Regionstyrelsens beslut i korthet

Tisdag den 23 april sammanträdde regionstyrelsen. Totalt behandlades 32 ärenden under sammanträdet.

Bland annat behandlades följande ärenden:

Översyn och aktualisering av hamnar med riksintresse för yrkesfiskare

Regionstyrelse beslutar att lämna över yttrandet till Havs- och vattenmyndigheten

Havs- och vattenmyndigheten genomför en revidering av utpekande hamnar med riksintresse för yrkesfiskare där myndigheten förslår en minskning från 55 till 29 hamnar med riksintresse. För Gotlands del innebär det att Ronehamn blir kvar som fiskehamn med riksintresse. De övriga fyra, tidigare utpekade fiskehamnarna (Visby, Slite, Herrvik, Vändburg) tas bort som riksintresse (inte att förväxla med att vara en fiskehamn). Förslaget motiverades med att hamnen bör ha en infrastruktur som är nödvändig för yrkesfiskets fortsatta verksamhet, antal fartyg och samlad kapacitet som använder hamnen som hemmahamn.

Teknikförvaltningen ställer sig inte bakom Havs- och vattenmyndigheten förslag utan menar att även Herrviks hamn ska vara kvar med riksintresse. Herrviks hamn har ingen nationell betydelse, men är viktig för det regionala yrkesfisket på Gotland med fem yrkesverksamma fiskefartyg, ett varv och en beredningsverksamhet som tar hand om den fisk som kommer in i hamnen. De bedömer även att hamnen är viktig för fortsatt möjlighet av kustnära fiske, samt att särskilda hänsyn behöver tas till ö-läget.

– Svenskt yrkesfiske har förändrats under det senaste årtiondet, där en allt större andel utgörs av ett industrifiske och mindre av kustnära fiske. Det är synd på flera vis. För Gotland är det viktigt att vi kan ha kvar yrkesfiskare som kan bidra till livsmedelsförsörjningen och arbetstillfällen och då behöver Herrviks hamn fredas så fisket fortsatt får vara viktigt där. Ur ett beredskapsperspektiv och ö-läget är det också lämpligt att ha minst två hamnar klassade som av riksintresse för yrkesfisket, säger Meit Fohlin regionstyrelsens ordförande.

Förfrågan om direktanvisning för byggemenskap i Slite

Regionstyrelsens beslutar att godkänna direktanvisning av mark för fastigheten Othem Rakan 6. Regiondirektören får i uppdrag att upprätta en avsiktsförklaring om en markanvisning till Slite Utveckling AB inför bildande av en framtida byggemenskap. Avsiktsförklaringen ska gälla under en tid av två år från att beslutet är fastställt.

Slite Utveckling AB har lämnat in en förfrågan om direktanvisning för fastigheten Othem Rakan 6 i Slite för att skapa förutsättningar för en byggemenskap. Syftet med förfrågan är att försäkra att marken reserveras inför den fortsatta planeringen. Marken är idag obebyggd och detaljplanen medger byggande av bland annat bostäder.

En byggemenskap är en modell för planering och genomförande av ett bostadsprojekt. Tanken är det de som ska bo i huset är de som själva äger och sköter bostaden. Inriktningen är att bygga ett flerbostadshus i två våningsplan. Bottenvåningen ska vara avsett för huvudsakligen boende i åldern 55 år och äldre. Övervåningen ska utformas med fler och mindre lägenheter avsedda för ungdomar, som ett alternativ för de som flyttar hemifrån för första gången.

– Det här ett intressant projekt där vi verkligen kan ta tillvara på lokala initiativ och gynna bostadsbyggandet på landsbygden. Inriktningen med att bygga för 55 + och ungdomar är nytt och blir spännande att följa. Vi har ett mål att det ska byggas i snitt 300 bostäder per år över hela Gotland, denna satsning blir en del för att uppnå målet. Med beslutet skapar vi även möjlighet för aktörer som skulle ha svårt att konkurrera om större projekt att bidra till bostadsförsörjningen, säger Meit Fohlin regionstyrelsens ordförande.

