Regionstyrelsens beslut i korthet

Torsdag 5 september 2024 sammanträdde regionstyrelsen. Totalt behandlades 42 ärenden under sammanträdet. Bland annat behandlades följande ärenden:

Idrottshall

Regionstyrelsen beslutar att det fortsatta arbetet med förstudie till en ny idrottshall i Visby avgränsas till den västra delen av fastigheten Artilleriet 1:38 samt Gutavallen.

Syftet med förstudien är att utreda förutsättningarna för att bygga en fullstor idrottshall mellan Solbergaskolan och Alléskolan. En fullstor idrottshall med minimimått 20 gånger 40 meter behövas för att tillgodose de ökade behoven av idrottsyta för att klara undervisningskraven. Förstudien ska utgöra underlag för beslut att påbörja framtagande av detaljplan och efterföljande byggnation av en idrottshall.

– I arbetet med att ta fram underlag för en ny idrottshall i Visby har flera potentiella fastigheter i centrala lägen analyserats som alla har sina utmaningar och möjligheter. Vi vill gå vidare med Gutavallen, som har fördelen att vara detaljplanelagd för idrott samt Artilleriet som kräver detaljplan men ligger bra till nära fler skolor. När idrottsanläggningar ligger nära skolor kan de lättare integreras i skolornas verksamheter, samutnyttjas för olika aktiviteter och fungera som en mötesplats i samhället, säger Meit Fohlin, regionstyrelsens ordförande

Hållbarhetspolicy för Region Gotland

Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige antar hållbarhetspolicy för Region Gotland inklusive Region Gotlands bolag. Hållbarhetspolicyn ersätter miljöpolicy för Region Gotland.

Regiondirektören får i uppdrag att se över och föreslå ändringar i aktieägarpolicyn och andra dokument som påverkas av hållbarhetspolicyn. Regiondirektören får i uppdrag att återkomma med en redogörelse för hur regionfullmäktiges uppdrag avseende ett internt program för hållbar utveckling i Region Gotland tas omhand. Uppdragets återrapporteras till regionstyrelsen i oktober 2024.

Hållbarhetspolicyn visar hur Region Gotland arbetar med och tar ställning för en hållbar utveckling. Policyn utgår från alla hållbarhetsaspekter, det vill säga både sociala, ekonomiska och miljömässiga. Den ersätter den tidigare miljöpolicyn för Region Gotland.

Den nya hållbarhetspolicyn fungerar som en vägledning för beslut och styrning av verksamheten, från planering till genomförande, uppföljning och lärande. Hållbarhetspolicyn innehåller elva principer för hur Region Gotland ska arbeta för hållbar utveckling och fyra principer för hur Region Gotland ska skapa bra förutsättningar för ett sammanhållet och systematiskt hållbarhetsarbete.

Varje nämnd och bolagsstyrelse ska arbeta för en hållbar utveckling, och ansvarar för att identifiera viktiga hållbarhetsfrågor och utmaningar inom sin verksamhet. De ska se till att medarbetare och förtroendevalda har bra förutsättningar för att jobba aktivt och systematiskt med hållbarhet. För att underlätta för medarbetarna kommer hållbarhetspolicyn och dess principer att användas i utbildningar och bidra till dialogen om hur vi kan påskynda omställningen till ett mer hållbart Gotland.

– Den nya hållbarhetspolicyn förändrar hur vi jobbar med hållbarhet. Vi vill öka takten i klimat- och energiomställningen och ha ett hållbart växande Gotland med god beredskap. Här blir arbetet mer en integrerad del i allt vi gör. Som en stor arbetsgivare ska Region Gotland också arbeta för ett hållbart arbetsliv och underlätta det hälsofrämjande arbetet för medborgarna. Genom att ta ansvar för arbetet med hållbar utveckling skapar vi värde för alla på Gotland, både nu och i framtiden. Policyn hjälper oss att tänka på hållbarhet i allt vi gör, både vid större politiska beslut och i hela organisationens vardag, säger Meit Fohlin, regionstyrelsens ordförande.

Regional resursgrupp - utveckling av samverkan med frivilliga försvarsorganisationer

Regionstyrelsen beslutar att en Regional Resursgrupp (RRG) införs i samarbete med Länsstyrelsen i Gotlands län. RRG ersätter nuvarande IOP med finansiering om 800 000 avseende beredskap med Röda korset vid utgången av 2024. Finansiering av RRG är 400 000 kronor fram till och med år 2025 för löpande kostnader samt 200 000 kronor för utveckling av frivilliga försvarsorganisationers verksamhet, totalt 600 000 fram till och med år 2025.

