Landsbygdsutveckling – tillsammans för ett levande Gotland

Ö-läget ger Gotland unika förutsättningar. Avsaknaden av fast landförbindelse påverkar såväl tillgången till service som arbetsmarknadens funktion. Det kräver särskilda lösningar för att möta de utmaningar som alla kommuner och regioner står inför – inte minst inom offentlig service, kompetensförsörjning och tillväxt.

Region Gotland har ett särskilt ansvar för att möjliggöra utveckling på hela ön. Det gör vi genom samverkan – mellan offentlig sektor, näringsliv, civilsamhälle och akademi – och med stöd av regionala strategier, serviceprogram och lokal förankring.

Tillsammans skapar vi förutsättningar för livskraftiga socknar, en stark lokal ekonomi och ett Gotland som är levande – året om.

Strategi och möjligheter för landsbygdsutveckling

Region Gotlands arbete för landsbygdsutveckling bygger på den regionala utvecklingsstrategin Vårt Gotland 2040 och omfattar såväl platsbunden offentlig service som tillgång till kommersiell service i hela länet. En levande landsbygd är en av Gotlands stora tillgångar, och utvecklingen behöver ske i samklang med övriga samhällsförändringar.

Regionens strategi för serviceutbud lyfter fram vikten av att trygga tillgången till grundläggande service utifrån geografiska och demografiska förutsättningar. Visionen är ett Gotland som är attraktivt för boende, besökare och näringsliv – oavsett var på ön man befinner sig.

Mål i Regional utvecklingsstrategi (RUS) som kopplar till landsbygdsutveckling:

• Ett Gotland med goda livsvillkor för alla
  
• Fysisk planering ska bidra till social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet

Hållbart serviceutbud

För att möta en förändrad demografi, ökade välfärdskostnader och kraven på ökad tillgänglighet har Region Gotland tagit fram en strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud (2019–2030). Strategin omfattar kommunal och regional service såsom skola, omsorg, hälso- och sjukvård, bibliotek och fritidsanläggningar.

Syftet är att skapa en service som är hållbar ur både ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv, där digitalisering och kollektivtrafik används som verktyg för utveckling. Genom att definiera serviceområden och etablera servicepunkter säkerställs att servicen når hela ön.

Mål i strategin:

• Skapa likvärdig tillgång till offentlig service för alla gotlänningar
  
• Utveckla servicen med fokus på tillgänglighet, kvalitet och effektivitet
  
• Trygga långsiktig försörjning av samhällsviktig service i hela länet

Kommersiell service

Region Gotlands regionala serviceprogram (2023–2030) syftar till att stärka tillgängligheten till kommersiell service – det vill säga dagligvaror, drivmedel, post, apotek och betaltjänster – i hela länet.

Programmet fokuserar på nya samverkansformer, lokal förankring och stärkta nätverk. Utvecklingen sker i nära dialog med civilsamhälle, näringsliv och offentliga aktörer. Tvååriga handlingsplaner konkretiserar insatserna, med fokus på lokal kartläggning, intervjuer och analys.

Mål i serviceprogrammet:

• Säkerställa tillgången till kommersiell service i hela länet
  
• Utveckla samverkansmodeller mellan offentliga, privata och ideella aktörer
  
• Bidra till att minska sårbarhet i samhället, öka beredskap och stärka klimatanpassning
  
• Stärka lokal attraktionskraft och främja hållbar platsutveckling

Besöksnäring och platsutveckling – en del av landsbygdsutvecklingen

Region Gotlands besöksnäringsstrategi mot 2030 lyfter fram besöksnäringen som en viktig drivkraft för hållbar platsutveckling i hela länet. Gotlands landsbygd, kustsamhällen och mindre orter erbjuder unika värden för både boende och besökare – från natur- och kulturmiljöer till lokala produkter och upplevelser.

Genom att utveckla besöksnäringen med lokal förankring skapas fler arbetstillfällen, starkare lokalsamhällen och ökad tillgång till service. Strategin betonar särskilt vikten av helårsturism, cirkulär ekonomi, klimatsmart mobilitet och samverkan mellan offentliga och privata aktörer.

Det lokala engagemanget är centralt för att skapa attraktiva och välkomnande platser – inte bara för turister, utan för dem som bor och verkar där året om.

Prioriteringar i besöksnäringsstrategin:

• Bidra till levande bygder genom hållbar destinations- och platsutveckling
  
• Utveckla året runt-turism och lokal sysselsättning
  
• Främja samverkan, innovationskraft och attraktiva livsmiljöer

Region Gotlands arbete med landsbygdsutveckling

Region Gotland har en arbetsmodell för att arbeta långsiktigt och systematiskt med landsbygdsutveckling. Modellen utgår från vår regionala utvecklingsstrategi Vårt Gotland 2040 och är ett sätt att säkra att hela Gotland – från kust till inland – utvecklas hållbart, i samverkan med invånare, föreningar, näringsliv och myndigheter.

