Samverkande strategier för att förebygga brott

Forum för social välfärd bjöd under temat ”Hur kan vi på Gotland tillsammans förebygga brott?” in till föreläsning, åsiktsutbyte och idéskapande. Aktiviteten ingår i programmet ”Kraftsamling för hälsa och ett socialt hållbart Gotland”. Syftet är att skapa samverkan mellan olika aktörer på Gotland för att möta komplexa samhällsutmaningar.

Sociala faktorer förklarar blott en bråkdel av varför individer begår brottsliga handlingar. Självkontroll spelar större roll:
– I slutändan väljer varje individ om han eller hon ska bli kriminell, säger Marie Torstensson Levander, professor och forskare på institutet för kriminologi på Malmö universitet.

Att förklara brottslighet med bristande självkontroll och dålig konsekvensanalys är givetvis en grav förenkling. Att svara på frågorna ”varför begår vissa brott” och ”hur kan vi förebygga det” är föremål för forskning och studier.
Svaren blir sällan enkla:

– Det finns så många riskfaktorer, som var för sig inte är orsaker till att begå brott, säger Marie Torstensson Levander.
Men, menar hon, många av faktorerna samverkar och samhället behöver hitta en modell som identifierar vem som har hög risk, varför risken är hög – och kanske viktigast; vilka insatser som behöver sättas in för att bryta de här orsaksprocesserna.

De brottsliga tonåren

– Man behöver titta på två saker. Vad kan vi påverka och hur vi kan påverka det, säger Marie Torstensson Levander. Det är viktigt att arbeta proaktivt för att påverka både individer och miljöer innan problemen uppstår. Det är svårt och det är ett långsiktigt och tålamodsprövande arbete som behöver delas upp i delmål.

De flesta barn och ungdomar begår inte brott, medan en liten grupp begår alla möjliga typer av brott frekvent över en längre tidperiod och en stor grupp begränsar sin brottsliga bana till tonårstiden – innan de växlar spår.

Möjligen sitter polisen, mödravårdscentralen, skolan, idrottsföreningar, socialtjänsten och familjen med nycklar för att förebygga brott.
– Man har haft en övertro på att polisen kan lösa alla problem. Så är det naturligtvis inte, vi behöver ta reda på och förstå hur det går till när en person väljer att begå brott.

Brottsförebyggande bryggor

Håkan Ericsson (S), ordförande i socialnämnden säger:
– Vi försöker bygga bryggor i trygghetsfrågor och i det brottsförebyggande arbetet mellan skola, civilsamhälle och polisen.

Den egna moralen, alltså förhållningssätt till det lagen säger, (cykla mot rött ljus, använda vapen för att tvinga till sig pengar), tillsammans med självkontroll, (förmåga att stå emot yttre tryck, tappa humöret eller bli uttråkad), är två faktorer som kan avgöra om personen väljer en brottslig väg. Att vistas i miljöer som bejakar och uppmuntrar brott en tredje. Att påverka miljöer är görbart – svårare är att påverka individer att välja miljö.

Insatser på flera nivåer

– För att förhindra brott måste vi försöka påverka de handlingsalternativ och de val individen gör. Vi vill inte att de ser brott som ett alternativ och om de trots allt ser det som ett alternativ – inte väljer det, säger Marie Torstensson Levander.

Hon menar att insatser behöver sättas in på flera nivåer för att ha verkan. Man behöver påverka individen och påverka miljön och exponeringen individen utsätts för. Studier visar att insatser i ung ålder stärker barnens förmåga till självkontroll, där skolan är en viktig arena.
– Genom rätt vardagsaktiviteter i skolan kan man främja en effektiv moralbildning och minska provokationer och frestelser. En ökad vuxennärvaro kan hjälpa till i det här arbetet, säger Marie Torstensson Levander.

Samverkande strategier

Hon visade resultat från en studie som säger att merparten av ungdomar inte begår brott. Knappt fyra procent svarar för 50 procent av brotten, där en liten grupp begår olika typer av brott över en längre tid och att en större grupp begår brott begränsat till tonåren.

– Försök att hitta strategier där ni samverkar. Ju tidigare desto bättre, det är enklast att påverka när ungdomarnas utveckling är som snabbast, redan i 5-6-årsåldern. Skolan är en superviktig miljö, skolan har nästan samma möjligheter som föräldrarna, säger Marie Torstensson Levander.

The Compass Project i Storbritannien har visat att skolan är en bra plats för att förhindra brott. Skolpersonal och socialtjänst arbetade på olika sätt med barnen genom samtal och övningar.
– Barnen fick träna empatisk förmåga och förstå konsekvenser av sina handlingar. De lärde sig hantera svåra situationer som kompistryck och hur de kan agera på sina känslor.

På avdelningen "tips för Gotland" svarar Marie Torstensson Levander:
– Jag kan inte ge konkreta förslag på insatser, däremot var ni kan jobba för att främja miljöer så att brott inte normaliseras. Jobba proaktivt genom individuell utveckling, barn ska inte hamna i kriminalitet över huvud taget, säger hon.