Luften utomhus

Luftföroreningar från trafik är vanligt i stora städer. Visby är en mindre stad, som ändå har för höga partikelnivåer. Det beror delvis på Gotlands förutsättningar:

• Berggrunden på Gotland är kalksten, som är ett mjukare material än på fastlandet. Det medför att vägytan och halkbekämpningsmaterial slits ned fortare och blir till partiklar.
  
• Grundvattnet är känsligt och det är den primära anledningen till att saltning av vägarna inte görs på Gotland, förutom i hamnbacken och lasarettsbacken i Visby. I stället används sand och stenmaterial som halkbekämpning, vilket gör det svårare att hålla vägytan fri från damm.
• Det finns många som bor på landsbygden och är beroende av bilen för att ta sig till Visby.

Luften i Visby är bra de flesta dagarna under året, men tidvis uppstår perioder med höga partikelhalter som kan påverka människors hälsa negativt. Det är särskilt vid torrt väder under vinterhalvåret och intill de större bilvägarna. Dagar med nederbörd/fuktiga vägbanor, samt under sommarhalvåret, är det oftast bättre luft med låga partikelhalter.

Korttidsexponering för relativt höga halter av partiklar kan bland annat orsaka andningsbesvär och andra luftvägssymtom. Långtidsexponering för redan låga halter av partiklar kan orsaka bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Partiklar har särskilt stora negativa effekter på barns hälsa. De orsakar till exempel astma och försämrad lungutveckling hos barn.

Enligt WHO finns det ingen tröskel för partikelhalten, under vilken negativa hälsoeffekter inte förekommer. Därför är det fördelaktigt för människors hälsa att sträva efter så låga partikelhalter i luften som möjligt.

Källa: Naturvårdsverket

Hälsofördelarna med att cykla eller promenera är stora. Dagar med höga partikelnivåer är det bra att om möjligt hålla avstånd från bilvägarna, särskilt för känsliga grupper (barn, äldre och personer med luftvägsbesvär). Partiklarna avtar med avståndet från bilvägarna och det är bättre luft vid exempelvis grönstråk, vid bostadsområden eller vid havet.

I Visby finns mätstationer för att kontrollera luftkvaliteten intill två större bilvägar, samt en bakgrundsmätare som visar hur luftkvaliteten är generellt. Naturvårdsverket och SMHI har tagit fram ett luftkvalitetsindex med information och råd utifrån olika partikelnivåer: Luftwebb | SMHI

Efter vintersäsongen är det många städer i Sverige som har högre partikelhalter, när vägdamm ansamlats från halkbekämpning och dubbdäck och vägbanorna torkar upp. Mätningar och åtgärder för att förbättra luftkvaliteten pågår på många platser i Sverige.

Vårstädning av de kommunala gatorna i Visby utförs så tidigt som möjligt efter vintern. Vid längre perioder med milt väder under vintersäsongen så utförs extra sopstädning. Om gatan är torr när sopstädningen utförs fuktas den för att förebygga att det dammar. Kompletterande städning utförs med vakuumsug eller spolning av vägbanan för att få bort även finkorniga partiklar.

Det är framförallt vid de mest vältrafikerade gatorna som halten av luftpartiklar ibland blir för hög. Dammbindning med kalciumkloridlösning används därför vid behov. I nuläget är dammbindning en nödvändighet för att klara gränsvärdet för luftpartiklar intill de mest vältrafikerade gatorna i Visby. Dammbindningen används bara de dagar när den behövs och innebär en relativt liten mängd kalciumklorid för en betydande förbättring av luftkvaliteten.

Mätningarna av luftkvalitet visar att dammbindningen ger en bra effekt som bidrar till att kraftigt minska antalet dagar med för höga partikelhalter.

Grundvattnet är känsligt på Gotland. Innan dammbindningen påbörjades gjordes en miljöutredning. Den visar att dammbindningen inte innebär risk för påverkan av grundvattnet, eftersom det är relativt små mängder kalciumklorid som bara används vid behov. Vid de flesta vägarna finns det dagvattenavrinning som leder vattnet från vägen till havet. Region Gotland bevakar ändå eventuell kloridpåverkan genom befintliga regelbundna provtagningar vid de kommunala dricksvattentäkterna i Visby.

Påverkan på fordon och annan infrastruktur minimeras genom att bara lägga ut precis den mängd som behövs för att binda vägdammet.

Luftkvalitet är viktigt på hela Gotland och i alla tätorter. Mätningar och modelleringar visar att det är i Visby som det behövs mest åtgärder för att förbättra luftkvaliteten. Att luftkvaliteten blir sämre i Visby än i andra tätorter beror framförallt på att vägarna är mer vältrafikerade där. Framöver kommer Region Gotland utvärdera de åtgärder som utförs i Visby för att avgöra om de ska användas även på andra platser.

Region Gotland har haft ett åtgärdsprogram för luftpartiklar sedan 2019. Teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram ett förslag på nytt åtgärdsprogram, som går till politiken för antagande under våren 2026.

EU har tagit fram ett nytt direktiv för luftkvalitet som ändrar gränsvärdena för luftpartiklar. Tidigare har det varit tillåtet med upp till 35 dygn per år med höga halter. Från och med 2030 får det som mest vara 18 dygn.

Målet är att klara nya gränsvärden för partikelstorleken PM10 årligen från 2026. Som underlag till det nya åtgärdsprogrammet har tidigare åtgärder utvärderats och en omvärldsanalys har utförts av framgångsrika åtgärder i andra kommuner. Ett förslag till åtgärdsprogram har varit ute på ett lagenligt samråd i två månader, där myndigheter, organisationer och privatpersoner har fått möjlighet att lämna synpunkter på förslaget.

Ja, grönska fångar upp både gaser och partiklar, vilket förbättrar luftkvaliteten där de finns och minskar exponeringen av luftföroreningar.

Region Gotland arbetar utifrån en grönplan och en trädplan. Träd och grönytor har en viktig del i arbetet för god luftkvalitet på Gotland.

Vid lägre hastighet virvlar det upp mindre vägdamm när ditt fordon passerar. Lägre hastighet bidrar även till bättre trafiksäkerhet.

Vägdamm ansamlas även på parkeringsytor. Det är viktigt att parkeringsägare har rutiner för att minska dammet. Städning bör utföras så tidigt som möjligt på våren och med metoder som inte dammar.

Det bästa du kan göra är att promenera, cykla, samåka eller ta bussen i stället för bilen, särskilt för kortare resor. Välj gärna dubbfria vinterdäck om du har möjlighet, eftersom det minskar slitaget på vägbanan. Att hålla hastigheten är också viktigt eftersom det virvlar upp mer partiklar om du kör fort.