Yttrandefrihet och källkritik på schemat under Fria ordets dag

Hur vet man om information och nyheter som man läser online är sann? Får man verkligen uttrycka sig hur som helst i sociala medier? Och hur är det att jobba som journalist i ett land där pressfriheten inte är självklar? Det är frågor som några av öns sjätteklassare kommer att sätta sig in i under det Fria ordets dag.

Den 10 oktober deltar elever i årskurs 6 från nio kommunala skolor på en temadag om yttrandefrihet och källkritik. Det handlar om Fria ordets dag, som är ett samarbete mellan SVT, Sveriges Radio, UR och lokaltidningar, där det erbjuds en digital livesänd lektion.

Eleverna får möta programledare och journalister som ger verktyg för att kunna avgöra hur man kan ta reda på vad som är sant eller falskt i det enorma informationsflödet. Helt enkelt det som skolans demokratiska uppdrag handlar om – att utbilda barn och unga till medvetna och kompetenta samhälls­medlemmar som kan hantera den kunskap och värdegrund som samhället vilar på.

Vi har ställt frågor till två lärare vars klasser deltar på Fria ordets dag inför lektionen.

Varför deltar din skola i Fria ordets dag?

– Vi har ju ett uppdrag i skolan att lära ut det här med demokrati och det är jätteaktuellt att prata om yttrandefrihet och källkritik. Yttrandefrihet innebär precis som andra friheter att vi också har ett ansvar. Man får lov att tycka, men inte förtala. Vi har pratat om detta ända sedan år 1 i skolan, men det behövs hela tiden, säger Lotta Eklund Westergren, som är klasslärare för klass 6A på Tjelvarskolan i Visby och undervisar ibland annat samhällsorienterande ämnen och svenska.

– Det här tillfället blir en del av undervisningen. Det är viktigt att värna om yttrandefriheten och att göra eleverna medvetna om de rättigheter vi har och i jämförelse med andra länder. Det är viktigt att skolan bidrar till att en elev blir en god människa – nästan viktigare än att de får höga betyg, så känner jag, säger Ulrica Hjerpe, som är lärare i svenska och matematik i år 6 på Högbyskolan i Hemse.

Hur medvetna är eleverna om källkritik?

– Det är ganska stor skillnad på hur mycket barnen tillåts konsumera det som finns i sociala medier. Vi har pratat en del om det här med om man kan lita på det man ser och hör. Vad man behöver ha för ”glasögon” på sig när man är ute i sociala medier, säger Ulrica Hjerpe.

– Eleverna är ju aktiva i sociala medier i högre utsträckning i år 6 och vi pratar mycket om vad kan jag lita på. Vem säger vad och vad är syftet. Men i stunden, där och då, tror jag de glömmer att vara kritiska, utan berättar okritiskt vidare vad de sett och hört för varandra, säger Lotta Eklund Westergren.