Regionstyrelsens beslut i korthet

Tisdag 18 juni 2024 sammanträdde regionstyrelsen. Totalt behandlades 49 ärenden under sammanträdet.

Bland annat behandlades följande ärenden:

Återrapportering kulturellt stöd 2023

Regionstyrelsen fick på dagens sammanträde information om den uppföljning som tagits fram om stöd till kulturella insatser. Kultur- och fritidsavdelningen har gjort en sammanställning av de bidrag som gavs till kulturen på Gotland under 2023, samt det arbete som skett inom den offentliga konsten, Skapande skola och kulturgarantin.

I Skapande skola satsningen har 3631 barn deltagit under läsåret 2022-2023. Inom ramen för kulturenhetens arbete med barn och unga, inklusive kulturgarantin, har 3752 barn deltagit. Slutsatser att ta med i arbetet framåt är frågan om möjligheten att stärka och eventuellt omfördela stöd till aktörer inom svaga konstområden som dans, slöjd och form. Tack vare förstärkningen har en förbättring ändå kunnat ske från 2022.

– Det är glädjande att sammanställningen visar att så många barn har fått ta del av olika kultursatsningar och att de bidrag vi ger gör skillnad. Det är viktigt att gotländska barn i skolan får ta del av, uppleva och själva vara del av kultur. Skolan är den plats där alla barn är varje dag och därmed en viktig plats för just kulturgarantin och Skapande skola är en viktig del i det. Utöver det har Region Gotland en mängd olika stöd såsom filmstöd, tryckningsstöd, arrangemangsstöd, verksamhets- och utvecklingsstöd men också drift- och investeringsstöd för föreningar som har lokaler. Vi vet kulturens betydelse och ser hur resurser vi tillför gör skillnad, säger Meit Fohlin regionstyrelsens ordförande.

Remisser kulturområdet

Vid dagens sammanträde behandlade regionstyrelsen två remisser inom kulturområdet, Kulturplan 2025-2028 och Handlingsplan för Kulturella och Kreativa Branscher (KKB).

Regionstyrelsen godkänner förslagen till remisser och erbjuder aktörer inom kulturområdet och allmänheten att fram till 2024-09-30 komma in med synpunkter på båda remisserna.

Region Gotlands kulturplan beskriver en kulturpolitisk vision och en strategi för hur kulturen ska utvecklas och hur den nationella och regionala kulturpolitiken ska genomföras på Gotland. Den är basen för fördelning av medel både statliga, regionala och kommunala.

Den regionala handlingsplanen för kulturella och kreativa branscher (KKB) har tagit hänsyn till den nationella strategin. Utöver den nationella strategin är den regionala utvecklingsstrategin Vårt Gotland 2040 styrande för prioriteringarna. På kortare sikt berörs handlingsplan KKB av skrivningar i Kulturplanen 2025-2028 samt i genomförandeprogrammet Näringslivets förutsättningar och innovation och Filmstrategi Gotland.

– Båda dessa remisser är framtagna i bred samverkan mellan Region Gotlands olika förvaltningar, regionala kulturinstitutioner, fria aktörer och civilsamhället. Handlingsplanen KKB är även framtagen tillsammans med Tillväxt Gotland, Science Park, Almi, Leader Gute och Uppsala Universitet Campus Gotland. Kulturens roll på Gotland är viktig och har ett stort egenvärde samtidigt som det är tydligt att det är en bransch med aktörer, fria professionella, anställda och företagare. Gotland behöver en tydligare och mer strategisk plan för utveckling av kulturområdet. För att kommande Kulturplan och handlingsplan KKB ska bli så bra som möjligt ser vi fram emot mångas inspel under remisstiden, säger Meit Fohlin regionstyrelsens ordförande.

Rapportering av Kultursamverkansmodellen 2023

Regionstyrelsen fick vid dagens sammanträde information om den rapport som är framtagen av kultursamverkansmodellen 2023.

En nationell kultursamverkansmodell togs fram 2011. Målet med modellen är att föra kulturen närmare invånarna samt att ge regionerna ett ökat ansvar och ökad frihet inom kulturområdet. De kulturinstitutioner på Gotland som ingår i modellen och har fått bidrag enligt politiska beslut är Film på Gotland, Gotlands Museum, Gotlandsmusiken musikverksamhet, Länsteatern Gotland, biblioteksutveckling, utvecklarorganisationen.

– Gotland är som landets minsta region men med ett starkt kulturutbud. Våra gotländska institutioner genomför varje år en mängd kulturella aktiviteter till gagn för gotlänningarna. Stort fokus finns på barn och unga och här når vi många. Det är en stor stolthet att se det ansvar våra institutioner tar varje år och den fantastiska bredd gotländskt kulturliv har, säger Meit Fohlin regionstyrelsens ordförande.

Värdskap SM-veckan på Gotland

Regionstyrelsen mottog information om förutsättningar för att anordna Värdskap för SM-veckan. SM-veckan är ett av Sveriges mest framstående idrottsevenemang, där landets bästa idrottsutövare samlas för att tävla om svenska mästerskapstitlar i en rad olika sporter.

