Regionstyreslen beslut i korthet 13 december

Ärende 6 – Reviderad taxa och bestämmelser för sjukresor, RS 2019/304

Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta

• En enhetstaxa på 200 kronor införs för egenavgifter vid sjukresor med taxi/bårtaxi eller specialfordon från och med 1 april 2024.
• Bestämmelserna för sjukresor förtydligas och definitionen om resor till lämplig hållplats ändras till närmaste trafikerade hållplats.

Sammanfattning

I december 2021 beslutade regionfullmäktige att tekniska nämnden ska ta fram ett förslag på enhetstaxa för sjukresor på Gotland samt förtydliga regelverket om hur begreppet ”lämpligaste hållplats” ska tolkas.

Tekniska nämnden föreslår:

• införandet av en enhetstaxa på 200 kronor för egenavgift vid sjukresor, för taxi, bårtaxi eller specialfordon för resor på Gotland samt utomlänssjukresor vid vård enligt vårdgarantin.
• begreppet lämplig hållplats ersätts med närmaste trafikerade hållplats för fortsatt färd med kollektivtrafik.

Förslaget innebär en förändring mot dagens regelverk där resenären betalar en avgift efter hur lång sträcka personen åker. Att införa en enhetstaxa innebär att resenärerna betalar samma avgift oberoende av hur långt de åker. Det innebär en fördyring för de resenärer som åker få resor till sjukvården och för de som åker ofta innebär det att de kommer upp i högkostnadskortet tidigare. Resenären betalar aldrig mer än 1 900 kronor per år för resor till sjukvårdsverksamhet.

Förslaget medför att intäkterna kommer öka för Region Gotland, vilket också var avsikten med tekniska nämndens förslag. Sjukreseavgiften beräknas täcka cirka 20 procent av den faktiska kostnaden för sjukresor. Under perioden oktober 2022 till och med september 2023 var intäktsgraden jämförelsevis 12 procent för sjukresor.

– Ett syfte med enhetstaxa är att alla ska ha samma avgift oavsett var man bor och hur lång resan är. Det blir ett mer rättvist system. Den nya enhetstaxan och de förtydligade bestämmelserna för sjukresor förväntas bidra både till ökad tydlighet för resenärerna och en bättre ekonomi i sjukresorna, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.

Ärende 23 – God ordning på stan, RS 2023/2253

Regionstyrelsens beslut

● Informationen tas emot.

Sammanfattning
Informationsärendet beskriver bakgrund och det fortsatta arbetet med God ordning på stan samt statistik och observationer för sommaren 2023 kopplat till alkohol och narkotikafrågor i Visby.

Den allmänna bedömningen är att sommaren 2023 varit överlag bra och att de flesta verksamheter upplevt sommaren som positiv. Vecka 29 sticker däremot ut ifråga om hög berusningsnivå, högt tryck på polisen och överträdelse gällande ljudnivåer. Under sommaren har även två serveringstillstånd återkallats från två olika verksamheter.

Polisen, Gotlands förenade besöksnäring, Visby centrum, Gotlands Internationella Företagarförening och Region Gotland lyfter att samverkan har varit god under sommaren men att det finns behov av att fortsätta utveckla samverkan och de förebyggande åtgärderna tillsammans. Samverkan fortsätter under arbetsnamnet God ordning på Gotland för att tydliggöra att arbetet omfattar hela Gotland året om, även om huvudfokus sannolikt kommer att ligga på Visby under sommaren. För att skapa tydlighet och struktur i arbetet kommer God ordning på Gotland att bli en del av den nya brottsförebyggande strukturen som är under uppbyggnad av Region Gotland.

Inför sommaren 2023 genomfördes flera förebyggande åtgärder som exempelvis den årliga utbildningen i ansvarsfull alkoholhantering med 78 stycken deltagare. Ett annat exempel är en mindre pilot-informationsinsats av metoden Krogar mot Knark och utbildning i Berusningstrappan.

