Program 2026

Beskrivning av samhällsfrågan

Moralen – och de fem pelare den vilar på – är en av de djupaste drivkrafterna bakom mänskligt beteende. Hur är svenskarnas moral formad och hur påverkar den våra politiska val?

Utökad information om evenemanget

I den senaste omgången av Gemenskapsbarometern tillämpades för första gången den socialpsykologiska teorin Moral Foundations Theory på en större svensk population. Enligt teorin vilar människors moral på fem ”pelare”: omsorg, rättvisa, lojalitet, auktoritet och helighet. Olika människor prioriterar dessa pelare på olika sätt – ungefär som vissa föredrar salt och andra sött. Dessa skillnader kan bidra till att förklara varför vi tänker olika om politik och samhälle. Under seminariet presenteras nya resultat om hur de moraliska pelarna fördelar sig i Sverige, med både individuella variationer och geografiska mönster. Vi diskuterar också hur moralens pelare hänger samman med tillit, försvarsvilja och och partipolitiska preferenser.

Medverkande

Lars Trägårdh, professor i historia, Uppsala universitet

Johan Wennström, forskare i statsvetenskap, Uppsala universitet och Försvarshögskolan

Max Hjelm, ledarskribent, Dagens nyheter (DN)

Lisa Pelling, chef för tankesmedjan , Arena Idé

Nisha Besara, moderator

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Seminarium/föreläsning

Evenemangs-ID: 7488

Språk: Svenska

Förtäring: Nej

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Camilla Scheinert, Koordinator för samverkan och forskningskommunikation, Uppsala universitet, 0706357653, camilla.scheinert@ibf.uu.se

Senast uppdaterad: Tisdag 16 juni 2026

Beskrivning av samhällsfrågan

Det talas ofta om evidensbaserad politik, men i praktiken tycks vetenskapliga rön ofta hamna i skymundan eller underordnas andra intressen. Hur används forskning i politiska beslut, och hur kan kunskap bidra till mer välgrundad och legitim samhällsstyrning?

Utökad information om evenemanget

Frågan om kunskapens roll i politiskt beslutsfattande har blivit alltmer central i takt med att komplexa samhällsutmaningar ställer höga krav på analys och långsiktighet. Samtidigt visar erfarenheter att vetenskapliga rön inte alltid får genomslag i praktiken. Begrepp som ”evidensbaserad politik” används, samtidigt som beslutsprocesser i realiteten påverkas – och kanske bör påverkas – av institutionella, politiska och kommunikativa faktorer. Evenemanget belyser hur vetenskaplig kunskap används i strategiskt beslutsfattande och samhällsstyrning. Diskussionen rör vilken typ av kunskap som får genomslag, hur aktörer använder forskning i policyprocesser och hur beslutsprocesser kan utformas så att vetenskapliga insikter får en rimlig plats utan att leda till teknokratiska lösningar. Evenemanget genomförs som korta presentationer följda av samtal mellan forskare och syftar till att belysa möjligheter och begränsningar i användningen av vetenskaplig kunskap i framtidens samhällsstyrning.

Medverkande

Nils Hertting, Prefekt och professor i statskunskap, Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala universitet

Mattias Öhman, docent i nationalekonomi, Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF), Uppsala universitet

Ola Hall, forskare i kulturgeografi, Lunds universitet

Helena Gellerman, riksdagsledamot och styrelseledamot , RIFO (Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare), L

Camilla Hansén, riksdagsledamot och styrelseledamot, RIFO (Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare), MP

Nisha Besara, moderator

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Seminarium/föreläsning

Evenemangs-ID: 7490

Språk: Svenska

Förtäring: Nej

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Camilla Scheinert, Koordinator för samverkan och forskningskommunikation, Uppsala universitet, 0706357653, camilla.scheinert@ibf.uu.se

Senast uppdaterad: Tisdag 16 juni 2026

Beskrivning av samhällsfrågan

Området du växer upp i påverkar dina förutsättningar i livet. Men är det individen och familjens egenskaper eller är det området i sig som påverkar?