På SM-veckan sommar deltar cirka 8000 personer, idrottare, ledare och funktionärer. Evenemanget skapar möjligheter för näringslivet och föreningslivet att stärka sina verksamheter genom olika aktiviteter. För att arrangera en SM-vecka sommar krävs två evenemangsområden. Dessutom måste värdstaden ha lokala idrottsföreningar som kan arrangera SM-tävlingar, logikapacitet motsvarande cirka 8000 gästnätter, ett väl fungerande stadsnät för TV-produktion, samt en samordnad ansökan i samråd med RF-Sisu distriktet.

– Evenemanget erbjuder en unik möjlighet för allmänheten att uppleva idrott på nära håll, vilket främjar idrottens betydelse och bidrar till en festlig atmosfär med medaljer och stjärnglans. I den regionala utvecklingsstrategin prioriteras att utveckla Gotlands attraktionskraft, både för att locka nya invånare och behålla nuvarande. SM-veckan kan bidra till detta genom att erbjuda ett mervärde och stärka Gotland som destination. Region Gotlands ekonomi medger i dagsläget inte möjligheten att prioritera medel för ansökan inför 2028. Det finns möjlighet att söka för 2029 och den möjligheten finns ju kvar, säger Meit Fohlin regionstyrelsens ordförande.

Tillståndsansökan Nordkalk täktverksamhet Lärbro

Regionstyrelsen beslutar att godkänna och överlämna yttrandet till mark- och miljödomstolen.

Regionstyrelsens yttrande till mark- och miljödomstolen tydliggör Region Gotlands synpunkter på Nordkalks tillståndsansökan för täktverksamhet. Region Gotland har inget att erinra emot tillstånd om alla villkor beslutas och att Nordkalk svarar upp gentemot dessa.

Region Gotland framhåller särskilt att skydd för enskilda dricksvattenbrunnar i området måste stärkas genom samma villkor som i Heidelberg Cements tillståndsdom. Det behöver också framgå att avledning av täktvatten för dricksvattenproduktion ska kunna ske under hela året samt under hela brytnings- och efterbehandlingstiden samt lösning för hur eventuellt förorenat grundvatten kan omhändertas och renas måste presenteras. Vidare måste det säkerställas att hela ansvaret för återställande ligger på Nordkalks.

– Som vanligt sätter Region Gotland vattnet först. Här, liksom i Heidelbergs ansökning, vill vi se stärkt skydd för enskilda dricksvattenbrunnar i området. Här måste det vara tydligt att Nordkalk har ansvaret, något de motsätter sig i ansökan. Det är orimligt och måste beslutas som det gjorts i andra liknande prövningar, säger Meit Fohlin regionstyrelsens ordförande.

Förslag till reviderad detaljavgränsning för riksintresset Filehajdar

Regionstyrelsen beslutade att framtaget yttrande lämnas till Sveriges geologiska undersökning, SGU.

Kalkstenstäkterna Filehajdar och Västra brottet i Slite pekades 1994 ut som riksintresse och omfattar cirka 650 hektar. Föreslagen utökning innebär att en yta om totalt cirka 1 000 hektar.

Mot föreslaget om utökat riksintresse för kalksten och tillverkning av cement står Gotlands behov av att fortsatt kunna producera tillräcklig mängd dricksvatten av god kvalitet och att möjligheten inte försämras över tid. Regionstyrelsen anser att Region Gotland bör avstyrka förslaget om utvidgning av riksintresset för Filehajdar för de delar som kommer i konflikt med vattenskyddet för området Tingstäde träsk.

– Tillgång till grundvatten är avgörande för Gotlands dricksvattenförsörjning och Tingstäde träsk är mycket viktig för Gotlands vattenförsörjning. Ett utökat riksintresse inom föreslaget område riskerar att påverka Tingstäde träsk negativt, säger Meit Fohlin regionstyrelsens ordförande.

Nationalpark på norra Gotland

Regionstyrelsen beslutar att lämna in förslag till yttrande till Naturvårdsverket.

Region Gotland har tillsammans med Länsstyrelsen i Gotlands län deltagit i arbetet med bildandet av en nationalpark i området runt Bästeträsk på norra Gotland. Region Gotland har i arbetet fokuserat på vad som bedömts som de viktigaste frågorna för Region Gotland. Dels nationalparkens bidrag till regional utveckling, dels frågan kring Bästeträsk som råvattentäkt. Arbetet har nu kommit så långt att Naturvårdsverket presenterat ett förslag till nationalpark som omfattar 7 100 hektar, varav 5 500 har landyta. Flera idag befintliga naturreservat kommer att förenas i den föreslagna nationalparken.

– Vi har sedan starten av arbetet varit positiva till en nationalpark på norra Gotland. Det är en möjlighet för fler att besöka det fantastiska området runt Bästeträsk. Här har vi unik natur att skydda och vårda, I vårt yttrande lyfter vi att vi önskar ett Besökcentrum eller Naturrum finns i nationalparken. Kopplingar till planerade LIS-områden i Ar och Bläse samt mot Fårösund kan med fördel stärkas och vi lyfter behovet av dispenser för framtidens vattenledningar från Bästeträsk, säger Meit Fohlin regionstyrelsens ordförande.

