Regionstyrelsens beslut i korthet

Tisdagen den 5 mars sammanträdde regionstyrelsen. Totalt behandlades 40 ärenden under sammanträdet. Bland annat behandlades följande ärenden:

Bokslutskommuniké

Regionstyrelsens beslutade att:

• Bokslutskommuniké 2023 tas emot.
• Regionstyrelsen beslutar att 2023 års negativa resultat efter balanskravsjusteringar inte ska återställas då det finns synnerliga skäl.
• Samtliga nämnder får i uppdrag att vidta nödvändiga åtgärder under 2024 för att den beslutade budgeten inte ska överskridas.
• Regiondirektören får i uppdrag att på varje regionstyrelsesammanträde i särskild ordning återkomma med ekonomisk rapport för hälso- och sjukvårdsnämnden, barn- och utbildningsnämnden och miljö-och byggnämnden utifrån stora ekonomiska utmaningar.

Sverige är inne i en lågkonjunktur och kommuner och regioner väntas som helhet visa negativa resultat både 2023 och 2024. Det beror i huvudsak på kraftigt höjda pensionskostnader och prisökningar som i kombination med höga räntor ger tuffa ekonomiska förutsättningar. Flera kommuner och regioner vittnar om att de kärva förutsättningarna kommer att medföra negativa resultat i år och nästa år. Många av regionerna kommer därför att hänvisa till synnerliga skäl för att hantera sina negativa resultat. Region Gotland ser samma kostnadsutveckling som övriga regioner.

För Region Gotland är 2023 års resultat minus 2 miljoner kronor. Resultatet inkluderar reavinster från fastighetsförsäljningar och en god avkastning på pensionsmedelsplaceringar, Utan dessa hade årets resultat varit minus 136 miljoner kronor. Den främsta orsaken till resultatet är en ökad kostnads­utveckling motsvarande 9,3 procent. Skatteintäkter och utjämningsbidrag har ökat med 5,1 procent men det täcker inte kostnadsökningarna. Nämnderna redovisar ett mycket stort underskott med minus 241 miljoner kronor. Detta beror på den höga kostnadsutvecklingen och de minskade statsbidragen motsvarande 148 miljoner kronor. Nämnderna har inför 2024 fått ett tillskott på 388 miljoner kronor, vilket motsvarar 6,3 procent samtidigt som de fått i uppdrag att vidta nödvändiga åtgärder för att hålla sin budget.

Det vanligaste är att återställa negativa resultat inom de kommande tre åren. Regionen kan hävda synnerliga skäl för att inte återställa underskottet utifrån att den finansiella ställningen är god i bokslut 2023 samt att underskottet beloppsmässigt motsvarar inflationens effekt på pensionskostnaderna. Samtidigt är det viktigt att tydligt signalera att det ekonomiska läget de närmaste åren är allvarligt och insatser måste göras för att på sikt uppnå en god ekonomisk hushållning

– Det ekonomiska läget i Region Gotland stämmer väl överens med hur det ser ut i alla regioner i landet. Minskade statsbidrag, inflation och stora kostnadsökningar i samhället är främsta orsakerna till läget. Det ekonomiska läget de närmaste åren är fortsatt bekymmersamt och alla behöver hjälpas åt och vidta åtgärder för att få en budget i balans. Vi har i år utökat nämndernas budgetar för att skapa bättre förutsättningar samtidigt som vi gett tydliga uppdrag om kostnadskontroll, uppföljning och aktiviteter för budget i balans, säger Meit Fohlin regionstyrelsens ordförande.

Kollektivtrafikstaxa

Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige antar reviderad kollektiv­trafiktaxa samt nytt taxesystem.

Votering begärdes gällande om ärendet skulle beslutas idag eller återremitteras. Votering genomfördes med 10 mot 5 för att ärendet ska beslutas vid dagens sammanträde.

Grunden för det nya taxeförslaget är att Gotland delas in i två zoner; Visby med en radie på ca 8 km från Visby busstation, utgör zon A och övriga Gotland zon B. Det ska också bli lättare för resenären att förstå systemet för biljettpriserna. I jämförelse med nuvarande taxa är förslaget att priset inom zon B för enkelresor blir samma som nu eller lägre. För boende Vibble och Västerhejde kommer priset för enkelbiljett och periodkort att bli lägre. För de resenärer som idag har kostnadsfria resor blir det ingen förändring.