Frivilliga som förstärkningsresurs vid kris och höjd beredskap är en viktig regional tillgång. Med en Regional resursgrupp i samverkan med Länsstyrelsen i Gotlands län fortsätter Region Gotland visa på ett ansvar för utvecklingen av totalförsvaret. Gotlands frivilliga försvarsorganisationer ges också möjlighet att växa och utvecklas utifrån behov och de förutsättningar som ett förändrat omvärldsläge medför. Samverkan med Länsstyrelsen kring frivillighet underlättar uppföljning och utvärdering vilket säkerställer kvalitet och kostnadseffektivitet.

– Ökad beredskap är en av våra prioriteringar och här fortsätter vi att gå före. Regional resursgrupp blir vi först med och den här typen av samverkan kan bli en förebild för andra i landet. Att inrätta en regional resursgrupp i samverkan med Länsstyrelsen säkrar och stärker att vi har personliga resurser, en samlad förmåga och kompetens inom krisberedskap och civilt försvar vid höjd beredskap. Samarbetet skapar förutsättningar för ett mer långsiktigt utvecklingsarbete i nära samverkan med frivilliga försvarsorganisationerna, vilket ger Gotland ett starkt totalförsvar, säger Meit Fohlin, regionstyrelsens ordförande.

Hemställan att utreda och riskminimera delar av väg 148

Regionstyrelsen beslutar att hemställa hos Länsstyrelsen i Gotlands län om att utreda och riskminimera trafiken på delar av väg 148, i syfte att skydda dricksvattentäkten.

Region Gotland har under senaste året haft flertalet utmaningar i dricksvattenförsörjningen och dricksvattensituationen på Gotland är fortsatt ansträngd. Räddningstjänsten, VA-avdelningen och enheten för beredskap och säkerhetsskydd har gjort en samlad bedömning av situationen och kommit fram till att de små marginalerna i vattenförsörjningen inte är acceptabla utan måste hanteras.

En identifierad risk är trafiken utmed väg 148, norr om Tingstäde träsk. Vid en olycka eller brand finns det risk för att träskets vatten påverkas, vilket kan få stora konsekvenser för dricksvattenförsörjningen på stora delar av Gotland. Region Gotland anser det därför nödvändigt att Länsstyrelsen i Gotlands län vidtar åtgärder som kan innebära begränsningar i hastighet, färdväg för farligt gods, omkörningsförbud, införande av mitträcke eller liknande åtgärder.

– Vi behöver göra det vi kan för att minimera riskerna för skador på vår dricksvattentäkt Tingstäde träsk. Vi vet hur skört det är och en större olycka nära täkten längs med väg 148 skulle innebära betydande risk. Risken behöver minimeras och därför vill vi se en utredning av hur åtgärder kan bidra till det, säger Meit Fohlin

Översyn av rutiner gällande tjänsteresor

Regionstyrelsens beslutar att ge regiondirektören i uppdrag att genomföra en översyn av befintliga rutiner och styrdokument för tjänsteresor och att ta fram förslag på förändringar, förbättringar och förtydliganden.

Den senaste tidens granskningar avseende tjänsteresor, som har genomförts av tjänstepersoner och politiker inom Region Gotland de senaste åren, har bland annat visat på otydligheter kring om resorna är beslutade i enlighet med Region Gotlands styrdokumet och om fakturor från resorna har hanterats i enlighet med fastställda rutiner. Vidare har granskningarna pekat på att felaktiga leverantörer har använts. I samband med granskningarna har det från regionstyrelseledamöter inkommit frågor rörande framförallt specifika tjänsteresor.

– Det är viktigt att Region Gotland alltid har tydliga styrdokument så att alla vet vad som gäller, exempelvis avseende tjänsteresor, och att det finns kvalitetssäkrade rutiner. Under sommaren har det framkommit att brister kan finnas och här gör vi nu en genomlysning av helheten, säger Meit Fohlin, regionstyrelsens ordförande.

Regionens nationella samordning, planering och ledning av sjukvården vid höjd beredskap och krig

Regionstyrelsen beslutar att Region Gotland ska delta i det regiongemensamma arbetet Nationell samordning, planering och ledning (NSPL), avseende uppgifterna samordning och planering inför och under höjd beredskap och krig. Regiondirektören ska löpande hålla regionstyrelsen informerad och säkra att årligen utvärdera och följa upp arbetet

Sverige bygger upp totalförsvaret för att uppnå en samordnad nationell förmåga och en förmåga att verka tillsammans med allierade nationer inom NATO. Sveriges 21 regioner ansvarar för flera samhällsviktiga funktioner såväl i fredstid som vid höjd beredskap och krig. Regionernas ansvar inom totalförsvaret kräver samverkan med andra regioner, kommuner, privata aktörer samt med statliga myndigheter.