Utökad information om evenemanget

Barn växer upp i områden med olika inkomster, skolor, trygghet och resurser. Skillnader mellan dessa barn består ofta långt upp i vuxen ålder. Men hur stor del beror på området i sig och hur mycket kan förklaras av individens och familjens förutsättningar? I detta seminarium presenterar vi aktuell forskning som försöker särskilja dessa grannskapseffekter. Seminariet tar också upp en central fråga för framtidens välfärds- och integrationspolitik: bör insatser främst vara områdesbaserade, som blandad bebyggelse och starkare lokala skolor, eller riktas mot individer och familjer, som familjestöd och riktade program? Med Gemenskapsbarometerns nya data, som inkluderar mätningar av tillit på grannskapsnivå, diskuterar forskare och politiska representanter hur området påverkar människorna som växer upp i det. Varmt välkommen!

Medverkande

Matz Dahlberg, professor i nationalekonomi, Uppsala universitet

Daniel Almén, forskare i nationalekonomi, Uppsala universitet

Yusuf Aydin, riksdagsledamot och integrationspolitisk talesperson, KD

Leila Ali Elmi, riksdagsledamot och talesperson för integration, MP

Nisha Besara, Moderator

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Seminarium/föreläsning

Evenemangs-ID: 7492

Språk: Svenska

Förtäring: Nej

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Camilla Scheinert, Koordinator för samverkan och forskningskommunikation, Uppsala universitet, 0706357653, camilla.scheinert@ibf.uu.se

Senast uppdaterad: Tisdag 16 juni 2026

Beskrivning av samhällsfrågan

Är svenskar nationalister? Och, vad tycker svensken är viktigt för att uppfattas som en del av den nationella gemenskapen? I ny undersökning tittar vi närmare på detta och dess samband med olika former av tillit, försvarsvilja samt partisympatier.

Utökad information om evenemanget

I den senaste omgången av Gemenskapsbarometern – en nationell enkätundersökning med lokalt fokus på 50 kommuner – ställdes frågor om respondentens uppfattning om Sverige, svenskarna, det svenska medborgarskapet och vad som är viktigt för att räknas som svensk. Under seminariet presenteras hur den svenska nationalismen varierar över både geografi och individuella faktorer, och vad den nationella identiteten och gemenskapen i huvudsak är betingade på: etnicitet, kultur eller medborgarskap. Vi diskuterar också dess betydelse för försvarsvilja, olika former av tillit, vad som skiljer partiernas väljare åt och om det finns gränser för den nationella gemenskapen.

Medverkande

Lars Trägårdh, professor i historia, Uppsala universitet

Daniel Almén, forskare i nationalekonomi, Uppsala universitet

Anna Starbrink, överdirektör , Myndigheten för civilt försvar (MCF)

Robert Egnell, rektor, Försvarshögskolan

Åsa Lindel, Moderator

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Seminarium/föreläsning

Evenemangs-ID: 7521

Språk: Svenska

Förtäring: Nej

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Camilla Scheinert, Koordinator för samverkan och forskningskommunikation, Uppsala universitet, 0706357653, camilla.scheinert@ibf.uu.se

Senast uppdaterad: Tisdag 16 juni 2026

Beskrivning av samhällsfrågan

Sveriges segregation består trots omfattande satsningar. Ny forskning visar hur grannskapet påverkar livschanser och att nybyggnation i utsatta områden kan förändra utvecklingen.

Utökad information om evenemanget

Segregationen i Sverige är resultaten av mer än ett sekel av bostadspolitik, industriell omvandling och flyttmönster. Under seminariet presenterar vi ny forskning som kartlägger hur svensk segregation uppstått och vilka typer av stadsbyggande som skapat mest blandade och långsiktigt livskraftiga områden. Vi diskuterar också vilken områdespolitik som har verklig potential att förbättra livsvillkoren i fattiga stadsdelar. Ett särskilt fokus ligger på bostadspolitiken: kan nybyggnationer av flerfamiljshus i utsatta områden attrahera nya grupper, stärka lokal service och gynna befintliga invånare? Nya svenska data visar att rätt utformade bostadsprojekt kan minska fattigdom och skapa möjligheter för boende att utvecklas snarare än att trängas undan. Politik, forskning och kommunala erfarenheter möts för att diskutera vilka modeller som faktiskt fungerar. Varmt välkommen!