– Grunden för utvecklingen av kollektivtrafiken är att öka resandet och minska klimatpåverkan. Genom att göra taxan enklare samtidigt som det blir billigare för många, är vår ambition med förslaget är att få fler Gotlänningar att åka buss istället för att åka bil, säger Meit Fohlin regionstyrelsens ordförande.

Skänka utrustning till Human Bridge Stiftelsen

Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige att besluta att skänka uttjänt utrustning till Human Bridge Stiftelsen.

Human Bridge Stiftelsen är en svensk biståndsorganisation som samarbetar med bland annat regioner, kring medicinsk teknisk utrustning och material som inte längre används hos regionerna. Stiftelsen ansvar för att rekonditionera och lämna ut insamlad utrustning till områden i övriga världen där behov finns. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har tidigare haft samarbete med Human Bridge och erfarenheten är att samarbetet fungerat väl och att utrustningen kommit till bra användning. Hälso- och sjukvårdsförvaltningens Medicinsk tekniska avdelningen (MTA) har inventerat vilken utrustning som använts så länge det varit möjligt, kunnat ersattas av nya och som av utrymmesskäl det inte längre är möjligt att spara. Bedömningen är att det inte finns något andrahandsvärde på den svenska marknaden och därför möjliga för Human Bridge Stiftelsen att ta över och sänka vidare där behov finns utan någon ekonomisk påverkan på regionen.

– Med dagens beslut kan vi skapa förutsättningar att den utrustning som idag inte används inom vården på Gotland kan komma till nytta i andra områden i världen, säger Meit Fohlin regionstyrelsens ordförande.

Friköpt tomt Skarphäll

Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige godkänner upprättat köpekontrakt med Skanska Sverige AB som avser friköp av tomträtten i Gotland Visby Förrådet 2.

Skanska i Sverige AB önskar friköpa tomträtten till industrifastigheten Visby Förrådet 2. Samhällsbyggnadsförvaltningen ser inget hinder för ett friköp av tomträtten och ett köpeavtal har tagits fram. Upplåtelse av tomträtt avser endast obebyggd tomtmark.

– Skanska har i praktiken använt området sedan 1980 och med dagens beslut lämnar vi över ansvaret till Skanska att förvalta marken, säger Meit Fohlin regionstyrelsens ordförande.

Verksamhetsstöd, sociala föreningar 2024

Regionstyrelsen beslutar att föreningarna beviljas stöd enligt regionstyrelseförvaltningens förslag.

Region Gotlands verksamhetsstöd vänder sig till föreningar som bedriver ideell och för samhället särskilt viktig verksamhet inom socialt stöd. Inför 2024 har totalt tretton organisationer ansökt om stöd. Det finns 460 000 kronor att fördela och det totala ansökningsbeloppet är på 1 058 000 kr. Eftersom fler har ansökt om stöd är konkurrensen om medel i år mycket stort. Det har lett till att föreningar som tidigare fått stöd i denna fördelning kan få mindre stöd än föregående år.

– Det arbete som dessa föreningar bidrar med inom det sociala området är viktigt för Gotland och är ett avgörande komplement till det arbete som Region Gotland gör. Det känns därför viktigt och bra att vi kan stödja deras arbete, säger Meit Fohlin regionstyrelsens ordförande.

Trafikförsörjningsprogram 2024-2033

Regionstyrelsen föreslår att Trafikförsörjningsprogram för perioden 2024-2033 fastställs av regionfullmäktige. Regiondirektören fick i uppdrag att återkomma med förslag hur ökad samverkan mellan den regionala kollektivtrafiken och det primärkommunala uppdraget – exempelvis skolans behov av idrotts- och kulturresor, kan se ut.

Trafikförsörjningsprogrammet är grunden för arbetet med Gotlands kollektivtrafik och bygger på mål för trafikens utveckling, reducerad miljöpåverkan, tillgänglighet och samhällsutveckling. Trafikförsörjningsprogrammet ska, enligt kollektivtrafiklagen, beskriva förutsättningar, behov och inriktningar för kollektivtrafik i länet samt mål för kollektivtrafikförsörjningen.

Det nu föreslagna Trafikförsörjningsprogrammet 2024-2033 motsvarar såväl lagstiftarens som medborgarnas intressen och önskemål. Programmet tar även hänsyn till de speciella förutsättningar som gäller avseende Gotlands ö-läge.

– Kollektivtrafiken har under lång tid haft stora ekonomiska utmaningar. För att åstadkomma en hållbar omställning räcker inte enbart satsningar på att förbättra linjenät, tekniska lösningar eller nya produkter och tjänster. Insatserna måste kompletteras med åtgärder som påverkar människors beteende och val av färdsätt, säger Meit Fohlin regionstyrelsens ordförande.