– Förebyggande insatser och samverkan genom God ordning på Gotland gör att vi kan skapa en trygg och attraktiv miljö både för de som besöker Gotland och de som bor, lever och verkar på vår ö. Att rusta och utbilda oss i gemensamma förhållningssätt är en av flera viktiga insatser som genomförs i samarbetet mellan besöksnäringen, Region Gotlands verksamheter och berörda myndigheter, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.

Ärende 24 – Ekokommunpriset 2023 – regionens interna miljöpris, RS 2023/1553

Regionstyrelsens beslut

• 2023 års Ekokommunpris går till parkenheten på teknikförvaltningens park- och trafikavdelning med motivering enligt nedan.

Sammanfattning
Ekokommunpriset 2023 på 10 000 kronor tilldelas parkenheten på teknikförvaltningens park- och trafikavdelning med motiveringen:

”För arbetet med att kartlägga och beskriva stadsträdens värde i den bebyggda miljön, genom användandet av innovativa verktyg i kombination med pedagogisk kunskapsspridning”.

Parkenhetens arbete, med landskapsingenjör Johan Arvidsson i spetsen, har börjat med inventering av stadsträden på allmän platsmark i Visby. Totalt lades cirka 4 500 träd in i i-Tree, ett verktyg som kartlägger trädens leverans av olika ekosystemtjänster. Därmed fick man, unikt för varje enskilt träd, siffror på trädets totala kollagring, årlig kolupptagning, dagvattenfördröjning, syreproduktion, reduktion av kolmonoxid, ozon, kvävedioxid, svaveldioxid, samt partiklar (pm2,5). Med hjälp av i-Tree kan man sedan ekonomiskt beräkna värdet av de ekosystemtjänster som träden bidrar med i ett område.

Mer om Ekokommunpriset
Ekokommunpriset delas i år ut för tjugoförsta gången. I bedömningen av nominerade kandidater läggs stor vikt vid att priset ska stimulera andra till engagemang och skapa intresse för systematiskt miljöarbete.

Till årets pris nominerades även kollektivtrafikenheten, för den genomförda upphandlingen av ny kollektivtrafik som inkluderade krav på olika miljöaspekter, samt underhålls- och anläggningsenheten, för dess roll som drivande i bytet till förnybar diesel i cisternen på Skarphäll, en åtgärd som kommer minska CO2-utsläppen med 80 procent från de fordon som tankar där.

– Vi måste ställa om och minska klimatpåverkan i hela samhället. Ekokommunpriset ingår i Region Gotlands omställningsarbete och ska stimulera till delaktighet, kunskap och engagemang i omställningen i verksamheterna. Vi gör mycket inom Region Gotland och det finns mycket att vara stolt över. Nu säger vi grattis till Park- och trafikavdelningen! säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.

Ärende 26 – Fördelning av verksamhetsstöd till kulturorganisationer 2024, RS 2023/1827

Regionstyrelsens beslut

• Regionstyrelsen beslutar att fördela 2024 års verksamhetsstöd till kulturorganisationer enligt förslag.
• De 30 600 kr som frigörs i och med att Romateatern Produktion AB drar tillbaka sin ansökan tillförs Visby Internationella Tonsättarcentrum, vilket innebär att de beviljas stöd om totalt 1 001 600 kronor.

Sammanfattning
Inför 2024 har kulturlivet till stor del återhämtat sig från pandemin men står nu inför utmaningar med ökande kostnader i samhället. I fördelningen av verksamhetsstödet har Region Gotland gjort tre ställningstaganden. Det första är att säkerställa ett ökat stöd till Stiftelsen Körsbärsgården pedagogik. Det andra gäller hur ökningen kan finansieras och det tredje gäller konsekvenserna det får för andra aktörer.

Totalt sökt belopp inför 2024 är 10 102 750 kronor. Inför 2024 års fördelning av stöd till kulturorganisationer har en indexuppräkning skett på tre procent, motsvarande 175 770 kronor, vilket gör att det totalt finns 6 035 000 kr att fördela. Indexuppräkningen har äskats i Mål och budget 2024-2026 ärende RS2023/7 baserat på det ökade kostnadsläget i samhället och med pandemin i färskt minne.

