Regionstyrelsens beslut i korthet 31 oktober

På mötet den 31 oktober diskuterades bland annat budget 2024-2025, Almedalsveckan och Heidelberg Materials ansökan om tillstånd för cementfabriken i Slite.

I dag har regionstyrelsen haft sammanträde. Mötet behandlade bland annat delårsrapport 2023/2, budget 2024-2025, Almedalsveckan, upprättande av program för området Kilen och omgivande gaturum, samråd inför Heidelberg Materials ansökan om tillstånd för cementfabriken i Slite, önskemål om synpunkter i Trafikverkets arbete med inriktningsunderlag för planperioden 2026-2037. Detta referat nämner några av sammanträdets 30 ärenden.

Ärende 1 – Delårsrapport 2023/2 Region Gotland

Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta:

• Delårsrapporten godkänns.
• Återrapportering av uppdraget att vidta åtgärder för att begränsa prognostiserat underskott 2023 (RF §89, 2023-06-19) tas emot.
• Återrapportering av uppdraget att vidta åtgärder för att minska beroendet av inhyrd personal samt att söka samverkan med andra kommuner och regioner för att gemensamt driva frågan (RF §89, 2023-06-19) tas emot. Samtliga nämnder får i uppdrag att vidta ytterligare åtgärder för att begränsa underskottet 2023 och bromsa den höga kostnadsutvecklingen i verksamheterna samt att anpassa verksamheten inför 2024 års ekonomiska utmaningar.

Slutligt beslut fattas i regionfullmäktige.

Sammanfattning

Region Gotland har liksom de flesta andra regioner och kommuner i Sverige, fortfarande ett utmanade ekonomiskt läge. I delårsrapport 2023/2 framgår, trots det utmanade ekonomiska läget, en prognos med ett positivt resultat på 32 miljoner kronor för 2023. Det är främst tack vare att regionen har fått in mer skatt än beräknat. De senaste årens positiva resultat har gjort att ekonomin bedöms vara god, men åtgärder för att hålla tillbaka kostnadsutvecklingen är nödvändigt de kommande åren.

Nämndernas kostnadsökning 1 januari till 31 augusti 2023 är 9,9 procent. Det är kostnader för pensioner och hyrpersonal inom vården som har ökat mest, räknat i procent. Flertalet av Sveriges regioner står inför samma problem och en gemensam satsning från samtliga regioner krävs för att minska antalet hyrpersonal. Pensionskostnaderna kommer som följd av inflationen att öka med 400 miljoner kronor mellan år 2022 och 2024.

Region Gotland har 18 övergripande mål för perioden 2020-2023. Nämnder och förvaltningar har i sina delårsrapporter analyserat måluppfyllelsen samt beskrivit vilka aktiviteter man jobbar med för att nå målen. Av delårsrapporten framgår att det saknas resultat för några av de 18 målen men att det finns pågående aktiviteter som stödjer målen. Bedömningen blir att regionens nämnder och förvaltningar är på rätt väg i arbetet med att öka måluppfyllelsen.

Delårsrapporten har tagits fram enligt kraven som ställs i kommunallagen, lagen om kommunal bokföring och redovisning samt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning.

Regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S):

Läget är fortsatt oerhört tufft för regioner och kommuner i hela landet – så också för Region Gotland. Prognosen har förbättrats med 100 miljoner kronor sedan delår 1 och prognosen är just nu på ett litet plus – det är bra. Samtliga nämnder tar ett stort ansvar för verksamheten och för att begränsa kostnadsutvecklingen. Samtidigt är det, såklart, omöjligt för oss att klara kostnader för pensioner som på grund av inflationen påverkar vår ekonomi med omkring 200 miljoner innevarande år. Vi har i grunden en god och stabil ekonomi och på så vis klarar vi de här mycket tuffa åren där inflationen slår hårt. Gotlands välfärd håller hög nivå och brukare, kunder och gotlänningar är nöjda och trivs på både jobbet och på Gotland som plats att bo, leva och verka, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S).