Myndighetsdialog för ny transmissionsnätförbindelse till Gotland

Regionstyrelsen beslutade att godkänna upprättat yttrande och att det via ombudets försorg inges till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen.

I regleringsbrev har regeringen gett Svenska kraftnät uppdraget att analysera elförsörjningen av Gotland på kort och lång sikt, samt att utvärdera om Gotland har en trygg och säker elförsörjning. Som en del i detta arbete genomför nu Svenska kraftnät en myndighetsdialog som ett steg i anläggandet aven ny el förbindelse mellan Gotland och fastlandet. Syftet med denna myndighetsdialog är att inhämta information från särskilda myndigheter om de alternativ som Svenska kraftnät presenterar i underlaget. Region Gotland har fått möjlighet att inkomma med ett yttrande över det underlag som presenterats. Det finns en del frågeställningar kvar att räta ut och att regionens yttrande kan komma att behöva revideras.

– Förutsättningarna på Gotland har markant förändrats de senaste åren och kraven på en robust, trygg och mer driftsäker elförsörjning har ökat. Samtidigt ser vi att efterfrågan på el ökar fram till 2023 och tillsammans med utökad vindkraft är det viktiga parametrar inför en ny el förbindelse mellan Gotland och fastlandet. Vi kommer att ha flera dialoger med Svenska kraftnät för att framföra våra synpunkter även utanför denna myndighetsdialog, säger Meit Fohlin regionstyrelsens ordförande.

Heidelberg Materials Cement Sverige AB ansökan om långvarigt tillstånd

Regionstyrelsen beslutade att framtaget yttrande godkänns och att det via ombudets försorg inges till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen. Regionstyrelsen godkänner förslag till hantering av givet uppdrag rörande analys utifrån den regionala utvecklingsstrategin.

Heidelberg Materials Cement Sverige AB lämnade i december 2023 in ansökan gällande fortsatt täkt- och vattenverksamhet vid Slite på Gotland för en period av 30 år. Mark och miljödomstolen har 2024-01-05 gett Region Gotlandmöjlighet att yttra sig om behovet av eventuella kompletteringar, innan domstolen beslutar om kungörelse av tillståndsansökan. Efter samråd som genomförts och de synpunkter som regionens lämnat in har Heidelberg gjort ett antal kompletteringar bland annat avseende grundvattenmodeller och skyddsåtgärder för grundvattenpåverkan. Regionstyrelseförvaltningen gör bedömningen att regionens förslag till yttrande är väl avvägt och belyser de delar där Region Gotland ser behov av förtydliganden och kompletteringar inför mark- och miljö domstolens vidare hantering av ärendet.

– Det är av yttersta vikt för Gotland att grundvattnet och främst Tingstäde träsk inte påverkas av Heidelberg fortsatta täkt- och vattenverksamhet vid Slite. De kompletteringar som vi fått ger oss en bild av att grundvattnet och Tingstäde träsk inte kommer att påverkas. Det finns dock ytterligare frågor som vi önskar få svar på och som vi kommer att få möjlighet att yttra oss om innan beslut fattas i mark- och miljödomstolen, säger Meit Fohlin regionstyrelsens ordförande.

Utreda införande av förmånscyklar

Förmånscyklar är vanliga cyklar, el-cyklar och lådcyklar som arbetsgivaren låter anställda leasa/hyra, mot en månadskostnad och via en entreprenör. Införandet av förmånscyklar skulle kunna ge fördelar ur ett antal olika perspektiv vad gäller ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Ifall insatsen gör att fler medarbetare i vardagen börjar ta cykeln i stället för bilen skulle det kunna bli effekter för miljömålen, för det hälsofrämjande arbetet och de hälsofördelar cykling kan innebära. För att gå vidare med införande av förmånscyklar inom Region Gotland behöver beslut fattas om regler för hur det praktiskt ska kunna fungera samt kostnadsfrågor både för den anställde och regionen.

Regiondirektören får i uppdrag att återkomma med förslag avseende införandet av förmånscyklar.

– Vi vet att ökad rörelse leder till bättre folkhälsa samtidigt som ökat cyklande bidrar till både ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Förmånscyklar finns i många kommuner och ska ses som en satsning för Region Gotlands medarbetare, säger Meit Fohlin regionstyrelsens ordförande.