Av totalt 45 sökande föreslås 26 aktörer beviljas samma summa som för 2023, en aktör föreslås en avsevärd ökning och en aktör en större sänkning. Inga nya kulturorganisationer har kunnat tas in i fördelningen. Fördelningen har gjorts med hänsyn till det svagare bildkonstområdet och till förmån för en aktör som verkar i glesbygd.

Stiftelsen Körsbärsgården pedagogik står inför risken att behöva lägga ned sin verksamhet i samband med att initiativtagarna Marita och Jon Jonsson drar sig tillbaka och lämnar över verksamheten till stiftelsen. Verksamheten är angelägen för konstområdet och kulturen på Gotland och innebär också en möjlighet för gotländska konstnärer att kunna ställa ut sin konst. Förslaget är därför att öka stödet till Stiftelsen Körsbärsgården pedagogik, från 153 000 kronor till 494 000 kronor. Verksamheten har sökt 700 000 kronor och bedömningen är att det bör göras en förstärkning av stödet, för utställningsverksamhetens överlevnad och för att kunna ta in personal. Det utökade stödet kan säkerställa att utställningsverksamheten kan leva vidare samt öka förutsättningarna att söka och locka annan finansiering. Fler finansieringskällor än Region Gotlands krävs för en långsiktig hållbarhet. För att öka stödet till Stiftelsen Körsbärsgården pedagogik har det gjorts en analys av övriga stödmottagarnas ekonomiska situation. Möjliggörande av ytterligare stöd bedöms i nuläget inte som aktuellt och som alltför påfrestande i förhållande till det övriga kulturlivets behov.

Verksamhetsstödet föreslås att sänkas för Visby internationella tonsättarcentrum (VICC) med 100 000 kronor. VICC är en av de stödmottagare som bedöms klara av en sänkning utan att verksamheten hotas.

Den treprocentiga uppräkningen av stödet till kulturorganisationer behövs för

att finansiera ökningen av stödet till Körsbärsgården och innebär att övriga

kulturorganisationer får kvarstå på samma stödnivå som för 2023

Aktören Teaterambulansen har inför 2024 inte lämnat in någon ansökan utan anger att verksamheten tar paus, vilket innebär att 65 000 kronor frigörs. Denna summa ingår i det stöd som fördelas till Körsbärsgården.

– Kulturverksamheterna är viktiga för samhällsutvecklingen och är en stor del av Gotlands identitet. Vi är den enda region som höjer anslagen till kulturen och med höjningen om 3 procent höjer vi också historiskt mycket för Region Gotland. Det gör att vi fördelar drygt sex miljoner i år. Tack vare höjningen kan vi stärka bildkonstområdet så att Stiftelsen Körsbärsgården pedagogik kan fortsätta sin utställningsverksamhet, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.

Ärende 27 – Verksamhetsstöd till Bergmancenter, RS 2020/373

Regionstyrelsens beslut

• Regionstyrelsen ger i uppdrag till regiondirektören att förlänga nuvarande avtal med Stiftelsen Bergmancenter på Fårö beträffande verksamhetsstödet till att gälla fram till och med 2024-12-31.

Sammanfattning
Region Gotland har tecknat ett treårigt avtal med Stiftelsen Bergmancenter på Fårö som säkerställer stöd till verksamheten med möjlighet till uppräkning under tre år. Nuvarande avtal löper ut 2023-12-31. Med anledning av den osäkra tidplanen kring införandet av det nya stödsystemets kommer verksamheter med treåriga avtal i otakt med de nya reglerna och riktlinjerna för kulturstöd. Därför vill regionstyrelseförvaltningen förlänga nuvarande avtal ytterligare ett år till att gälla fram till och med 2024-12-31. Under 2024 kan sedan ett nytt treårigt avtal skrivas i enlighet med de nya riktlinjer och regler för kulturstöd som då förhoppningsvis har trätt i kraft.