Idag saknas gemensamma strukturer för totalförsvars-planeringen mellan regionerna, vilket resulterar i en splittrad planering som är svår att överblicka. Mot denna bakgrund inrättas nationellt en gemensam kanslifunktion för samordning och planering av regionernas verksamhet vid höjd beredskap och krig. Funktionen benämns Nationell samordning planering och ledning (NSPL).

– Beredskap är prioriterat för Region Gotland givet vårt ö-läge. Utvecklad samverkan och samarbete mellan regionerna är på flera vis särskilt viktigt för Region Gotlands del för att stärka den civila delen av totalförsvaret. Genom att delta i det regiongemensamma arbetet NSPL skapar vi bättre förutsättningar för Gotland under höjd beredskap, inte minst avseende hälso- och sjukvården, säger Meit Fohlin, regionstyrelsens ordförande.

Remiss av promemorian Förslag till lag med kompletterande bestämmelser till EU-förordningen om användning av förnybara och koldioxidsnåla bränslen för sjötransport

Regionstyrelsens beslutar att lämna bifogat remissyttrande till landsbygds- och infrastrukturdepartementet

EU har ett nytt verktyg på remiss för att minska sjöfartens klimatpåverkan. Det heter FuelEU Maritime och ställer tydligare krav på successiva utsläppsminskningar och utfasning av fossila bränslen än handeln med utsläppsrätter. Utsläpp från sjöfartens bränslen ska minska med 80 procent fram till 2050. Möjlighet till undantag under 2025 – 2029 finns för Gotlandstrafiken.

Regionens bedömning är att det i detta fall vore bäst att inte begära undantag utan redan från 2025 låta Gotlandstrafiken ingå i FuelEU Maritime. År 2030 kommer en tydligt lägre utsläppsgräns, den kommer att behöva förberedelser.

– Det är avgörande att även sjöfarten minskar sina utsläpp och därför är EUs kommande verktyg för det viktigt som styrande princip. Gotlandstrafiken måste vara hållbar och det vore en stor konkurrensnackdel om vår trafik hamnar på efterkälken. Därför föreslår vi inte undantag för gotlandstrafiken här utan vill se att vi istället från nationell nivå tar EUs direktiv på allvar och säkrar Gotlands hållbara transporter, säger Meit Fohlin

Revidering av vatten och avloppstaxa

Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige antar tekniska nämndens förslag till vatten och avloppstaxa och förslag till taxa för hämtning av tillfälligt vatten. Ändringarna i taxorna föreslås gälla från- och med den 1 november 2024.

Enligt lagstiftningen ska vatten- och avloppsverksamheten gå plus/minus noll fördelat över en treårs period. Omvärldsfaktorer har en stark påverkan på VA-taxorna, vilket syns tydligt i kommunernas genomsnittliga taxehöjning som för 2023 blev drygt 14 procent, vilket är nästan dubbelt så hög som 2022 då den genomsnitt kostnaden höjdes med 8 procent. Region Gotland höjde brukningsavgifterna med 14,2 procent den 1 januari 2023. Under 2024 har hittills ingen höjning av VA-taxan genomförts.

De omfattande investeringar som skett och sker inom VA innebär att VA-taxan nu behöver höjas med totalt 15 procent. Detta för att bland annat täcka ökade kapitalkostnader, dels på grund av ökad internränta från 2,0% till 2,5% och dels stort renoverings/- och nyinvesteringsbehov.

Genom att höja taxan 1 november istället för vid årsskiftet erhålls en ökad intäkt för 2024 på 5-6 miljoner kronor. Det finns ett eget kapital på 25 miljoner kronor för VA som kommer att användas för att täcka årets underskott.

– Det är tufft för hushållen nu och varje taxehöjning är tuff att ta. Samtidigt är vatten och avlopp avgörande för möjligheten att bo och leva över hela Gotland och är det område där vi gör störst årliga investeringar. Lagen anger att VA-verksamheten ska gå plus/minus noll över en treårsperiod och här gör vi idag stora underskott, därför behövs en taxehöjning, säger Meit Fohlin, regionstyrelsens ordförande.

Heidelberg Materials ansökan om långvarigt tillstånd för fortsatt täkt- och vattenverksamhet vid Filehajdar och Västra brottet.

Regionstyrelsens beslutade att förslaget till yttrande godkänns och lämnas via ombudets försorg till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen. Beslutet förklaras omedelbart justerat.