Arbetsmodellen är inte en fristående strategi, utan ett stöd i det dagliga arbetet inom hela regionorganisationen. Den syftar till att tydliggöra roller, stärka samverkan och ta tillvara den utvecklingskraft som finns lokalt. Samtidigt integreras landsbygdsperspektivet i Region Gotlands översiktsplan, serviceprogram, besöksnäringsstrategi och övriga genomförandeprogram.

Fyra verktyg i arbetsmodellen

Arbetet med landsbygdsutveckling samlas kring fyra konkreta verktyg:

1. Landsbygdsperspektivet i hållbarhetsarbetet

För att hela Gotland ska utvecklas hållbart väger Region Gotland in geografiska skillnader i alla större beslut. Det innebär att vi bedömer hur förslag påverkar olika delar av ön – särskilt landsbygdens förutsättningar. Målet är att främja likvärdiga livsvillkor och undvika att beslut förstärker obalans mellan stad och land.

2. Forum för landsbygdsutveckling

Region Gotland bjuder regelbundet in till Forum för landsbygdsutveckling – en mötesplats där vi samlar föreningar, näringsliv, myndigheter och andra utvecklingsaktörer från hela ön. Syftet är att dela kunskap, samordna insatser och skapa nya samarbeten för Gotlands landsbygder. Forumet stärker samverkan över sektorsgränser och bidrar till att vi tillsammans når målen i Vårt Gotland 2040.

3. Förbättringsdialoger i serviceområdena

Det här är en utvecklad form för platsbaserad dialog mellan Region Gotland och utvecklingsaktörer i serviceorter och bygder. Fokus i samtalen ligger på samverkan över förvaltningsgränser med lokala aktörer kring platsutveckling, service och lokala prioriteringar.

4. Lokala utvecklingsplaner (LUP) – bygdens egen plan för utveckling

En lokal utvecklingsplan är ett verktyg för bygder som vill samla sina krafter och sätta gemensamma mål för framtiden. Planen beskriver nuläget, en vision och vilka insatser som är viktigast att prioritera – utifrån lokala förutsättningar och med fokus på attraktivitet för boende, besökare och företag.

Arbetet leds av lokala föreningar, utvecklingsbolag och andra aktörer i bygden. Region Gotland har tidigare varit metodstöd i processen men vid de senaste revideringarna har bygderna gjort arbetet själva med finansiering av Region Gotland.

Sedan 2017 har flera bygder tagit fram egna utvecklingsplaner, bland annat Fårö, Östergarnslandet, Hemse, Burgsvik/Storsudret, Fårösundstrakten, Slite och Roma. Flera av dessa är nu under uppdatering – som en del av ett levande utvecklingsarbete på hela Gotland.

Vidareutveckling av samverkansformer för landsbygdsutveckling

Under hösten 2025 tar Region Gotland tillsammans med lokala utvecklingsbolag, föreningar och näringsliv nästa steg i att utveckla långsiktigt hållbara samverkansformer för landsbygdsutveckling. Arbetet bygger vidare på dagens arbetsformer och utvecklas till mer långsiktigt hållbara strukturer som passar alla parter och hänger ihop med det övriga utvecklingsarbetet.

Målet är att skapa stabila förutsättningar för samverkan och finansiering, stärka lokala utvecklingsmotorer och samla engagemang, samtidigt som dialogen mellan lokalsamhällen och regionen blir mer kontinuerlig och robust.

En arbetsgrupp bildas med representanter för Region Gotland, utvecklingsbolag, föreningar och näringsliv. Gruppen tar fram förslag till nya samverkansformer som kan testas i pilotprojekt och på sikt utvecklas till en långsiktig modell för hela Gotland.

Leader Gute – lokal utveckling i samverkan med Region Gotland

Region Gotland medfinansierar Leader Gutes verksamhet som en del av arbetet för att främja hållbar landsbygdsutveckling på ön. Leadermetoden bygger på lokalt engagemang och möjliggör att föreningar, företag och organisationer kan genomföra utvecklingsprojekt utifrån lokala behov och idéer.

Leader Gutes utvecklingsstrategi är nära kopplad till Region Gotlands regionala utvecklingsstrategi Vårt Gotland 2040, med gemensamma mål om ett livskraftigt, inkluderande och hållbart Gotland. Leader Gute är också en viktig aktör i Region Gotlands arbetsmodell för landsbygdsutveckling, där lokal samverkan och platsbaserat arbete står i centrum.

92 möjligheter – Gotlands samling för utveckling och framtidsblickande

92 möjligheter är Gotlands gemensamma tillväxtdag – en mötesplats där hela öns utvecklingsarbete knyts ihop och blickar framåt. Här samlas föreningar, företag, forskare, myndigheter och beslutsfattare för att dela erfarenheter, få ny kunskap och stärka samarbeten.

Dagen fungerar både som en final för det gångna årets insatser och som en kickoff för det nya. Med fokus på hela Gotlands utveckling skapas nya kontakter, konkreta idéer och inspiration som driver arbetet vidare – året om.

Region Gotland är en av arrangörerna tillsammans med Swedbank, Uppsala universitet Campus Gotland, Länsstyrelsen i Gotlands län, GEAB, Tillväxt Gotland och GUBIS – Gotländska utvecklingsbolag i samverkan.