Fördelning av medel till regionala länsinstitutioner inom kultursamverkansmodellen, 2024

Regionstyrelsen beslutade att bevilja medel till de regionala kulturinstitutionerna inom kultursamverkansmodellen.

Inom Kultursamverkansmodellen fördelas statliga och regionala medel av Region Gotland till de regionala kulturinstitutionerna: Gotlands museum, Länsteatern på Gotland, Film på Gotland, Gotlandsmusiken och Regional biblioteksutveckling. Kultursamverkansmodellen inkluderar även de regionala kulturutvecklarnas arbete.

Verksamhetsåret 2024 ska totalt 53 207 000 kr fördelas, varav 28 519 000 kr i statligt anslag och 24 688 000 kr i regionalt stöd. År 2024 räknas de regionala medlen upp med 3 procent och de statliga medlen med 0,9 procent. För att undvika att verksamheter med högre andel statligt stöd skall missgynnas, justeras fördelningen så att samtliga aktörer får samma procentuella fördelning av statliga respektive regionala medel.

Regionfullmäktige har tidigare beslutat om en ramförstärkning om totalt 764 000 kronor att fördelas för lokaler i Kulturrum till resurscenter konst. 464 000 kronor fördelas till de fem institutioner som arbetar med unga/unga vuxna. 300 000 kronor fördelas till utvecklingsorganisationernas gemensamma arbete. En statlig ramförstärkning om 400 000 kronor fördelas till utvecklingsarbetet kring ett resurscenter för konst, bild, slöjd och form.

Årets fokus för verksamheterna inom kultursamverkansmodellen är unga/unga vuxna, vilket definieras som ålder 19-26 år. Det är en grupp som identifierats som särskilt svår att nå med utbudet från de regionala kulturinstitutionerna.

– Det är med stolthet jag ser att vi, trots ett ansträngt ekonomiskt läge, räknar upp det regionala medlen med 3% och det är särskilt viktigt eftersom ökningen från staten minskar. Våra kulturinstitutioner fyller en oerhört viktig funktion för Gotland och gotlänningarna, säger Meit Fohlin regionstyrelsens ordförande.

Tillfällig förstärkning av verksamhetsstöd till Gotlands Kulturrum 2024

Gotlands Kulturrum är en ekonomisk förening som idag samlar ett 20-tal kulturföretagare och verksamheter inom den kulturella och kreativa sektorn på Gotland. Verksamheten bedrivs i de lokaler som tidigare var Kulturskola i Visby innerstad. Bedömningen är att föreningens verksamhet i lokalerna bör underlättas för att lokalerna ska bli tillgängliga för kulturlivet och för ökad stabilitet för föreningen i samband med en ökande kostnadsutveckling. Region Gotland arbetar under våren 2024 med att ta fram en handlingsplan för kulturella och kreativa näringar på Gotland, där branschens utveckling står i fokus och Gotlands Kulturrum är en viktig aktör.

I avvaktan på handlingsplanen beslutade regionstyrelsen att 100 000 kronor av 2024 års outnyttjade medel fördelas till Gotlands Kulturrum. Finansieringen sker genom tilldelning ur potten för outnyttjade medel för kulturutveckling som finns för 2024.

– Aktören Kulturrum som finns i före detta Kulturskolans lokaler är en viktig aktör som bidrar både till kulturen, kulturföretagandet och den levande innerstaden. Efter pandemin har det varit tufft för flera branscher och vi stöttar här upp verksamheten, säger Meit Fohlin, regionstyrelsens ordförande.

Upplåtelse av Konstmuseets lokaler 2024

Regionstyrelsen medger att Gotlands Fornvänner under 2024 får korttidshyra Skolan 1 till kulturaktörer på ett sådant sätt att inget besittningsskydd uppkommer.

Genom gåvobrev den 31 december 1987 fick föreningen Gotlands Fornvänner fastigheten Visby Skolan 1 att använda som konstmuseum. Av gåvobrevet framgår även att föreningens överlåtelse eller upplåtelse av fastigheten kräver regionens medgivande. Museet är för närvarande stängt i väntan på utredning av lokalbehoven. Sen 2022 har regionstyrelsen fattat beslut att Gotlands Fornvänner får hyra ut lokalerna till aktörer inom kultursektorn under kortare perioder upp till en månad per aktör. Inför 2024 har ny förfrågan inkommit från föreningen till regionstyrelsen om fortsatt möjlighet till kortvarig uthyrning av lokalerna. Bristen på utställningslokaler för konsten på Gotland är stor, möjligheten att hyra lokaler uppskattas av konstaktörerna och aktiviteterna som uppstår i lokalerna har synliggjort kulturutbudet på Gotland. Därför ser regionstyrelseförvaltningen det som positivt att medge upplåtelse av konstmuseets lokaler på ett liknande sätt under 2024.

