Det tuffa ekonomiska läget innebär dessvärre att vi inte har möjlighet att tillgodose de ytterligare äskanden om stöd som kommit in från Gotlandsmusiken och Länsteatern, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.

Här kan du läsa mer: Regionen satsar på kulturen

Ärende 28 – Återrapportering av uppdrag. Handlingsplan för kulturella och kreativa branscher

Regionstyrelsen beslutar att: Handlingsplan för kulturella och kreativa branscher antas.

Sammanfattning:

Handlingsplanen är kopplad Kulturplanen och gäller 2025-2028. Den ska stärka samverkan, öka kunskapen, tydliggöra fokusområden, förbättra rådgivning och finansiering och göra processerna klarare för kulturella och kreativa branscher på Gotland.

Planen berör många aktörer och är gjord i dialog med fria professionella kulturutövare inom olika kulturområden och Tillväxt Gotland, SciencePark Gotland, Almi och Uppsala Universitet Campus Gotland.

- Det här är något både politiken och branschen på Gotland efterfrågat länge. Det vi vill få till är en ännu bättre samverkan mellan näringsliv och kulturområdet samt hitta rätt i stöd från hela det företagsfrämjande systemet på Gotland. Handlingsplanen jackar in i den nationella strategin, och jag ser verkligen fram emot den här processen där nya arbetssätt ska leda till ökad utveckling, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S).

Ärende 35 – Remiss – Promemorian Att åter möjliggöra utvinning av uran

Regionstyrelsen beslutar att: Till klimat- och näringslivsdepartementet inlämna upprättat förslag till yttrande.

Sammanfattning:

Regeringen föreslår lagändringar som skulle göra det möjligt att bryta uran i Sverige igen. Förbudet infördes 2018, men nu vill regeringen ändra miljöbalken och minerallagen för att underlätta både uranbrytning och utvinning av sällsynta jordartsmetaller, där uran kan vara en biprodukt.

Uran är en radioaktiv och giftig metall och förslaget väcker frågor om säkerhet, miljö och hälsa, men Region Gotland har främst fokuserat på hur det påverkar kommunernas självbestämmande. Om lagen ändras skulle kommuner förlora sin rätt att säga nej till uranbrytning. Regionstyrelsen anser att förslaget kan försvaga det kommunala självstyret och motverka satsningar på förnybar energi och lämnar nu in ett yttrande till regeringen om detta.

– Kärnkraft är inte ett förnybart energislag och uranbrytning hör därför inte till framtiden. Vi är bestämda i vårt yttrande att vi inte tycker att uranbrytning ska ske utanför gotländsk kust, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S).

Här kan du läsa hela yttrandet.

Ärende 52 (extra ärende) Information – Sabotage vattenärende

Regionstyrelsen beslutar att:

• Regiondirektören får i uppdrag att återkomma med samlad lägesbild av arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser och kontinuitetsplanering inom Region Gotlands hela verksamhet.
• Regiondirektören får i uppdrag att snarast återkomma med planering och strategi för hur den politiska nivån ska integreras i beredskapsarbetet utifrån både uppsiktsplikt och ansvar.
• Regiondirektören får i uppdrag att göra en översyn av Region Gotlands kriskommunikationsplan givet det förändrade omvärldsläget

– Omvärldsläget är oroligt och förändras fort nu. Det ställer nya krav på alla, också på Region Gotland. Gotland ligger beredskapsmässigt bra till i vissa delar medan vi i andra delar behöver snabba upp arbetet. Regionstyrelsen har i dag informerats och gett uppdrag som ska stärka vår beredskap och förmåga, uppsikt kring helheten i hur vi ligger till, kring politikens ansvar och att vi behöver se över vår kriskommunikationsplan. Det kräver att vi arbetar på ett annat sätt, och det arbetet kommer att rullas igång nu med ett antal översyner och åtgärder. Det handlar om uppdateringar av risk- och sårbarhetsanalyser, säkerhets- och sårbarhetsanalyser kring skalskydd och annat inom våra förvaltningar, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S).