Medverkande

Matz Dahlberg, professor i nationalekonomi, Uppsala universitet

Jakob Molinder, forskare vid Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet

Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelseordförande, Malmö stad, S

Karolina Wallström, kommunalråd, Örebro kommun, L

Nisha Besara, moderator

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Seminarium/föreläsning

Evenemangs-ID: 7524

Språk: Svenska

Förtäring: Nej

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Camilla Scheinert, Koordinator för samverkan och forskningskommunikation, Uppsala universitet, 0706357653, camilla.scheinert@ibf.uu.se

Senast uppdaterad: Tisdag 16 juni 2026

Beskrivning av samhällsfrågan

Om problemet inte främst är brist på bostäder, utan ett system där ansvar och incitament brister, hur ska då bostadspolitiken förstås? Och vem bär egentligen ansvaret för de bostadspolitiska målen?

Utökad information om evenemanget

Riksdagens mål kräver en väl fungerande bostadsmarknad där utbud möter behov, men i dagens hybridlösning med stat, kommuner, marknad och partsintressen är det oklart vem som förväntas leverera vad. Ny forskning pekar på att insiders–outsiders strukturen, svaga incitament och otydliga institutionella roller försvårar möjligheterna att nå målen. Vi diskuterar hur ansvaret bör fördelas i en bostadspolitik som inte bara pliktskyldigt upprepar att vi ska ”bygga bort bostadsbristen”. Vilka lärdomar kan hämtas från andra länders styrmodeller? Varmt välkommen!

Medverkande

Nils Hertting, Prefekt och professor i statskunskap, Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala universitet

Herman Donner, Forskare i fastighets- och urbanekonomi, Kungliga tekniska högskolan (KTH)

Patrik Karlson, riksdagsledamot och bostadspolitisk talesperson, L

Annika Hirvonen, gruppledare och riksdagsledamot, MP

Marie Linder, Förbundsordförande , Hyresgästföreningen

Nisha Besara, moderator

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Seminarium/föreläsning

Evenemangs-ID: 7533

Språk: Svenska

Förtäring: Nej

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Camilla Scheinert, Koordinator för samverkan och forskningskommunikation, Uppsala universitet

Senast uppdaterad: Tisdag 16 juni 2026

Beskrivning av samhällsfrågan

Geografiska skillnader har blivit en växande källa till polarisering runt om i världen. Klyftor mellan stad och land, men också inom städer, påverkar politiska uppfattningar. Hur påverkas politiken i Sverige när människor upplever att olika platser erbjuder helt olika framtidsutsikter?

Utökad information om evenemanget

Sverige förändras och skillnaderna mellan olika delar av landet blir allt tydligare. I storstäder och mellanstora städer växer både ekonomiska och sociala klyftor, där segregation, integration och olikheter i livschanser formar vardagen. Samtidigt upplever många i landsbygds- och glesbygdsområden att de hamnar på efterkälken och att beslut fattas långt bort från deras verklighet. I detta seminarium undersöker vi polariseringen mellan platser, stad kontra land, och inom platser där skillnader mellan stadsdelar växer i både större och mellanstora kommuner. Vi diskuterar också vad forskningen visar om människors flyttmönster: vilka områden människor lämnar, vilka de söker sig till och vilka värderingar och upplevelser som följer med. Med utgångspunkt i ny forskning samlas forskare och politiker för att diskutera hur geografiska klyftor uppstår, vad som driver dem och vilka konsekvenser de får för politiken, valåret och framtiden. Varmt välkommen!

Medverkande

Matz Dahlberg, professor i nationalekonomi, Uppsala universitet

Gissur Erlingsson, professor i statsvetenskap, Linköpings universitet

Andreas Bergh, docent i nationalekonomi, Lunds universitet

Åsa Karlsson, riksdagsledamot, S

Mats Persson, riksdagsledamot, L

Katrin Wissing, riksdagsledamot och partisekreterare, MP

Nisha Besara, moderator

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Seminarium/föreläsning

Evenemangs-ID: 7545

Språk: Svenska

Förtäring: Nej

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Camilla Scheinert, Koordinator för samverkan och forskningskommunikation, Uppsala universitet