Heidelberg Materials Cement Sverige AB ansöker om fortsatt täkt- och vattenverksamhet vid Slite på Gotland för en period av 30 år. Regionen lämnar nu in sitt yttrande. Region Gotland yttrar sig i frågor som berör kommunal planering, allmän och enskild vattenförsörjning samt risk för människors hälsa. Frågor som berör naturvård och artskydd bevakas och kontrolleras av länsstyrelsen och andra expertmyndigheter såsom Naturvårdsverket.

Vid granskning av tillståndsansökan har en arbetsgrupp med medarbetare vid teknikförvaltningen, samhällsbyggnads­förvaltningen och regionstyrelse­förvalt­ningen samverkat i en samlad beredning av ärendet. Ärendet har även förankrats i tekniska nämnden.

Som stöd vid granskning av Heidelbergs hydrogeologiska utredningar och bedömningar gällande påverkan på allmän dricksvatten­försörjning, har sakkunnig hydrogeolog från Sweco anlitats. Region Gotlands ombud vid advokatfirman Åberg & Co har anlitats för att författa yttrandet till mark- och miljödom­stolen.

– Region Gotland fortsätter att prioritera vattnet först i vårt ställningstagande. Bolaget har tagit till sig många av de synpunkter som regionen lämnade till domstolen i mars men det yttrande som vi nu lämnar till domstolen innehåller trots det ett antal kvarstående synpunkter och villkorsförslag rörande bland annat grundvatten och vattenförsörjning. Exempelvis lyfter vi att åtagandet gentemot de med egen brunn måste stärkas. Om egen brunn påverkas vill vi se skärpta skrivningar om att det är bolaget som ska ordna vattenförsörjning., säger Meit Fohlin, regionstyrelsens ordförande.

Nominering CPMR ordförandepost

Regionstyrelsen beslutar att nominera Meit Fohlin (S) till Conference of Peripheral Maritime Regions (CPMR) Political Bureau samt att nominera Meit Fohlin (S) och Filip Reinhag (S) i tandem som kandidat till ordförandeposten i CPMR.

CPMR är ett nätverk som samlar mer än 150 regioner från 24 länder från Europeiska unionen och utanför EU. CPMR verkar för en utveckling av det europeiska området och arbetar med flera sakfrågor, däribland energi, transporter, klimat, sammanhållningspolitiken.

CPMR Political Bureau är som en styrelse inom CPMR. Den sammanträder två gånger om året och föreslår riktlinjer för generalförsamlingen och ansvarar för att genomför beslut. Endast politiker får sitta i Political Bureau och ha rösträtt. Ordförandeskapet kommer att gagna Gotlands synlighet på den europeiska nivån, ge Gotland stöd i att föra fram och få gehör för Gotlands behov på EU-nivån och ge värdefulla kontakter och kunskaper.

– Att ta plats på EUs arenor är viktigt för Gotland. Som landets enda ö-region ser vi stort behov av att Sverige har tydlig ö-politik, vilket är en fråga vi driver hårt och brett mot nationell nivå. EU är bättre på det och utgör ofta en bra grund i vår talan. När vi nu har Filip Reinhag som under många år fört vår talan i internationella sammanhang och när hans arbete också medfört att många ser honom som en utmärkt kandidat för ordförandeposten i CPMR innebär det utökade möjligheter för Gotland. Det är andra gången i historien en svensk nomineras och första gången någon från Gotland hamnar i en sådan position. Det är enormt viktigt och glädjande, säger Meit Fohlin.

Information OECD-projekt, öars ekonomi och reformdesign

Regionstyrelsen fick information om projektet ”Öars ekonomi och reformdesign” som befinner sig i analysfasen. Projektet startade officiellt den 11 september 2023 och har sedan dess haft olika dialogmöten, workshops, studiebesök med mera.

En utgångspunkt för projektet är att fokusera på en identifiering av användbara nyckeltal. Istället för att kategorisera öar och sträva efter jämförbara data inom många områden, behöver fokus vara att identifiera ö-kritiska faktorer. Den svenska projektgruppen bedömer att projektet fortlöper enligt den tidslinje som parterna kommit överens om.

– Region Gotland har låtit OECD göra en så kallad Territorial Review för Gotland, den först för oss och OECDs första för en ö-region. Den studien fick vi för några år sedan och då insåg också OECD att de behöver lära sig mer om öars förutsättningar. Därför har vi nu gått in i nästa projekt där vi med EU-medel jobbar ihop med Kroatioen och Grekland för att ytterligare hitta svar på utmaningar och lära av andra. Här har vi också involverat nationell nivå och när OECD är med så borgar det för gehör. Det här är ett utmärkt exempel på hur vi jobbar långsiktigt med påverkansarbete, säger Meit Fohlin