Betänkande Livsmedelsberedskap i en ny tid

Regionstyrelsen beslutar att inlämna föreslaget yttrande till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.

Betänkandet föreslår en ny lag som syftar till att säkerställa tillgången till nödvändiga livsmedel vid krissituationer. I regionens remissvar betonas Gotlands unika förutsättningar där ö-lägets strategiska betydelse kräver specifika undantag, vilka lagstiftningen måste tas hänsyn till. För att stärka beredskapen föreslås ökade anslag och en tydlig finansieringsplan.

Lagstiftning som fungerar i fredstid kan skapa hinder i krissituationer, och därför är det nödvändigt att undantag och företräden specificeras tydligt i lagförslaget. Regionstyrelseförvaltningen föreslår att lagen skjuts upp tills utredningen om kommuners och regioners åtgärder vid extraordinära händelser är klara. Definitionen av befolkning måste också bli tydligare och beröra alla som vistas i regionen på något sätt.

– En fungerande livsmedelsförsörjning är avgörande för Gotland i fredstid men framför allt i kristider. Gotland är som ett Sverige i miniatyr och det vi framför i vårt yttrande är på många vis typiska utifrån vårt ö-läge. Intressekonflikter behöver hanteras, till exempel tillgången till dricksvatten som kräver särskild hänsyn då vatten är avgörande för många delar av beredskapen. Vi anser att mejeri och slakteri i länet behöver belysas som avgörande infrastruktur och pekar också på att definitionen av befolkning måste breddas och inte bara handla om de som bor året runt utan alla som vistas i regionen. Vi ser gärna att Gotland blir en pilotregion för utveckling av samverkansstrukturer, säger Meit Fohlin regionstyrelsens ordförande.

Brottsförebyggande arbete

Regionstyrelsen fastställde den lägesbild som presenterades vid dagens sammanträde.

Under januari 2024 har regionstyrelseförvaltningen, med hjälp av Länsstyrelsen i Gotlands län och Polisområde Gotland, gått igenom brottsstatistiken för 2023 och samlat in underlag från olika verksamheter. Kartläggningen av den lokala brottsligheten visar på att antal områden där förebyggande åtgärder skulle kunna bli aktuella. Lägesbilden kommer att ligga till grund för ett fortsatt arbete med att försöka analysera bakomliggande orsaker till beskrivna brottsproblem, för att därefter ta ställning till vilka åtgärder som behöver vidtas och presentera dessa i en åtgärdsplan.

– Arbetet för att stärka det brottsförebyggande arbetet har stärkts samtidigt som nya steg tas nu för ytterligare samordning och samverkan. Det är av yttersta vikt att arbetet med att kartlägga och analysera var och vilka brott som begås på Gotland genomförs. Om vi kan förstå bakgrunden till varför olika brott begås kan också rätt åtgärder sättas in. Här behöver handlingsplaner vara breda och samtidigt precisa. Det förebyggande arbetet handlar om såväl sociala och tidiga insatser för barn och unga som riskerar hamna i kriminalitet, som förebyggande insatser för att motverka organiserad brottslighet mot vår kommunala- och regionala verksamhet, säger Meit Fohlin regionstyrelsens ordförande.

Regional cykelplan

Regionstyrelsen fick under dagens sammanträde information om hur planering går med framtagandet av den regionala cykelplanen som tagits fram för Gotland. Planen kommer att ha två delar, en strategisk del och en infrastrukturdel. I den strategiska delen kommer fokus att vara på vilka insatser som blir särskilt viktiga på Gotland för att främja ökad och säker cykling.

Cykelplanen ska också bidra till att förverkliga målen i den regionala utvecklingsstrategin och genomförandeprogram I infrastrukturdelen identifieras ett cykelvägnät, förslag på vilka orter/målpunkter som bör byggas ihop, samt en prioriteringsordning av vilket stråk som bör prioriteras först. Åtgärderna finansieras till 100 procent via länsplanen.

Planen kommer att gå ut på remiss under 2024 och blir en viktig del i framtagandet av den regionala infrastrukturplanen.

– I juni för ett år sedan gav vi ett uppdrag att ta fram Region Gotlands första cykelplan. Syftet med cykelplanen är att främja både ökad och mer säker cykling. Vi vill prioritera cykelvägar för barn och unga och fast boende samt att vi bygger ihop orter genom ett bra cykelnät på Gotland. Studier visar att om man kan främja cykling har det många positiva effekter. Det är bra för klimat och miljö, stärker hälsan och den kan underlätta för barn att cykla till skola och fritidsaktiviteter. Studier visar också att cykling är positivt ur ett ekonomiska perspektiv. Cykelplanen ger oss ett beslutsunderlag till prioriteringar för transportinfrastrukturen, säger Meit Fohlin regionstyrelsens ordförande.