Region Gotland har, i samband med hanteringen av verksamhetsstöd till kulturorganisationer, tecknat treåriga avtal med ett fåtal aktörer som ansetts viktiga i det gotländska kulturlivet. Dessa är Bergmancenter på Fårö, Bungemuseet AB och Medeltidsveckan. Syftet har varit att skapa en långsiktighet samtidigt som det har ett symboliskt värde i att Region Gotland har ett särskilt åtagande med dessa aktörer. Bergmancenter på Fårö förvaltar och utvecklar det publika arvet efter Ingmar Bergman genom bland annat utställningar, filmvisningar, samtal, en skaparverkstad för barn och unga och den årliga kulturfestivalen Bergmanveckan. Förutom det regionala stödet erhåller verksamheten även ett årligt verksamhetsstöd på 1,5 miljoner kronor från Kulturdepartementet. Verksamheten har de senaste åren lockat ett ökat besökarantal, vilket har gjort att centret kunnat utöka såväl sin fasta personalstyrka som antalet säsongsanställda.

– Bergmancenter är en viktig kulturell besöksanledning som är viktig för Fårö och hela norra Gotland. Bergmancenter på Fårö är en av de aktörer, utöver Bungemuseet och Medeltidsveckan, som har ett treårigt avtal som reglerar verksamhetsstödet. Vi förlänger nu avtalet med ett år. Det är en mellanårslösning som beror på att det nya bidragssystemet har försenats. Planen är att teckna ett nytt treårigt avtal under 2024, i linje med nya riktlinjer och regler för kulturstöd som då förhoppningsvis har trätt i kraft, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.

Ärende 28 – Verksamhetsstöd till Bungemuseet, RS 2020/374

Regionstyrelsens beslut

• Regiondirektören ges i uppdrag att förlänga nuvarande avtal med Bungemuseet AB angående verksamhetsstödet till att gälla fram till och med 2024-12-31.

Sammanfattning
Region Gotland har tecknat ett treårigt avtal med Bungemuseet AB som säkerställer stöd till verksamheten med möjlighet till uppräkning under tre år. Nuvarande avtal löper ut 2023-12-31. Med anledning av den osäkra tidplanen kring införandet av det nya kulturstödsystemet kommer verksamheter med treåriga avtal i otakt med de nya reglerna och riktlinjerna. Därför föreslår regionstyrelseförvaltningen att nuvarande avtal förlängs till att gälla fram till 2024-12-31. Under 2024 kan sedan ett nytt treårigt avtal skrivas med de nya riktlinjer och regler för kulturstöd som då förhoppningsvis har trätt i kraft.

– Liksom Bergmancenter är Bungemuseet en viktig kulturell besöksanledning för Fårösund och norra Gotland. Vi förlänger nu avtalet med Bungemuseet AB med ett år. Det är ett kortare avtal som beror på att det nya bidragssystemet försenats. Planen är att teckna ett nytt treårigt avtal under 2024, när de nya riktlinjerna och reglerna för kulturstöd har trätt i kraft, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.

Ärende 30 - Remiss - Ansökan om tillstånd enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon (SEZ) för uppförande och drift av en havsbaserad vindpark – Vindpark , Länsstyrelsens dnr 531-5716-2022, RS 2023/1623

Regionstyrelsens beslut

• Regionstyrelsen beslutar att bilagt förslag till remissyttrande godkänns och inges till länsstyrelsen i Gotlands län.

Beslutet förklaras omedelbart justerat.

Sammanfattning
Länsstyrelsen har gett Region Gotland tillfälle att yttra sig över bolaget, AUR

Energipark AB: s ansökan hos regeringen om så kallat SEZ-tillstånd. Ansökan gäller den havsbaserade vindparken Aurora, som planeras i havet drygt 30 kilometer öster om Öland och drygt 20 kilometer sydväst om Gotlands sydspets. Området är cirka 1 045 km² stort och vattendjupet varierar mellan 43 och 88 meter. Maximalt antal verk i ansökan är 370 vindkraftverk, med en maximal totalhöjd på 370 meter.

Region Gotland är positiva till att Vindpark Aurora byggs. Vindparken förväntas ge förnybart producerad el, med mycket låg klimatbelastning. Detta är i linje med utpekat nationellt behov av ökad eltillförsel. Ett betydande bidrag i den nödvändiga energi- och klimatomställningen förväntas komma från havsbaserad vindkraft.

