Översyn av skolorganisationen

Prognosunderlaget kommer från företaget Statisticon som Region Gotland anlitar och SCB - Statistiska Centralbyrån. Den senaste befolkningsprognosen för åren 2025–2034 kom våren 2025. Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen har utifrån Gotlands befolkningsprognos arbetat vidare med delområdesprognosen, skolprognosen, vilken är en befolkningsprognos som beräknas utifrån geografiska områden (även kallat upptagningsområden) och den gäller barn och elever inom åldersspannet 0 till 15 år. Prognosen visar att elevtalen minskar kraftigt i det åldersspannet som berör förskolan och grundskolan på Gotland. En liknande utveckling syns nationellt – det föds allt färre barn. Elevminskningen kommer att vara störst på norra Gotland och Klinte skolområde.

Tjänsteskrivelse (gotland.se)

Förändringarna som ska genomföras handlar om anpassa skolorganisationen utifrån en ny demografisk verklighet. När det föds färre barn behövs det färre förskolor och grundskolor. Med varje skolbarn följer en elevpeng som finansierar skolverksamheten. Färre barn betyder mindre pengar i barn- och utbildningsnämndens budget. Totalt handlar det om cirka 123 miljoner kronor under en tioårsperiod.

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen har i sitt förslag vägt in faktorer som har med elevprognos/elevtal att göra, men också de ekonomiska och organisatoriska förutsättningarna för verksamheten samt lokalernas underhålls- och investeringsbehov.

Förslaget till avveckling av nedanstående skolor motiveras av låga elevtal, vårdnadshavares skolval, stora renoveringskostnader och minskande geografiska elevunderlag.

Stenkyrka skola

Stenkyrka skola har endast tio elever innevarande läsår (2025/26) - få elever och en låg beläggningsgrad. Förvaltningen anser att en avveckling av Stenkyrka skola kommer att förbättra rektors möjligheter att vara pedagogisk ledare då rektorn får en mindre skolenhet att ansvara för och således kan finnas tillgänglig i större utsträckning.

Vänge skola

Vänge skola (och förskola) har stora renoveringsbehov. Enligt BUN:s lokalbehovsplan är en framräknad kostnad för detta drygt 30 miljoner kronor. Därtill kommer kostnader för att förbättra skolgården.

Vänge skola har få elever - i dagsläget 37 elever. Enligt delområdesprognosen kommer det att finnas 32 elever i skolan år 2034. Genom flytten till Roma skola får eleverna fler kamrater, större tillgång till barn- och elevhälsa samt slipper extra skjutsar under skoldagen till annan skola för att få undervisning i slöjd, idrott och moderna språk. Två klasser från Vänge skola får redan idag sin undervisning på Romaskolan.

För rektor och biträdande rektorer blir de en skola färre att organisera och finnas tillgänglig på. Det innebär samordningsvinster som ytterst kommer eleverna till godo.

Eleverna kommer att erbjudas plats på skola i samma skoloråde, enligt förslaget. Om/när beslutet tas, kommer ansvarig rektor att börja planeringen för organisationsförändringen.

Familjer kan självklart utnyttja möjligheten att själva välja skola genom fria skolvalet. Om du vill byta till annan kommunal grundskola, så kan du göra det under skolbytesperioden under våren gör du precis som vid valet till förskoleklass. Alla skolbyten sker i mån av plats och skolplacering görs i enlighet med Region Gotlands turordningsregler. Fristående skolor har egen kö och antagning.

Läs mer om skolvalet: Välja skola | Region Gotland

Oavsett vilket beslut som nämnden fattar för att möta de stora elevminskningarna så är det huvudmannens uppgift att se till barnens bästa. Barnets bästa är ett komplext begrepp och dess innebörd måste avgöras från fall till fall. I kravet på att barnets bästa ska beaktas ligger att effekterna av ett beslut måste utredas och bedömas samt att beslutsprocessen måste innehålla en utvärdering av de positiva och negativa konsekvenser som beslutet kan få för det eller de barn som berörs. Men det är inte givet att det alltid går att fastslå om ett beslut är förenligt med barnets bästa eller vad barnets bästa är. Ett beslut kan innebära såväl negativa som positiva konsekvenser för ett barn. Ett beslut som rör flera barn eller barn i allmänhet kan vara positivt för några barn, men negativt för andra.

Barnkonsekvensanalys

Inför beslut om förändrad skolorganisation ska det genomföras en barnkonsekvensanalys som beaktar barns och ungas rättigheter, utifrån Barnkonventionen. Detta för att tillgodose barnens rätt att komma till tals. Det handlar inte enbart om att barnen får uttala sig i sakfrågan utan också om rätten att få uttrycka sina tankar, känslor och upplevelser. Delen där barnen deltar sker genom en dialog mellan eleverna och personal på skolan, utifrån några frågeställningar:

• Hur känner du inför att skolan eventuellt ska stängas?
• Vad tycker du är bra eller dåligt med beslutet om en nedläggning?
• Hur tycker du att lärarna och skolan kan hjälpa dig och de andra eleverna under den här förändringen?
• Vem skulle du vilja prata med om dina tankar och känslor kring skolnedläggningen?

Barnkonsekvensanalysen omfattar även personalens uppfattning kring barnens tankar, känslor och upplevelser. Rektor sköter planeringen och genomförandet.

Läs mer om barnkonsekvensanalys hos SKR – Sveriges kommuner och Regioner;

Barnkonsekvensanalys | SKR

En separat barnkonsekvensanalys kommer att presenteras för nämnden inför slutligt beslut. Dessutom ska verksamheter som berörs av organisationsförändring göra risk- och konsekvensanalyser.