3.4.6 Roma

Befolkningsutvecklingen de senaste 30 åren är positiv. Bygden har en relativt ung befolkning och har goda förutsättningar för att växa mer. Roma är ett centrum i området med bland annat skola (förskola och skola åk F–9), äldreboende, trygghetspunkt, bibliotek samt god kommersiell service. Här finns också Lövsta landsbygdscentrum med skola och lärcentrum (naturbruksprogrammet på gymnasienivå). Vid Kungsgården i Roma finns ett kulturcentrum med bland annat teater och konst. I Roma finns slutstationen för museijärnvägen Hesselby–Roma. Bygden har ett aktiv idrottsförening och ligger inom pendlingsavstånd till Visby.

Romas bebyggelsen består mestadels av villor eller mindre flerbostadshus i kluster längs väg 143. Den högsta befolkningstätheten finns strax norr och söder om centrumområdet med bibliotek, restaurang och detaljhandel. Stora delar av Roma samhälle är idag ej planlagt. De södra delarna av Roma samhälle är detaljplanelagda.

Näringslivsutveckling

Roma är en företagsam bygd med ett gott företagsklimat. I Roma samhälles sydöstra del finns mark planlagd för verksamheter och industri. Området karaktäriseras delvis av miljöstörande verksamheter som återvinningsverksamhet samt regionens reningsverk. Sockerbruksområdet är idag ej planlagt. En detaljplaneläggning av sockerbruksområdet kan fungera som ett verktyg för att säkerställa det befintliga verksamhetsområdet och i samband med detta kan tillskapandet av ytterligare ytor för småindustri­ och verksamhetsändamål möjliggöras.

Friluftsliv och rekreation

Enligt sociotopkarteringen som utfördes 2020 kan man dra slutsatsen att tillgången på grönområden i Roma är god men att kvalitén på de platser som ingår i den kan förbättras. I förbättringsförslagen från sociotopkarteringen sticker sport och träning samt lek ut som aktiviteter som saknas i Roma.

Promenadstråk används flitigt i Roma, och fågelskådning vid dammarna är populärt. Flera av de mest populära platserna i Roma är kulturmiljöer. Roma Kungsgård med sina alléer, museijärnvägen och Roma klosterruin är omtyckta besöksmål, antingen som en utflykt i sig eller som ett delmål under en promenad eller springtur. De mest använda områdena av barn och unga är Klostervallen, Hammaren, Sockerparken och områdena omkring biblioteket med lekplats och ungdomsgård.

Vid Roma finns skogsområden och naturområden (Sockerparken med intilliggande skog, Lärkparken med intilliggande skog, dammarna, Hammaren) som används flitigt för rekreation. Söder om Roma tätort i Halla socken finns Klosteränge naturreservat med några av Gotlands äldsta ekar.

Alléeträden runt Kungsgården utgör karaktäristiska landskapselement i och kring Roma. Kring tätorten finns dessutom utspridda skogspartier som tillsammans med alléerna gör att Roma har en till ytan sett relativt stor mängd träd. Förutom att bidra till platsens karaktär ger träden många ekosystemtjänster, bland annat förbättrad luftkvalité, kylningseffekt och bullerdämpning. I och invid de östra delarna av Romas dammar finns relativt utbredda områden med sumpskog och lövskogslundar som delvis är klassade som nyckelbiotoper. Det lilla naturområdet vid Stenstugu och delar av områdena vid Kungsgården samt delar av Prästänge har värdefulla naturtyper och nyckelbiotoper kopplade till hävdad betesmark.

Trafik och infrastruktur

Bygdens geografiska läge, mitt på Gotland, innebär att kollektivtrafikförbindelserna gör det relativt lätt att pendla. Stomlinjetrafiken för kollektivtrafik passerar genom Roma. Övergripande riktlinjer för transporter anges i kapitel 2.7 och 2.8.

Som en del av arbetet för att utveckla hållbara och fossilfria transportsystem är det viktigt att cykelinfrastrukturen inom Gotlands tätorter knyts samman. Detta för att främja arbetspendling via cykel och öka tillgängligheten inom tätorterna. Roma är en av de tätorterna där en utökad planering för cykel bör tas fram. I kapitel 2.8 Öka framkomligheten och trafiksäkerheten på Gotlands vägar anges med utgångspunkt i handboken ”Rätt fart i staden” att arbetet med hastighetsöversyner i Visby och övriga tätorter bör prioriteras. I de fall ny bebyggelse uppförs nära vägar behöver trafikbullersituation utredas vidare. Riktlinjer för trafikbuller och luft finns i kapitel 2.2 Öka hälsofrämjande och förebyggande insatser.