Det är viktigt att etableringen sker med största möjliga hänsyn till havet som livsmiljö. En levande Östersjö med bibehållet djurliv är av största vikt för hela Gotland. Remissunderlaget ser ut att visa goda exempel på hur hänsyn kan tas under anläggningstiden samt under drift och avveckling. En del frågor väcker Region Gotlands oro, som att fågelexperter har olika bild av hur stora riskerna är för fågellivet om vindparken byggs. Region Gotland anser att fågelskyddet såväl som fladdermusskyddet behöver regleras i villkor, som är flexibla gällande öppenhet för teknikutveckling. Bedömningen är att viktiga miljöaspekter hanteras i den miljömässiga prövningen som utförs enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon.

– Klimathotet är här och nu. I vår regionala utvecklingsstrategi har vi målet att gå före i energiomställningen och att öka produktionen av förnybar energi. Många initiativ till vindkraft finns på och runt Gotland. Region Gotland är positiva till byggandet av vindkraftparken Aurora som blir ett viktigt bidrag för att lyckas med klimatomställningen och en hållbar utveckling av industrin. När det gäller vindkraftparken Aurora vill vi samtidigt se att djur och natur skyddas genom reglerade villkor. Detta har vi med oss i remissyttrandet som nu kommer att lämnas till Länsstyrelsen, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.

Ärende 31 - Region Gotlands yttrande gällande Nordkalk tillståndsansökan Klinthagentäkten Lärbro Stora Vikers 1:94, RS 2022/1816

Regionstyrelsens beslut

• Regionstyrelsen beslutar överlämna upprättat yttrande till mark- och miljödomstolen.

Beslutet förklaras omedelbart justerat.

Sammanfattning
Nordkalk AB har hos mark- och miljödomstolen ansökt om tillstånd till befintlig och utökad verksamhet inom fastigheten Lärbro Stora Vikers 1:94. Region Gotland har fått möjlighet att återkomma med synpunkter till mark- och miljödomstolen.

Region Gotland har arbetat fram ett formellt yttrande som föreslås överlämnas till mark- och miljödomstolen. Yttrandet omfattar:

1. Avgränsning av ansökan – Nordkalk har i tillståndsansökan lämnat en utförlig redogörelse kring Region Gotlands frågeställningar rörande stentransporter mellan Nordkalk och Heidelbergs fabrik i Slite. Regionstyrelseförvaltningen bedömer att redogörelsen som lämnats är tillräcklig och kan accepteras.
2. Villkor – Region Gotland anser att villkoren ska justeras på tre punkter innan begärt tillstånd kan beviljas.

a. Vattenförsörjning – Inom det aktuella influensområdet har regionen inga vattentäkter och det föreligger ingen risk för påverkan på den kommunala vattenförsörjningen. Men med hänvisning till domstolens bedömning vid prövningen av Heidelberg Materials (f.d. Cementas) verksamhet 2022, finns det argument för att domstolen ska besluta om ett villkor till skydd för de privata brunnarna enligt följande förslag:

Om det under tillståndstiden uppstår akut vattenbrist i enskild bergborrad brunn inom det redovisade påverkansområdet, för tillgodoseende av fastighetens behov av vatten för hushåll, djurhållning eller näringsverksamhet – med undantag av vatten för bevattningsändamål – ska Cementa AB efter begäran ordna provisoriskt tillhandahållande av vatten för det aktuella ändamålet till dess permanent vattenförsörjning kan ordnas. Skyldigheten gäller inte om det uppenbart saknas samband mellan den tillståndsgivna vattenverksamheten och vattenbristen.