Ärende 2 – Budget 2024–2025

Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta:

• Driftbudget 2024 fastställs.
• Skattesatsen lämnas oförändrad.
• 127 miljoner kronor av resultatutjämningsreserven används 2024.
• Regionfullmäktiges direktiv och rekommendationer till nämnderna godkänns.
• Regiondirektören ges i uppdrag att ta fram (olika) förslag för att genomföra 1 procents effektivisering i snitt per år, utifrån lärdomar av tidigare effektiviseringsprogram.
• Regiondirektören ges i uppdrag att återkomma med en samlad beskrivning av det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet och vilken kapacitet Region Gotland har och eventuellt skulle behöva för att nå ut i detta arbete på individnivå.
• Regiondirektören ges i uppdrag att återkomma till Regionstyrelsen med beskrivning och plan för hur Region Gotland kan förebygga och stärka motståndskraften mot organiserad brottslighet.
  

Votering genomfördes på S och M:s budgetförslag, som ställdes mot C:s förslag på budget.

8 ja, 4 nej och 3 avstod i votering om att godkänna arbetsutskottets förslag till beslut.

Slutligt beslut fattas i regionfullmäktige.

Sammanfattning

Region Gotland befinner sig, liksom de flesta regioner och kommuner i ett exceptionellt ekonomiskt läge. Den höga inflationen har, förutom höga priser på varor och tjänster, medfört kraftigt höjda pensionskostnader både 2023 och 2024. Regionens resultat måste långsiktigt grunda sig främst på att nämndernas verksamhet bedrivs inom de budgetramar som beslutats och att det finns ett överskott för att finansiera framtida satsningar. En god ekonomisk hushållning i regionen handlar om att styra ekonomi och verksamhet både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Det långa perspektivet är i dagsläget viktigare än det korta.

De senaste årens positiva resultat har gjort att ekonomin har stärkts, vilket gör att Region Gotland har ett bra ekonomiskt utgångsläge.

Regionstyrelseförvaltningen bedömer att de kraftigt ökade pensionskostnaderna är av tillfällig karaktär och inte en kostnad som regionen långsiktigt behöver anpassa sig till. Tillfälliga nedskärningar för regionens verksamheter 2024 skulle innebära för stora negativa konsekvenser för verksamheterna men även för invånarna. Förutom minskat utbud, som är förenat med risker på kort sikt, kan en tillfällig neddragning även leda till mer långtgående konsekvenser, exempelvis inom kompetensförsörjningen där det redan idag finns utmaningar. Det är viktigt att gotländsk välfärd inte urholkas trots svåra år. Ingång inför 2024 års budget är att stötta nämnderna för de kostnadsökningar som redan finns, medan satsningar i form av utökningar får vänta. I och med det tas ansvar för Region Gotlands verksamheter och medarbetare och samtidigt tas ansvar för Region Gotlands ekonomi framåt.

Budgetförslaget inför 2024 landar på minus 127 miljoner kronor. Tidigare års starka resultat har bidragit till att den ekonomiska ställningen har stärkts vilket även har möjliggjort att öka resultatutjämningsreserven som uppgick till 364 miljoner kronor vid bokslutet 2022. Planen är att använda en tredjedel av de medlen i resultatutjämningsreserven och därmed skulle resultat för 2024 bli ett nollresultat.

Regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S):

Globala utmaningar får stora konsekvenser även på Gotland. Som alltid måste vi agera långsiktigt strategiskt i samspel med vår omvärld. Socialdemokraterna och Moderaterna väljer att inför 2024 års budget stötta nämnderna för de kostnadsökningar som redan föreligger, medan satsningar i form av utökningar får vänta. Det menar vi är att ta ansvar för Region Gotlands verksamheter och medarbetare och samtidigt ta ansvar för Region Gotlands ekonomi framåt. Gotländsk välfärd ska inte urholkas trots svåra år. Därför föreslås nu en budget som landar på minus 127 miljoner kronor nästa år. Vi planerar att använda en tredjedel av de medel vi har i en särskild resultatutjämningsreserv, och det balanserade resultatet för 2024 blir då 0. År 2023 och 2024 är två ekonomiskt utmanande år. Även 2025 är fortsatt osäkert utifrån världsläge och osäkerhet kring inflationen. Men vi räknar med att kunna närma oss en ekonomi i balans 2025 för att senast 2026 ha ett överskott som möjliggör nödvändiga investeringar, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S).

