Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens beslut i korthet

Idag den 18 september har gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (GVN) sammanträtt. Nämnden har bland annat behandlat delårsrapport 2.

Nämnden har en ekonomi i balans

Ledamöterna tog idag del av delårsrapport 2 som visar att nämndens verksamheter håller god kvalitet och har en ekonomi i balans. Prognosen för helåret 2024 visar ett positivt resultat på åtta miljoner kronor.

I delårsrapporten framgår bland annat att invånare på Gotland i åldersgruppen 16-18 år kommer att öka med 272 personer fram till år 2027 - en ökning på 14 procent, vilket påverkar gymnasieskolans dimensionering av utbildningsplatser. Det innebär att det inom tre år behövs ytterligare 225 utbildningsplatser på Wisbygymnasiet vilket kräver fler undervisningslokaler och större uppehållsytor. Med det ökar kravet på och behovet av att samnyttja Region Gotlands befintliga lokaler.

Reformer och ändringar i skollagen kring dimensionering och matchning påverkar utbildningsutbudet för gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Det handlar om att elever i högre grad ska styras mot program som matchar branschens behov.

Färre anvisningar av nyanlända och kvotflyktingar till Gotland innebär mindre ersättning från Migrationsverket. Elevantalet som går på SFI-undervisning i svenska för invandrare minskar dock inte i motsvarande omfattning, vilket innebär att den kommunala budgeten inte är rätt dimensionerad i förhållande till elevtal och de ökade krav i skollagen på exempelvis sammanhållen utbildning.

I delårsrapporten konstateras också att ungdomsavdelningens verksamhet är svårplanerad mot bakgrund av att osäkerhet kring hur frågan om Fenix ungkulturhus kommer att hanteras i höstens budgetberedning och om en etablering av en ny ungdomsgård i norra Visby är aktuell.

Nämnden beslutade att godkänna rapporten.

– Vi har att inom nämndens ansvarsområde anpassa oss till att vi inom en snar framtid har en elevpuckel i gymnasiet under några år. Detta kommer vi att klara av inom våra ekonomiska ramar. Samarbete mellan framför allt gymnasiet och kommunala vuxenutbildningen, men också med folkhögskolan, utökas efter hand. Jag som ordförande känner mig trygg i att samarbete och samverkan på alla plan gör att också andra krav känns hanterbara, säger gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens nämndens ordförande Rolf Öström (M).

Stopp för skolpeng för studier utomlands

GVN beslutade idag att inte längre bevilja ansökningar om medflytt av skol-/programpeng vid studier utomlands från och med vårterminen 2025. Region Gotlands riktlinjer för ersättning vid studier utomlands ska med anledning av detta ändras. Barn- och utbildningsnämnden har redan tagit ställning i frågan om skolpeng, vilket överensstämmer med GVN:s beslut.

Motivet bakom beslutet är att medflytt av skol-/programpeng inte bedöms vara förenlig med gällande lagstiftning. Det utgör även en omotiverad kostnad för Region Gotland, särskilt i fall där utländska skolor som elever går på redan är statligt finansierade. Kostnaden för att Region Gotland sagt ja till att få med sig programpengen har de senaste tre åren varit mellan 272 000 och 513 000 kronor för gymnasiestudier i Spanien, Paris, London och Kenya.

- Det finns ingen lagstadgad skyldighet för en kommun att bekosta studier utomlands för elever som flyttar med sina vårdnadshavare. Det här beslutet innebär att vi nu gör det lagen kräver av oss, säger gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens nämndens ordförande Rolf Öström (M).

Till nämndens kallelse