Yttrandet betonar också att Region Gotland är alltjämt intresserat av möjligheten att för dricksvattenändamål nyttja avlett vatten från Pall 2-sjön och ansluter sig även till sökandens bedömning i ansökan att avledande av täktvatten till Region Gotland skulle vara viktigt för resurshushållningen med vattnet. Region Gotland tydliggör att man står till förfogande för avtalsdiskussioner med sökanden under hand avseende förutsättningar och villkor för vattnet från Pall 2-sjön.

b. Buller – Bolaget anger att man genom att vidta vissa åtgärder kan klara dagens begränsningsvärden för buller vid bostäder. Region Gotland vill understryka vikten av att detta följs upp genom kontroller.

c. Vibrationer och luftstötsvågor – Region Gotland ser ett behov av att mark- och miljödomstolen stramar upp villkoren rörande vibrationer så att det svarar mot den nivå som domstolen bestämde i Heidelberg Minerals (tidigare Cementa) tillståndsdom 2022 enligt nedan:

"Kontroll av markvibrationer ska vid varje sprängtillfälle ske genom mätning vid minst ett närliggande bostadshus. Mätningen ska följa svensk standard. Villkoret är uppfyllt om värdet innehålls vid 90 % av sprängtillfällena under ett kalenderår och aldrig överstiger 6 mm/s.

Villkor 6: Luftstötvågor till följd av sprängning får vid bostadshus inte överstiga 100 Pa mätt som frifältsvärde.

Kontroll av luftstötvåg ska ske vid minst ett närliggande bostadshus vid varje sprängtillfälle. Kontrollen ska utföras som reflektionsmätning och redovisas med motsvarande nivå för frifältsmätning. Villkoret är uppfyllt om värdet innehålls vid 90 % av mättillfällena under ett kalenderår och aldrig överstiger 250 Pa mätt som frifältsvärde."

Regionstyrelsen diskuterade frågan och vikten av att utredningsunderlag gällande hydrogeologi och miljöpåverkan på grundvatten såväl som växt- och djurliv ingår i tillståndsansökan.

Regionstyrelseförvaltningen anser att förslaget till yttrande tar upp de ståndpunkter som Region Gotland bör föra fram till mark- och miljödomstolen inför domstolens behandling av Nordkalks ansökan. När det gäller frågor rörande framtida samverkan kring vattenförsörjning överlämnar regionstyrelsen till tekniska nämnden att hantera nödvändiga processer och diskussioner kring hur detta på bästa sätt kan genomföras.

– Region Gotland har arbetat fram ett formellt yttrande gällande Nordkalks tillståndsansökan för Klinthagentäkten Lärbro Stora Vikers 1:94. I vårt yttrande framför vi att villkor ska finnas på bolaget för det fall enskilda brunnar påverkas och att kontroll av markvibrationer ska göras i närliggande bostadshus genom mätning vid varje sprängtillfälle. Här är vi gotlänningarnas företrädare, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.

Ärende 32 - Dispensansökan arbetstid Hälso- och sjukvård, RS 2023/2439

Regionstyrelsens beslut

• Regionstyrelsen beslutar att Region Gotland ska ansöka om dispens gällande arbetstid för läkare inom Visby Lasaretts verksamheter Anestesi/Operation/IVA, samt Gyn-Obstetrik till SKRs Arbetstidsnämnd.
• Regiondirektören får i uppdrag att redogöra för vilka åtgärder som krävs inom respektive verksamhet för att inte behöva dispens framöver.

Sammanfattning
Överenskommelsen om ändringar i bestämmelserna om arbetstidens förläggning och dygnsvila i Allmänna bestämmer (AB) med Läkarförbundet träder i kraft den 1 februari 2024. Syftet med de nya reglerna är att värna om medarbetarnas arbetsmiljö, garanterad vila och återhämtning. Målet är att alla läkare senast den 1 februari 2024 ska ha ett schema som stämmer överens med de nya reglerna om arbetstidsförläggning och dygnsvila.

