Program 2026

Beskrivning av samhällsfrågan

Ohälsa, sjukfrånvaro och tidigt utträde ur arbetslivet innebär betydande produktionsförluster för Sverige. OECD har uppskattat att omkring hälften av BNP-tillväxten under 1900-talet kan förklaras av förbättrad hälsa och längre livslängd. Trots detta behandlas hälsa ofta främst som en kostnad.

Utökad information om evenemanget

Sveriges framtida tillväxt påverkas i allt högre grad av befolkningens hälsa. En åldrande befolkning, ökande förekomst av kroniska sjukdomar och höga nivåer av sjukfrånvaro innebär att arbetskraftens storlek och produktivitet pressas. Samtidigt finns en växande kunskap om hur förebyggande insatser, tidig diagnos, bättre behandling och nya tekniska lösningar kan stärka människors arbetsförmåga och deltagande i arbetslivet. Samhällsekonomiskt är ohälsa långt mer än en fråga för hälso- och sjukvårdens budget. Endast ungefär en tredjedel av kostnaderna för ohälsa uppstår i själva sjukvårdssystemet. Den största delen består i stället av produktionsbortfall, minskat arbetskraftsdeltagande, lägre produktivitet och kostnader i socialförsäkringssystemen. När hälsan förbättras uppstår därför effekter långt utanför vården – i form av fler arbetade timmar, högre produktivitet och ett längre arbetsliv. Seminariet diskuterar hur hälsa kan förstås och styras som en strategisk tillväxtfaktor.

Medverkande

Anders Ekholm

Anna Sarkadi, professor socialmedicin, Uppsala universitet

Oliver Rosengren , Arbetsmarknadspolitisk talesperson, M

Lena Furmark, välfärdsansvarig, Svenskt Näringsliv

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Debatt/panelsamtal

Evenemangs-ID: 7544

Språk: Svenska

Förtäring: Nej

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Peter Bergsten, Professor, Uppsala universitet

Senast uppdaterad: Tisdag 9 juni 2026

Beskrivning av samhällsfrågan

Många arbetsgivare satsar på friskvårdsbidrag för att minska negativa hälsoeffekter orsakade av hög arbetsrelaterad belastning. Detta trots att vetenskapliga studier visar att systematiskt genomförda hälsoprocesser kan ge stora effekter på produktivitet, arbetsförmåga och välbefinnande.

Utökad information om evenemanget

Seminariet belyser hur systematiska och ledningsstyrda hälsoprocesser kan skapa verklig hälsoutveckling. Vi tar upp vad chefer och ledning behöver veta för att göra hälsa till en del av verksamhetens kärnstrategi. Vi tar upp att hälsofarligt låg kondition nästintill fördubblats under de senaste 30 åren - något som bidrar till sänkt arbetsförmåga och ökad ohälsa. För att hälsoprogram ska bli en framgång måste organisationens ledning ta det övergripande ansvaret och sätta upp en handlingsplan med tydliga ramar och mål. Detta som en del av en hälsosam organisationskultur. I denna plan ges enhetschefer uppdraget att agera föredömen och att se till att handlingsplanen genomförs på enhetsnivå. Detta seminarium har som syfte att motivera dig som är chef till att driva hälsofrågan på ett mer strukturerat sätt för att generera effektiva och hållbara förbättringar för hela verksamheten. Baserat på vetenskapliga studier och egna erfarenheter ger deltagarna förslag på aktiviteter.

Medverkande

Anders Ekholm, Forskare, Institutet för Framtidsstudier

Erland Colliander, Läkare och VD, Proformia Hälsa AB

Victoria Blom, Professor, Gymnastik och idrottshögskolan GIH

Jennie Vidal, Managementkonsult, Public Partner

Magnus Svartengren, Professor, Inst. medicinska vetenskaper, Uppsala Universitet och Arbets- och miljömedicin Akademiska Sjukhuset

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Debatt/panelsamtal

Evenemangs-ID: 7547

Språk: Svenska

Förtäring: Nej

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Peter Bergsten, Professor, Uppsala universitet

Senast uppdaterad: Torsdag 21 maj 2026

Beskrivning av samhällsfrågan

Sverige står inför ökande ohälsa och växande välfärdskostnader. Trots stark evidens för prevention är det svårt att skala upp förebyggande insatser. Hur kan nya styr- och finansieringsmodeller skapa bättre förutsättningar för långsiktiga investeringar i hälsa?