Granskning av hur regionen arbetar för att säkerställa kompetensförsörjningen

Regionstyrelsen beslutar att lämna över yttrandet till regionens revisorer.

Regionens revisorer har gjort en granskning som syftat till att se över om regionstyrelsen och nämnderna har ett användbart arbetssätt för personal- och kompetensförsörjningen. Den samlade bedömningen är att regionstyrelsen och nämnderna huvudsakligen har ett lämpligt arbetssätt avseende personal- och kompetensförsörjning. Revisorerna tar upp några utvecklingsområden som regionen kommer att arbeta med under 2024. Dessa är att fastställa en årlig översyn av kompetensförsörjningsplaner, ta fram gemensamma mallar för förvaltningarnas kompetensförsörjningsplaner, följa upp aktiviteter och vid bristande måluppfyllelse beskriva åtgärder.

– Ett kontinuerligt arbete med regionens kompetensförsörjning är mycket viktigt för att behålla och rekrytera medarbetare till regionens alla verksamheter. Den granskningsrapport vi fått till oss visar att regionen gör ett bra arbete och de utvecklingsområden som föreslås av revisorerna blir viktiga delar att ta vidare i arbete med kompetensförsörjning inom Region Gotland, säger Meit Fohlin regionstyrelsens ordförande.

Avskaffande av förseningsavgifter på biblioteken

Regionstyrelsen beslutar att ta bort folkbibliotekens avgift för försenad återlämning från och med 1 juli 2024

Hösten 2022 genomförde Biblioteken på Gotland en undersökning genom intervjuer med ett antal utvalda grupper som man såg inte använde bibliotekens tjänster. Undersökningen visade att risken att få en förseningsavgift och hamna i skuld utgjorde ett hinder för att bli låntagare vid biblioteket. Bibliotekens arbete med förseningsavgifter gör att det blir mindre resurser till bibliotekens uppdrag att främja läsning, vilken tydligt betonas i bibliotekslagen. Avskaffande av förseningsavgifterna påverkar bibliotekens ekonomi i form av en utebliven intäkt motsvarande cirka 40 000 kronor per år. Denna uteblivna intäkt kompenseras av en minskad kostnad av arbetstid för administrationen med förseningsavgifter.

– Det här är ett fint exempel på hur viktig dialog är! Bibliotekens viktiga uppdrag är att stimulera och främja läsning för alla oavsett förutsättningar. Intervjuerna visade att den ekonomiska tröskeln blir ett hinder för att låna böcker med mera särskilt för redan idag utsatta grupper. Vi vill ju att fler ska nås av bibliotekens utbud och idag tar vi bort ett viktigt hinder. Beslutet är även i enlighet med den regionala utvecklingsstrategins skrivningar om social hållbarhet och likvärdighet, säger Meit Fohlin regionstyrelsens ordförande.

Familjecentral

Regionstyrelsen beslutar enligt motionen att utreda förutsättningar för familjecentral på Gotland.

Familjecentral är väl etablerat i Sverige sedan många år och finns i flera av landets kommuner. Familjecentral beskrivs som en verksamhet som är hälsofrämjande, förebyggande och stödjande som riktar sig till föräldrar och barn, men kan också vara en mötesplats för alla. En familjecentral ska minst innehålla mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst med inriktning på förebyggande arbete. Genom en samverkan mellan olika verksamheter och yrkesgrupper skapas större förutsättningar att stöd kan sättas in tidigt.

Regionstyrelseförvaltningen bedömer att en förnyad utredning är motiverad då organisation och lagstiftning har genomgått förändringar de senaste åren. En viktig del i utredningen av familjecentral är att undersöka både möjligheter och hinder för att samlokalisera verksamheterna för att öka möjligheten till tidigt stöd, liksom att se på de ekonomiska förutsättningarna.

– Vi måste göra mer för barn och familjer som av olika skäl behöver stöd. Vi vet att våra insatser för stöd till barn och familjer idag inte når alla. Erfarenheter visar att när man samlar kompetenser på ett ställe når vi fler. Tidiga samordnade insatser i miljöer som är trygga och dit alla går kommer spela avgörande roll så fler barn också klarar skolan, säger Meit Fohlin, regionstyrelsens ordförande.