– Nu när Gotlands konstmuseum är stängt i väntan på nya lokaler har det visat sig mycket värdefullt och uppskattat med uthyrning till andra kulturaktörer. Vi har en brist på utställningslokaler och därför är det fint att det går att få till på det här sättet, säger Meit Fohlin, regionstyrelsens ordförande.

Verksamhetsstöd RF-SISU Gotland 2024

RF-SISU Gotland beviljas verksamhetsstöd om 1 546 000 kronor för verksamhet inom Riksidrottsförbundet(RF) och 640 000 kronor för verksamhet inom Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna (SISU).

Region Gotland fördelar årligen stöd till RF-SISU Gotland. De har nu lämnat in sin ansökan för sitt verksamhetsstöd för 2024, presenterar verksamhetsinriktning och verksamhetsplan inför 2024 samt en uppföljning på de uppdrag som Region Gotland gav inför 2023. De planerade aktiviteterna bedöms uppfylla de uppdrag som RF-SISU Gotland har fått av Region Gotland. I och med det ska det budgeterade beloppet av verksamhetsstöd betalas ut för 2024. Från 2025 kopplas RF-SISUs stöd tydligare mot Fritidsplanen. Avstämning av verksamhetsinriktning sker kontinuerligt.

– RF-SISU är den aktör som möjliggör ett rikt och levande idrotts- och fritidsutbud på Gotland genom sitt uppdrag att brett stödja idrottsrörelsen. Den överenskommelse vi träffar varje år och de medel vi tillför kommer väldigt många barn och unga till del varje dag, säger Meit Fohlin, regionstyrelsens ordförande.

Extra verksamhetsstöd IK Graip 2024

Regionstyrelsen beslutade att IF Graip för 2024 får ett extra driftsstöd med 500 000 kronor. Finansieringen sker genom en tillfällig omfördelning av anslaget för föreningsstöd.

Ishallen i Slite ägs till största delen av IK Graip. Föreningen får årligen ett driftstöd av Region Gotland. För 2023 uppgick driftstödet till 1 729 770 kronor för att driva ishallen, konstgräsplanen och motionsspåret samt att garantera öppethållande. Under vintern är det öppet september till mars enligt avtal med Region Gotland. Under sommaren är det träningsläger med idrottsföreningar som hyr in sig. För 2024 beräknas driftsstödet uppgå till 1 781 662 kronor till en följd av att Regionfullmäktige beslutad indexuppräkning på tre procent. För att klara driften av anläggningen under hela 2024 behöver IK Graip ett extra driftsstöd om 700 000 kronor. Efter dialog med IF Graip har man kommit överens om att ett extra driftsstöd motsvarande 500 000 kronor räcker till att garantera öppethållandet enligt avtalet.

– Verksamheten i Slite ishall är viktig för norra Gotland och isytan behövs för den växande skara som håller på med is-idrott. IF Graip har på grund av pandemi och stora kostnadsökningar det tufft och därför skjuter vi till extra stöd för 2024, säger Meit Fohlin, regionstyrelsens ordförande.

Markanvisningar i Bunge och Östergarn

Fastigheterna Gotland Bunge Kronhagen 3:4 och Gotland Östergarn Ganne 1:28 har efter tidigare direktavvisningar av olika skäl återlämnats. Regionstyrelsen beslutade att utreda sanering och publicera fastigheterna på Region Gotlands hemsida under kommande objekt.

• Regionstyrelsen ger regiondirektören i uppdrag att utreda kostnad för sanering av förorenad mark samt möjligheten till att söka ekonomiska medel för sanering av förorenade fastigheter.
• Regionstyrelsen ger regiondirektören i uppdrag att annonsera fastigheterna som kommande markanvisning på gotland.se.

– Ett viktigt mål för Region Gotland är tillskapande av fler bostäder både i Visby och i våra landsbygder. Vi ser att både Bunge och Östergarn är attraktiva platser för bostäder och vill därför på Region Gotlands hemsida presentera båda platserna för kommande försäljning. Det är viktigt att vi gör allt vi kan för att få bostäder i dessa två skolområden, säger Meit Fohlin, regionstyrelsens ordförande.