Ekonomiska förutsättningar

Skolan och förskolan är en av de största utgiftsområdena för kommuner och regioner.

Enligt Region Gotlands skolplan ska budgeten ge likvärdiga förutsättningar för barn och elevers utveckling och lärande.

Budgeten till respektive skolform fördelas utifrån skolpeng (grundbeloppet) som beräknas enligt offentliga bidrag på lika villkor.

Skolpeng (grundbeloppet)

För varje elev följer med en viss ersättning från kommunen till den skola som eleven går på. Grundbeloppet/skolpengen är kopplad till varje elev. Antalet elever är alltså en förutsättning för varje skolas budget. Det är barn- och utbildningsnämndens som årligen fastställer detta belopp utifrån sina budgetförutsättningar.

Grundbeloppet innehåller medel för:

• Undervisning
• Läromedel och utrustning
• Elevvård och hälsovård
• Måltider
• Lokalkostnader
• Administration
• Moms

Resurser för extra anpassningar och särskilt stöd till elever ska bekostas av grundbeloppet.

Olika förutsättningar i kommunerna

Kommunerna ser olika ut när det gäller exempelvis geografiska förhållanden och befolkningsstruktur. Det gör att skolan kostar olika mycket i olika kommuner.

Det är mer kostsamt att driva små skolor i glesbygd, eftersom dessa skolor oftast har stora lokaler i förhållande till antalet elever. Även personalkostnaderna blir höga per elev om antalet elever är lågt. Därtill kommer kostnaderna för att ordna skolskjuts för eleverna.

Om hälften av eleverna försvinner, men kostanden består så behöver skolpengen utökas för att täcka kostnaderna. Det vill säga varje elev kostar mer.

Bidrag till små skolor utanför Visby tätort

Strukturbidraget till små skolor utanför Visby är ett modellberäknat bidrag för att täcka kostnader för elevbortfall - det vill säga för skolor som inte har full beläggning. Det handlar om att ge budgettäckning för tomma platser på grund av för få antal elever. Bidraget beräknas utifrån skillnaden i planerat antal elever i förhållande till det antal elever som krävs för en bärkraftig skola.

Budgeten för modellen har under åren förstärkts och för år 2025 är den på 15,1 miljoner kronor.

Socioekonomisk viktning

Detta är en metod där resurser fördelas till skolor och förskolor beroende på elevsammansättningen, med särskilt fokus på elevernas socioekonomiska bakgrund. Socioekonomiska faktorer som påverkar är exempelvis föräldrarnas utbildningsnivå, familjens inkomst, invandrarbakgrund som kan påverka elevernas möjligheter och resultat i skolan. Skolor med en hög andel elever från låg socioekonomisk bakgrund får mer resurser, vilket kan användas för att ge dessa elever extra stöd, till exempel genom kompensatorisk undervisning.

För varje skolenhet beräknas det fram ett socioekonomiskt index. Ett högt index innebär en större tilldelning av budget och tvärtom vid ett lägre index. För beräkning av socioekonomiskt index används underlag från statistiska centralbyrån (SCB - riksmodell). Index räknas om vartannat år.

Riksmodellen är en standardiserad modell som är baserad på elever från hela riket. Modellen tillämpas på elever som går i för- och grundskola i kommunen, för att få en uppfattning om deras förväntade risk att inte nå målen.

Statsbidrag

Det finns generella statsbidrag och riktade statsbidrag. De generella statsbidrag som kommunerna får är inte avsedda för någon specifik verksamhet utan är, liksom skatteintäkterna, föremål för politiska prioriteringar i respektive kommun. Inför varje år tar kommunen ställning till hur mycket av dessa pengar som tilldelas varje verksamhetsområde såsom skola, äldreomsorg, socialtjänst, kultur och fritid med mera.

Generella statsbidrag enligt finansieringsprincipen tillämpas när riksdagen, regeringen eller statliga myndigheter beslutar om regeländringar som tar sikte på de verksamheter som bedrivs av kommuner och landsting. Exempel på sådana beslut är när:

• införande av nya obligatoriska uppgifter
• frivilliga uppgifter blir obligatoriska
• det kommunala ansvaret för vissa uppgifter tas bort eller avregleras
• staten ändrar ambitionsnivåerna för befintlig verksamhet