Ärende 14 – Upprättande av program för området Kilen och omgivande gaturum

Regionstyrelsens beslut:

• Förslag till planprogram daterat 2023-06-08 för samråd godkänns.
• En förstudie för Kilen ska påbörjas i form av ett start-PM och redovisas i regionstyrelsen innan ett arbete med detaljplan påbörjas.
• Regiondirektören får i uppdrag att öka exploateringsgraden genom att utöka tillåtna höjder och våningsantal inom planprogram Kilen där så är möjligt.
• Regiondirektören får i uppdrag att skapa förutsättningar för en tydlig framdrift i projektet.

Sammanfattning

Området kallas Kilen utifrån att kvarteret har en kilform och sträcker sig mellan Söderrondellen och parken Tallunden. Förfrågningar om att få utveckla området Kilen med bostäder och kontor har inkommit till Region Gotland och miljö- och byggnämnden beslutade därför 2021-02-09 att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram ett program för området.

Ett förslag till samrådshandling har tagits fram. Visionen för området är att platsen länkas samman med närområdet och blir en levande småstadsmiljö. En förändring föreslås även för omgivande gator där gående och cyklister prioriteras i högre grad än idag. Inom hela området uppskattas att cirka 200 bostäder kan uppföras och att ungefär 7000 kvadratmeter bör avsättas till exempelvis handel, utbildning, offentlig service, kontor, verksamheter, turism. Bedömningen är att föreslagen förändring kommer innebära övervägande positiva sociala, ekonomiska och miljömässiga effekter för Visby som helhet. Ett blandat bostadsutbud möjliggör en ökad trygghet, tolerans och tillit i samhället.

Förändringen blir ganska komplex och innebär att nuvarande verksamheter behöver omlokaliseras och att några av de befintliga byggnaderna rivs. Planeringen för bostäder innebär även att marken måste saneras till en låg föroreningsnivå, vilket innebär att grundvattenkvalitet kan bli bättre och att renande dagvattenanläggningar kan ordnas.

Innan detaljplanearbete kan starta ska en förstudie genomföras i form av ett start-PM. Arbetet med framtagandet av ett start-PM kräver ett gott och långsiktigt samarbete mellan enskilda exploatörer och regionen. Förstudien ska behandla planeringsförutsättningar med en uppskattning av Region Gotlands:

• Framtida intäkter, kostnader och driftkostnader.
• Tidplan kopplat till en etappindelning.
• Redovisning av vilka genomförandeavtal som behöver tecknas.
• Frågor som behöver utredas under kommande detaljplanearbete.
• Vilka personella resurser som behövs för att genomföra projektet.

Regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S):

Bristen på bostäder är ett tillväxthinder. Här har vi ett område i attraktivt läge i Visby där bostäder kan tillkomma. Vi i majoriteten ger regiondirektören i uppdrag att öka exploateringsgraden genom att utöka tillåtna höjder och våningsantal inom planprogram Kilen där så är möjligt. Det är viktigt för att få skapa både fler bostäder på platsen och för lönsamheten i projektet. Projektet är så pass viktigt att vi gett regiondirektören uppdraget att skapa förutsättningar för en tydlig framdrift i projektet, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.

Ärende 17 – Samråd inför Heidelberg Materials ansökan om tillstånd för cementfabriken i Slite

Regionstyrelsens beslut:

Regionstyrelsen beslutar att till Heidelberg Materials Cement Sverige AB inlämna upprättat yttrande.

Sammanfattning

Heidelberg Materials Cement Sverige AB planerar att ansöka om tillstånd för fortsatt och utökad verksamhet vid den befintliga cementfabriken i Slite. Bolaget har under hösten bjudit in boende och berörda myndigheter till samråd. Samråden har som syfte att fånga upp synpunkter på den planerade verksamheten, så att den kommande miljökonsekvensbeskrivningen ska få en lämplig omfattning och detaljeringsgrad. Regionstyrelseförvaltningen har tillsammans med tjänstepersoner vid teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen lämnat muntliga synpunkter och ställt frågor till Heidelberg Materials Cement Sverige AB. Med stöd av Region Gotlands juridiska ombud har relevanta synpunkter och frågeställningar sammanställts i ett skriftligt yttrande i samrådet. Det är ett brett spektra av frågeställningar där Region Gotland anser att bolaget behöver utföra mer djupgående utredningar och redovisa ett mer tydligt underlag i kommande tillståndsprocess.