Utökad information om evenemanget

Trots stark evidens för prevention har Sverige svårt att gå från pilotprojekt och tillfälliga satsningar till långsiktiga investeringar som når stor skala. En viktig förklaring är att dagens styr- och finansieringsmodeller ofta premierar aktiviteter snarare än uppnådda resultat. Utfallskontrakt är en modell som väcker växande intresse. Genom att koppla ersättning till verifierade resultat kan offentliga, privata och idéburna aktörer skapa nya incitament för förebyggande arbete. Men vilka samhällsutmaningar lämpar sig för utfallsbaserad finansiering? Hur kan resultat mätas på ett trovärdigt sätt? Och vilka förändringar krävs för att prevention ska bli en investering snarare än en kostnad? Anders Ekholm från Ett Friskare Sverige inleder seminariet och modererar därefter ett samtal om hur Sverige kan ta nästa steg – från projekt till resultat och från kortsiktiga insatser till långsiktiga investeringar i hälsa. Evenemanget är en del av Life Science-dagen, ett initiativ av Medicon Village.

Medverkande

Anders Ekholm, Senior Rådgivare, Ett Friskare Sverige, Institutet för Framtidsstudier

Petra Noreback, Statssekreterare, Socialdepartementet

Bettina Kashefi, VD, Skattenytta 2.0

Lisa Flinth, Regionråd, Region Skåne, L

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Debatt/panelsamtal

Evenemangs-ID: 11290

Språk: Svenska

Förtäring: Nej

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Michaela Lydecker, Kommunikationschef, Novo Nordisk Scandinavia AB, 0761458158, mcdw@novonordisk.com

Senast uppdaterad: Torsdag 18 juni 2026

Beskrivning av samhällsfrågan

Sveriges befolkning åldras, och vi behöver hålla oss friska allt längre, om inte vård och omsorg skall krascha. Samtidigt grundläggs hälsan redan i uppväxten. Kan precisionsprevention innebära ett genombrott för mer effektivt främjande av hälsa och förebyggande av sjukdom?

Utökad information om evenemanget

WHO säger att 80% av hjärt-kärlsjukdom, och 40% av cancer kan förebyggas. Samtidigt ökar flera riskfaktorer i en snabbt åldrande befolkning. Sjukvården satsar 3% av sin budget på främjande och prevention, och momsen sänktes 1 april på alla livsmedel, trots kunskap att en matskatteväxling kunde rädda 700 liv om året. Kommuner har ingen hälsoförvaltning, men formar ändå de viktigaste hälsodeterminanterna. Precision-medicin har inneburit ett genombrott för behandlingen av cancer. Är det möjligt göra ett “precision-genombrott” även i prevention? Skall den precisionen då var på individ-nivå, befolkningsgrupp, eller postnummer? Vad kan kommuner göra? Hur kan olika interventioner stärka varandra för mer effektiv prevention i olika faser av livet? Behövs en ny preventions-organisation och finansiering, eller kan sjukvården leverera även hälsofrämjande och primärprevention? Hör om hur kommuner formar uppväxtvillkor, vad andra aktörer än sjukvården kan göra, och möjliga genombrott!

Medverkande

Stefan Swartling Peterson, Hälsorådgivare Unicef Sverige, Professor, Karolinska Institutet

Emma Sterky, Generalsekreterare, Ett Friskare Sverige

Richard Rosenquist Brandell, Prof , Genomic Medicine Sweden

Peter Bergsten, Professor, Uppsala universitet

Erik Windmar, Chef Program o påverkan, UNICEF

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Debatt/panelsamtal

Evenemangs-ID: 7556

Språk: Svenska

Förtäring: Nej

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Peter Bergsten, Professor, Uppsala universitet

Stefan Swartling Peterson, Prof, KI

Webbplats: https://www.uu.se, https://www.friskaresverige.se/

Senast uppdaterad: Måndag 15 juni 2026