Barn- och elevvolymer framåt

Att det blir allt färre barn och unga påverkar förskolan och skolan. Det kommer att krävas anpassningar av verksamheten.

Hur ser det ut nationellt?

Kommunerna i landet står för stora demografiska utmaningar eftersom det föds färre barn i Sverige, samtidigt som andelen äldre ökar. Antalet barn i förskoleålder minskar med drygt 40 000 (eller åtta procent) och grundskolebarn med dryga 170 000 individer (eller 14 procent) fram till år 2034. Minskningen av antalet barn motsvarar ungefär 800 förskolor och 700 grundskolor. Alla kommuner påverkas.

Hur ser det ut på Gotland?

Delområdesprognosen för barn och elever i åldern 0 till 15 år - som bygger på Region Gotlands befolkningsprognos (utifrån statistik från SCB) - visar på kraftigt vikande barnkullar under en tioårsperiod. Det handlar om totalt 1296 barn/elever under perioden 2026-2034. (Barn i fritidshem är inte inräknade.)

Den största totala minskningen av antalet elever finns i skolåren F-6 med tillhörande fritidshemsverksamhet. Det skolupptagningsområdet som minskar mest totalt i barn- och elevvolym är Klinte med 30 procent.

Hur påverkar detta förskola och skola?

Antalet barn och elever i varje förskola och skola bestämmer hur stor budget som respektive förskola/skola har. Skolor med fler elever har ett större utrymme ekonomiskt för att exempelvis ha en stödresurs på heltid. På en mindre skola räcker inte budgeten till att ha alla kompetenser på den egna skolan.

Prognos per skolområde 2026-2034

Fårösunds upptagningsområde minskar med 78 barn/elever från förskola till årskurs 9. Detta motsvarar en minskning med 20 procent jämfört med år 2025. Omräknat i budgetmedel blir det drygt 5,9 miljoner kronor.

Slite upptagningsområde tappar 87 barn/elever från förskola till årskurs 9. Detta motsvarar en minskning med 12 procent jämfört med år 2025. Omräknat i budgetmedel blir det drygt 7,2 miljoner kronor.

Roma upptagningsområde minskar med 132 barn/elever från förskola till årskurs 9. Detta motsvarar en minskning med 11 procent jämfört med år 2025. Omräknat i budgetmedel blir det drygt 9,2 miljoner kronor.

Klinte upptagningsområde minskar med 183 barn/elever från förskola till årskurs 9. Detta motsvarar en minskning med 28 procent jämfört med år 2025. Omräknat i budgetmedel blir det drygt 14,5 miljoner kronor.

Sudrets upptagningsområde minskar med 91 barn/elever från förskola till årskurs 9. Detta motsvarar en minskning med nio procent jämfört med år 2025. Omräknat i budgetmedel blir det drygt 7,8 miljoner kronor.

Visby norra upptagningsområde minskar med 465 barn/elever från förskola till årskurs 9. Detta motsvarar en minskning med 20 procent jämfört med år 2025. Omräknat i budgetmedel blir det drygt 37,3 miljoner kronor.

Visby södra upptagningsområde minskar med 260 barn/elever från förskola till årskurs 9. Detta motsvarar en minskning med nio procent jämfört med år 2025. Omräknat i budgetmedel blir det drygt 20,4 miljoner kronor.

Hur görs en prognos?

Årligen framställs en befolkningsprognos för Gotland för att åskådliggöra vilka krav som kommer att ställas på regionen framöver när det gäller barnomsorg, skola, vård och äldreomsorg.

Prognosen bygger på Statistiska Centralbyråns (SCB) demografiska experters antagande om förändringen av antalet döda och födda. Utgångspunkten är folkmängdens storlek i slutet av varje år. I prognosen för varje framåtsyftande år ökas invånarnas ålder på med ett år, antalet födda och inflyttade läggs till och antalet avlidna och utflyttade dras ifrån.

Delområdesprognosen, även kallad skolprognosen, är en befolkningsprognos
som beräknas utifrån geografiska områden - även kallat upptagningsområden -
och omfattar barn och elever inom åldersspannet 0 till 15 år. Den geografiska
indelningen med sin hela population används även av andra verksamheter
inom Region Gotland som underlag för planering. Delområdesprognosen (skolprognosen) är beräknad att gälla från och med augusti 2025 och den är sammanställd av utbildnings- och arbetslivsförvaltningen - det vill säga på lokal nivå.