De huvudsakliga synpunkterna berör:

• Behovet av utredning och redovisning av bullerpåverkan för de kringboende under både anläggningsskedet och drifttiden. I sådan redovisning ska ingå att jämföra de framtida bullerstörningarna med det buller som sker i dag.
• Behov av redovisning av de skyddsåtgärder och försiktighetsmått för de boende som behövs i anledning av den ökade bullerbelastningen.
• Behov av utredningar gällande luftutsläpp, damning, dagvattenhantering och lagring av avfallsbränsle.

• Förtydligande av att det är bolaget som ansvarar för den egna tidplanen och att det innebär att bolaget har att medverka/agera på sådant sätt att Region Gotlands planarbete kan bedrivas på ett effektivt sätt.
  

Regionstyrelseförvaltningen bedömer att det upprättade yttrandet är väl avvägt och att det hanterar de aspekter som Region Gotland har att bevaka i frågan.

Regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S):

Region Gotland företräder det gotländska samhället i samrådet och våra synpunkter syftar till att mötet mellan Slite tätort och dess boende och utvecklingen av fabriken och fabriksområdet ska bli så bra som möjligt. Utvecklingen av fabriken är nödvändig och därför behöver man vara noggrann genom hela processen, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S).

Ärende 18 – Önskemål om synpunkter i Trafikverkets arbete med inriktningsunderlag för planperioden 2026–2037

Regionstyrelsens beslut:

• Synpunkter överlämnas till Trafikverket enligt bifogat förslag till yttrande.

Sammanfattning

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att ta fram ett inriktningsunderlag inför kommande planering av transportinfrastruktur. Syftet med inriktningsunderlaget är att regeringen ska få ett underlag för bedömning av ekonomiska ramar och inriktning för åtgärder för perioden 2026–2037. Utgångspunkten för uppdraget är att den statliga transportinfrastrukturen i hela landet ska utvecklas och förvaltas så att de transportpolitiska målen och klimatmålen uppnås. Regeringen bedömer att infrastrukturplaneringen behöver utvecklas särskilt med avseende på luftfarten och sjöfarten.

Transportinfrastrukturplanering är långsiktig och förslaget till yttrande överensstämmer väl med vad Region Gotland har lyft i tidigare sammanhang. Förslaget till yttrande tar särskilt upp färje- och flygtrafikens betydelse, det gotländska vägnätet, reservhamn för färjetrafiken, behovet av högre anslag till länsplanerna och samarbetet inom En Bättre Sits. I uppdraget står även att villkoren för att leva, bo och verka i hela landet ska stärkas.

Det är positivt att Region Gotland ges möjlighet att lämna ett yttrande till Trafikverket, som underlag för Trafikverkets fortsatta planering. Transportinfrastrukturplanering kan bidra till flera av effektmålen i den regionala utvecklingsstrategin Vårt Gotland 2040.

• En trygg och attraktiv livsmiljö med goda uppväxtvillkor.
• God konkurrenskraft och tillväxt i näringslivet.
• God tillgänglighet och hållbara kommunikationer.

Region Gotland framhåller framförallt:

• Färjetrafiken till och från Gotland borde ses som en del av nationell infrastruktur och i nationell plan hanteras i linje med övriga insatser för att stärka Sveriges infrastruktur.
• Ett större fokus på luftfart och sjöfart bör innebära att Gotlands förutsättningar och behov belyses och adresseras.
• En reservhamn på Gotland bör finnas med i den fortsatta infrastrukturplaneringen.
• Det är viktigt att säkerställa att det gotländska vägnätet har rätt bärighetsklass.
• Region Gotland ser gärna ett utökat anslag till underhåll i nationell plan.
• Gotland behöver mer medel i länsplan.
  

Trafikverket ska redovisa sitt uppdrag för regeringen den 15 januari 2024.

Regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S):

Det tydligaste medskicket från oss är att Gotland och våra transporter, främst färjetrafiken, bör finnas med i nationell infrastrukturplan. Idag är Gotland enda län och region som inte finns nämnda vilket gör att vi står utanför hela den nationella gemensamma strategiska planeringen av insatser för att stärka landets infrastruktur. Hela Sverige ska stärkas och ges likvärdiga förutsättningar för utveckling via stärkt infrastruktur – så är de nationella målen. Då kan inte en region stå utanför. Gotland får också, jämfört med andra, lite medel per capita för utveckling av vägnätet på Gotland. Det är orimligt i en region som har ökade behov för militärens ändamål samtidigt som den gröna näringen och besöksnäringen konkurrerar hårt om utrymmet i gaturummet, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S).

Ärende 21 – Almedalsveckan

Regionstyrelsens beslut:

• Almedalsveckan 2024 genomförs under vecka 26, mellan 25 juni till 28 juni.
• En eventuell invigning genomförs på kvällen den 24 juni.
• Regiondirektören får i uppdrag ta fram förslag på format och tid för genomförande av Almedalsveckan 2025 och framåt. Ärendet återrapporteras i regionstyrelsen efter sommaren 2024.

Sammanfattning

En utvärderingsenkät har genomförts för deltagande arrangörer under Almedalsveckan 2023. Summeringen är att det var en väl genomförd vecka där arrangörer gav betyget 7,8 av en tiogradig skala över hur väl veckan uppfyllde deras förväntning. Antal arrangörer och evenemang i det officiella programmet var i nivå 2022 men andelen markupplåtelser antalet kvadratmeter som hyrdes ut minskade jämfört med förra året. Även besöksantalet var lägre än tidigare år och uppfattningen var att det var den breda allmänheten som uteblev. Om det var tidigareläggningen, omvärldsläget, förra årets tragiska händelse eller inflationen som påverkade besöksantalet är det för tidigt att dra några slutsatser om.

Kommentarer som lämnats av de grupper som intervjuats handlar om att man saknade politikerna, att det var främst onsdag och torsdag som var intensiva samt att många valde att lämna Visby inför helgen. Några av de större arenorna, vilka i sin tur engagerade andra arrangörer och som var platsen för fler än de egna evenemangen, uttryckte en oro för deras kommande medverkan under Almedalsveckan om det fortsätter att vara koncentrerat till två dagar. Vissa serviceleverantörer lyfte problematiken att få leveranser i tid med tanke på närheten till midsommarhelgen.

Partierna och drygt hälften av de arrangörer som svarat på utvärderingsenkäten såg fördelar med att Almedalsveckan förläggs till vecka 26, medan allmänna besökare förordar vecka 27. Synpunkterna som framfördes var främst svårigheten att boka arrangörer och deltagare i slutet av veckan, vilket resulterade i att vissa arenor stängde under fredagen och inte hade evenemang avslutningsdagen.

Det finns ingen entydig bild över vilken vecka som är mest optimal utifrån ett långsiktigt perspektiv för genomförandet av Almedalsveckan. De flesta är dock eniga om att avsluta på en helg inte är optimalt för att behålla besökare och engagemang samt att veckan inte ska komprimeras till två dagar. Almedalsrådet föreslår att vecka 26 behålls 2024, med skillnaden att partiernas halvdagar inleds redan tisdagen den 25 juni. Almedalsveckan 2024 avslutas i och med sista partitalet fredag den 28 juni, vilket kommer att innebära en fyradagarsvecka. Vidare föreslås att ett arbete genomföras om Almedalsveckan 2025 och framåt ska genomföras vecka 26 eller 27.

Regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S):

Vi ser att vi fått övervägande positiv feedback på byte av vecka för Almedalsveckan. Även färre dagar har mottagits väl. Vi såg också sånt som inte föll helt väl ut med fler slutna evenemang och färre besökare. Den nedkortade veckan blev ännu kortare då många åkte hem på fredagen vilket gör att vi nu beslutar att avsluta redan på fredagen och därigenom komprimerar ytterligare. Vi i Region Gotland och de politiska partierna ser dock att vi behöver prova konceptet en gång till för att efter sommaren utvärdera utfallet. Ett år är för lite för att dra slutsatser av, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S).