Ö-läget kräver ett akutsjukhus som har en större kompetensbredd, fler specialiteter, samt mer omfattande jourlinjer än ett jämförbart länssjukhus på fastlandet. Sårbarheten är stor och det är få personer som har tillräcklig hög jourkompetens. Fler kortare pass (upp till 20 timmar) hos dessa personer gör det inte möjligt att få ihop veckovilan med dagens bemanning. De flesta verksamheter kan följa förändringen i avtalet, men för läkare inom anestesi, operation, intensivvård, gynekologi och obstetrik bedöms det inte möjligt. En schemaläggning enligt regelverket med dagens bemanning skulle innebära att det saknas kompetens som behövs för att kunna driva en dygnet-runt verksamhet avseende förlossning, förlossningsvård, operation och intensivvård. Det kan också bli stor konsekvenser för samtliga andra verksamheter inom lasarettet och för medborgarna.

Hälso- och sjukvårdsförvaltningens bedömning är att dispens är nödvändig för att klara av att bemanna de kritiska verksamheterna som berörs av denna ansökan.

– Ö-läget ger en särskild sårbarhet i gotländsk hälso- och sjukvård. Inom vissa delar av vården på Gotland blir det omöjligt att klara de nya reglerna. Utan dispens kommer det vara dagar varje vecka vi inte kan bemanna vilket skulle få stora konsekvenser för patienter. Region Gotland söker därför dispens från de nya reglerna om dygnsvila, i detta fall för läkare inom vissa särskilt berörda områden, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.

Ärende 33 - Ansökan om dispens från nya reglerna om dygnsvila – Räddningstjänsten, RS 2023/2140

Regionstyrelsens beslut

• Regionstyrelsen beslutar att Region Gotland ska ansöka om dispens gällande arbetstid för styrkeledare och brandmän vid Räddningstjänsten till SKRs arbetstidsnämnd.

Sammanfattning
Nya regler om dygnsvila i kollektivavtalen Allmänna bestämmelser och Bilaga R infördes 1 oktober 2023. Syftet med de nya reglerna är att värna om medarbetarnas arbetsmiljö, garanterad vila och återhämtning. Målet är att brandmän och styrkeledare inom Räddningstjänsten ska ha ett schema senast den 1 februari 2024 som stämmer överens med de nya reglerna om arbetstidsförläggning och dygnsvila.

Reglerna om dygnsvila ger stor påverkan på räddningstjänstens förutsättningar att ha en effektiv verksamhet. Gotlands ö-läge innebär att räddningstjänsten vid akuta händelser inte kan få förstärkning på samma sätt som övriga kommuner i Sverige utan behöver ha en högre egen förmåga. Ö-läget innebär även svårigheter att bedriva områdesledning lokalt på Gotland. I räddningstjänstens systematiska arbetsmiljöarbete framkommer det att det inte finns några risker, tillbud eller olyckor som går att härleda till arbetstid. Sjukfrånvaron är låg och resultaten vid de årliga medarbetarundersökningarna visar också på att Räddningstjänsten har en god arbetsmiljö.

Det har på nationell nivå tecknats en överenskommelse med möjlighet till dispens från reglerna om dygnsvila. Dispensen innebär att den sammanlagda arbetstiden kan överstiga 20 timmar men högst uppgå till 24 timmar. Dispens kan beviljas under förutsättning att arbetsgivaren prövat alla möjligheter att bemanna verksamheten i enlighet med reglerna i kollektivavtalet och gjort bedömningen att ett undantag är nödvändigt för att uppfylla verksamhetens behov. Ett beslut om dispens gäller under begränsad tid, dock som längst 12 månader i taget. I överenskommelsen nämns särskilt räddningstjänst som en verksamhet som kan behöva dispens.

Samhällsbyggnadsförvaltningens bedömning är att dispens är nödvändig för att klara av att bemanna verksamheten. Det är förvaltningens uppfattning att arbetspass upp till 24 timmar inte medför ökade arbetsmiljörisker för medarbetare vid räddningstjänsten eller ökade risker för tredje man.

– Ö-läget påverkar Region Gotlands verksamheter i hög grad, däribland räddningstjänsten som måste ha en bemannad verksamhet dygnet runt, med beredskap att hantera och hjälpa till vid kriser över hela Gotland. Vi kan inte låna in resurser och personal med kort varsel från intilliggande områden. För att kunna bemanna verksamheten söker Region Gotland nu dispens från reglerna om dygnsvila, för räddningstjänstens styrkeledare och brandmän, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.