Luften utomhus

Det är lagkrav på alla kommuner att kontrollera luftkvaliteten, för att se till att luften är bra för människorna som bor och lever där.

EU har tagit fram gränsvärden för luftkvaliteten som även är införda i svensk lagstiftning och kallas för miljökvalitetsnormer. Om en kommun har för höga partikelhalter på någon plats där allmänheten vistas, så måste kommunen få ner partikelhalten.

Luften i Visby är bra de flesta dagarna under året, men tidvis uppstår perioder med höga partikelhalter som kan påverka människors hälsa negativt.

I Visby är det för många tillfällen per år med höga partikelhalter jämfört med miljökvalitetsnormen. Det är särskilt vid torrt väder under februari–april. Då torkar vägbanorna upp och där finns damm från vinterns halkbekämpning och från slitage av dubbdäck. För varje bil som passerar vägen så virvlar det upp damm i luften. Även metoderna för halkbekämpning och städning vid parkeringsplatser kan bidra till mängden partiklar.

Luftföroreningar från trafik är vanligt i stora städer. Visby är en mindre stad, som ändå har för höga partikelnivåer. Det beror delvis på Gotlands unika förutsättningar:

• Berggrunden på Gotland är kalksten, som är ett mjukare material än på fastlandet. Det medför att vägar och halkbekämpningsmaterial slits ned fortare och blir till partiklar.
  
• Grundvattnet är känsligt och det är den primära anledningen till att saltning av vägarna inte görs på Gotland, förutom i hamnbacken och lasarettsbacken i Visby. I stället används sand och stenmaterial som halkbekämpning, vilket mals ned av biltrafiken och bidrar till partiklar i luften. I stora delar av Visby finns dagvattenavrinning som gör att det inte blir samma grundvattenpåverkan och vi kan behöva utreda saltlake som en metod för halkbekämpning och/eller dammbindning vid vissa vägar.
• Det finns många som bor på landsbygden och är beroende av bilen för att ta sig till Visby.

En av Region Gotlands mätstationer är placerad vid Norra Hansegatan utanför Polhemsskolan. Placeringen beror på att vi har en mäthistorik på samma väg sedan tidigare och att vi därför kan göra en bättre analys av mätningarna där. Det beror även på att det är Region Gotlands mark och att vi har tillgång till el på platsen.

Platsen är inte ett område med sämre luft jämfört med andra delar av Visby, utan det är en bra mätpunkt.

Partiklarna som vi mäter kallas för PM10 Det är alla partiklar med en storlek under 10 mikrometer. De är så små att de kan komma ned i lungorna.

Korttidsexponering för relativt höga halter av partiklar kan bland annat orsaka andningsbesvär och andra luftvägssymtom. Långtidsexponering för redan låga halter av partiklar kan orsaka bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Partiklar har särskilt stora negativa effekter på barns hälsa. De orsakar till exempel astma och försämrad lungutveckling hos barn.

Enligt WHO finns det ingen tröskel för partikelhalten, under vilken negativa hälsoeffekter inte förekommer. Därför är det fördelaktigt för människors hälsa att sträva efter så låga partikelhalter i luften som möjligt.

Källa: Naturvårdsverket

Vid dagar med höga partikelnivåer är det bra att hålla avstånd från bilvägarna, särskilt för känsliga grupper och vid fysisk aktivitet eftersom du då omsätter mer luft i lungorna. Partiklarna avtar med avståndet från trafiken och det är bättre luft vid exempelvis grönstråk eller vid havet.

När det är som mest partiklar i luften så brukar det synas som ett damm runt bilvägarna. Det finns mobilappar som baseras på luftmätningarna i Visby och som visar luftkvaliteten i realtid. Naturvårdsverket och SMHI har tagit fram ett luftkvalitetsindex med information och råd utifrån olika partikelnivåer: Luftwebb | SMHI

Region Gotland arbetar utifrån ett åtgärdsprogram som kommunfullmäktige beslutade om för perioden 2019–2025. På sikt arbetar vi för att minska biltrafiken genom Visby och förbättra förutsättningarna för gång-, cykel- och kollektivtrafik.

• Tillsammans med Trafikverket testar och utvärderar Region Gotland halkbekämpning med granitkross, som används i hela Visby vintern 2023–2024.
• Städning av gator görs tidigare och oftare under säsongen.
• I löpande vägunderhåll byts materialet i asfalten ut till ett hållfastare material.
• Vi har kontakt med större parkeringsägare om deras rutiner för att minska dammet.
• Vi har även till 2024 utökat antalet mätstationer i centrala Visby för att få en bättre bild av luftkvaliteten. Detta ger oss mätvärden i realtid och innebär att vem som helst kan gå in och se vilka partikelhalter det är i luften just nu.
• Region Gotland medverkar i ett nationellt nätverk tillsammans med andra kommuner, myndigheter och forskningsinstitut. Det finns många städer i Sverige som har liknande utmaningar med luftkvalitet som i Visby.

Nuvarande åtgärdsprogram gäller fram till 2025. Eftersom åtgärderna inte varit tillräckliga hittills behöver vi göra mer.

I åtgärdsprogrammet lyfts åtgärder som kan vara nödvändiga som ett nästa steg, bland annat dubbdäcksförbud, andra metoder för halkbekämpning, städning och dammbindning, samt sänkt hastighet och andra insatser för att minska biltrafiken genom Visby.

Åtgärdsprogrammet kommer behöva revideras senast 2025.

Ja, grönska fångar upp både gaser och partiklar, vilket förbättrar luftkvaliteten där de finns och minskar exponeringen av luftföroreningar.

Region Gotland arbetar utifrån en trädplan och planterar löpande träd och grönt intill vägar. Träd och grönt har en viktig del i arbetet för god luftkvalitet på Gotland.

Det bästa du kan göra är att promenera, cykla, samåka eller ta bussen i stället för bilen, särskilt för kortare resor. Välj gärna dubbfria vinterdäck om du har möjlighet, eftersom det minskar slitaget på vägbanan. Att hålla hastigheten är också viktigt eftersom det virvlar upp mer partiklar om du kör fort.

Granitkross är ett hårdare material än den gotländska kalkkross och sand som tidigare använts. Ett hårdare material mals inte ned lika snabbt av biltrafiken så därför testar vi och utvärderar säsongen 2023-2024.

Materialet som används för halkbekämpning kallas för granitkross vilket egentligen är en porfyrsten. Enligt den petrografiska analysen som mäter mineralinnehåll och texturer är det uppskattat att granitkrossen som Region Gotland köper in består av:

• Plagioklas 30%
• Kalifältspat 35%
• Kvarts 30%
• Biotit 5%

Granitkross används redan i flera andra städer i Sverige, men det är inte säkert att det är rätt alternativ just på Gotland. Det finns exempelvis en risk att den hårda graniten medför ökat slitage på vägbanan och detta kommer utvärderas efter vintersäsongen.

• Miljökvalitetsnormen för partiklar, PM10, i utomhusluft:

Årsmedelvärdet får inte överstiga 40 µg (mikrogram) per kubikmeter, eller dygnsmedelvärdet får inte överstiga 50 µg (mikrogram) per kubikmeter under fler än 35 dygn per kalenderår.

• Miljömålet frisk luft:

Dygnsmedelvärdet får inte överskrida 30 µg (mikrogram) per kubikmeter fler än 35 ggr per år.

EU planerar att anpassa miljökvalitetsnormen från 2030 och då kommer den sannolikt vara i närheten av det svenska miljömålet för frisk luft.