Lägre underskott än väntat för Region Gotland 2024

2024 års resultat för Region Gotland uppgår till -186 miljoner kronor. Det är 78 miljoner kronor bättre än den senaste prognosen på -264 miljoner kronor. Det visar tydligt att de åtgärder som vidtagits för att begränsa underskottet har haft effekt. Jämfört med budgeten för 2024 som var på -127 miljoner blev dock resultatet 59 miljoner lägre.
Underskottet beror främst på mycket höga pensionskostnader på grund av inflationen, men även på att kostnadsökningarna för verksamheterna är högre än de kalkyler som gjordes när budgeten fastställdes.
– Givet det mycket svåra budgetåret, då vi gjort det ovanliga att budgetera med underskott, har vi landat väl. Trots att det blev ett något större underskott än planerat är jag glad att vi under året lyckats vända utvecklingen och att vi nu ser att de åtgärder som vidtagits för att minska underskottet har haft effekt. Verksamheterna och nämnderna har tagit ett stort ansvar i en tuff tid. Alla åtgärder har spelat roll. Nu använder vi överskott från tidigare år för att ta hand om årets underskott, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S).
Nettokostnaderna ökade med 6,5 procent vilket är mer än vad som budgeterats. Ökningen beror till stor del på att pensionskostnaderna är fortsatt höga till följd av inflationen. De totala pensionskostnaderna uppgick till 856 miljoner kronor. Det betyder en ökning med 25 procent jämfört med 2023 och en fördubbling jämfört med 2022, då pensionskostnaderna uppgick till enbart 428 miljoner kronor. Arbetet med att minska kostnaderna för inhyrd personal har gett goda resultat. Kostnaderna minskade med 35 procent motsvarande 69 miljoner kronor.
På grund av det stora underskottet har särskilda åtgärder beslutats och genomförts i alla verksamheter. Bland annat uppmanades alla medarbetare att ta ut sin semester under året och det har också haft en tydlig ekonomisk effekt. Semesterlöneskulden minskade med 4 miljoner kronor istället för en normal ökning på cirka 8 miljoner kronor.
Skatteintäkterna ökade med endast 2,3 procent till följd av den pågående lågkonjunkturen. En god utveckling på börsen har dock medfört att både realiserade och orealiserade vinster på pensionsmedelsplaceringarna ökat och det bidrar till att underskottet inte blivit större än vad det är.
Årets investeringsutgifter, inklusive exploatering, uppgick till drygt 700 miljoner kronor. Bland annat pågår bygget av ett nytt äldreboende i Klintehamn och dessutom har arbetet med det nya badhuset påbörjats. Detta är nödvändiga investeringar för att utveckla Gotland på ett produktivt sätt inför framtiden, men det har samtidigt inneburit att regionen har behövt ta nya lån.
Utgångsläget inför 2025 ser ljusare ut än 2024. De mycket höga pensionskostnaderna är av tillfällig karaktär och kommer att normaliseras från 2025 och framåt, så länge inte inflationen tar fart igen. För 2025 innebär det cirka 300 miljoner kronor i lägre årliga kostnader jämfört med 2024.
– Jag är nöjd med att de åtgärder som beslutades för att minska underskottet har börjat ge effekt. Trots det har vi stora utmaningar kvar, inte minst inom hälso- och sjukvården. Det kommer att vara avgörande framåt att verksamheterna fortsätter att arbeta med effektiviseringar och förbättringar för att på så sätt nå en ekonomi i balans. Nu måste också staten ta sitt ansvar och kompensera oss för de enorma merkostnader som Gotlands ö-läge innebär, säger regiondirektör Stefan Hollmark.
Den 11 februari presenteras en bokslutskommuniké på regionstyrelsens arbetsutskott, den innehåller ytterligare analys av den ekonomiska ställningen.
Sidinformation
- Senast uppdaterad:
- 4 februari 2025