Inkludering av unga är en maktfråga

För Almedalsveckan är alla medverkande lika viktiga. Men det är också viktigt att fånga upp alla de som inte medverkar i samma utsträckning. Stort fokus ligger nu på att underlätta för fler ungdomar att engagera sig i Almedalsveckan, och i demokrati generellt.

Slutsatsen från scenen under Almedagen var tydlig: inkludering av unga är inte en separat aktivitet. Det är en maktfråga. Och att dela makt är en förutsättning för en stark demokrati.

Kika gärna på hela youtubeklippet från Almedagen 2026.
Direktlänk till den här programpunkten

På scenen medverkar:
Katja Sener – kommunikatör Botkyrka kommun
Stella Goudas – TikTok-reporter Botkyrka kommun
Rahma Mohammed – UNICEF
Imane Khatib – koordinator UNICEF
Mubarik Salaan – projektkoordinator Right by Me
Estefania Castillo – projektkommunikatör och koordinator Right By Me
Moderator: Niklas Berg – seniorkonsult Gullers Grupp

Unga påverkar nu – inte bara sen

När frågan om ungas roll i demokratin diskuterades från scen under Almedagen var inramningen tydlig: det handlar inte om framtiden. Det handlar om nuet.

Niklas Berg, konsult på Gullers, modererade samtalet. Han har en tanke han önskar fler kan ha i minnet: att de som är medelålders nu tror att de vet hur det är att vara ung idag.

– Men vi har ingen aning, att vara ung på förr är inte samma sak som att vara ung nu!

Han pekade på att unga ofta beskrivs som “framtiden”, men att det riskerar att göra dem till något som ska vänta. Samtidigt visar utvecklingen på ett växande glapp mellan unga och beslutsfattare.

– Det händer här och nu. Unga lever tillsammans med oss. De påverkas av besluten som tas i dag.

När människor inte känner sig lyssnade på, påverkar det tilliten. Och utan tillit försvagas demokratin. Unga behöver inte fler symboliska inbjudningar, de behöver verkligt inflytande. Bara en av fem unga upplever att politiker lyssnar på dem. Valdeltagandet bland 18–24-åringar sjönk i det senaste valet. Många unga saknar en tydlig roll i samhällsbygget.

Samtidigt finns en stark demokratisk övertygelse bland unga. De flesta av oss tror på demokrati som styrelseskick. Vi vill vara delaktiga, och vi vill bli tagna på allvar.

TikTok som demokratisk arena – erfarenheter från Botkyrka kommun

När Katja Sener, kommunikatör i Botkyrka kommun och Stella Goudas, TikTok-reporter för Botkyrka kommuns ungdomsredaktion, kliver upp på scenen handlade det om en konkret fråga: hur når man unga där de faktiskt är?

I Botkyrka kommun är 32 procent av invånarna under 25 år. Samtidigt har gammeldags myndighetskommunikation svårt att nå fram till unga. Ungdomsgården som de befinner sig på är i telefoner. Lösningen blev att starta en ungdomsredaktion på TikTok för att nå kommunens unga medborgare som är mellan 13-24 år.

Fem unga arbetar tillsammans med kommunikatörer. De har redaktionsmöten, planerar innehåll och producerar två till tre videos i veckan. De unga är med och bestämmer både ämnen och uttryck.

Stella är en av de medverkande, nyhetsankare i redaktionen som är uppvuxen i Botkyrka och studerade till journalist när hon fick frågan att vara med i redaktionen. Hon lyfter upp trender och sorterar nyheter som ingår i det som kommunen vill nå ut med.

Trovärdigheten är avgörande. Unga genomskådar snabbt innehåll som känns tillrättalagt eller vuxenstyrt. Därför måste unga själva vara avsändare.

Ett exempel som lyftes var en kampanj mot kriminell rekrytering som nådde över 150 000 visningar.

Erfarenheten från Botkyrka är att delaktighet inte bara är en värderingsfråga utan det är även en effektivitetsfråga. Ska man nå unga måste man arbeta och kommunicera tillsammans med dem, inte bara till dem.

Delaktighet från början – perspektiv från UNICEF Sverige

Rahma Mohammed, ungdomsrepresentant och Imane Khatib, koordinator för barns delaktighet och inflytande UNICEF Sverige, betonade vikten av att barns och ungas delaktighet inte bara blir symbolisk.

Att bjuda in unga i slutet av en process räcker inte. De behöver vara med från början, i problemformulering, analys och lösningsarbete.

Imane tyckte att Almedalsveckan 2025 inte hade tillräckligt många barn och ungdomar i panelerna, något hon vill ändra på inför kommande år. Det är viktigt att barn och unga är med redan i inledningen av processer. Viktigt inför valåret, betonar Imane!

Rahma, 17 år, berättade om hur hon och andra unga lett workshops på skolor om barns rättigheter och samhällsfrågor inför valet.

De frågor som unga själva lyfte mest var:

• Psykisk ohälsa
• Kriminalitet
• Arbetslöshet
• Utbildning
• Ekonomi

Särskilt psykisk ohälsa återkom som ett område där unga upplever att politiken inte levererar tillräckligt snabbt.

– Vi behöver kortare köer till BUP, så ungdomar får hjälp att prestera bättre i skolan så de får bättre förutsättningar inför framtiden. Vi behöver politiker som åker till skolor i orter där det inte är så stor tilltro till politiken. Vi behöver fast anställda skolkuratorer som finns där varje dag, psykisk ohälsa uppstår inte av sig själv, utan av skolstress som ni kan påverka, sa Rahma. Unga som inte känner att de har ett sammanhang kan lättare blir rekryterade till gängkriminalitet.

Imane och Rahma reagerade också på bilden av unga som politiskt passiva.

– Det handlar inte om ointresse. Det handlar om att vi inte blir tagna på allvar, våra röster tas inte tillvara, våra åsikter blir inte lyssnade på, säger Rahma.

När unga får reellt inflytande stärks både besluten och demokratin. Det ska inte skapas ett bord vid sidan för unga, vi behöver komma in där diskussionerna förs. Politiker som träffar unga måste också återkoppla hur våra åsikter har förts vidare. Ungdomar behöver vara en del av hela processen.

Bättre lyssnande leder till handling– erfarenheter från Right By Me

Mubarik Salaan och Estefania Castillo från organisationen Right By Me arbetar tillsammans med unga med utländsk bakgrund. På scen delade de med sig av hur de organiserar delaktighet i praktiken, med fokus på ungas ärliga feedback, egen kraft, ungdomars hälsa, jobb och ledarskap. För dem handlar lyssnande om dialog, inte föreläsningar.

Unga ska inte enbart ska vara med som alibi eller symboler. De ska leda samtal, analysera material och presentera resultat. Vuxnas roll är att stötta, inte att styra.

Mubarik delade med sig av sin erfarenhet och beskrev hur ansvaret förändrat självbilden:

– Jag trodde inte att min röst spelade roll. Nu vet jag att den gör det. Det jag har varit med om är inte ett problem utan en resurs.

Min resa som ungdomsledare startade när jag såg att många unga killar runt mig saknade trygga platser, det jag själv hade saknat. Jag såg ett behov, och gjorde något och blev ungdomsledare på Right By Me och ledde ett projekt tillsammans med folkhälsomyndigheten.

Vi siktade på att nå 40 unga killar men det blev nästan 100 som deltog. De vågade öppna sig och prata om ensamhet, press och framtid. De tog steg framåt. För mig är det tydligt bevis på hur lyssnande leder till handling.

Erfarenheten är att när unga får verkligt ansvar höjs både kvaliteten på arbetet och engagemanget och det skapar verklig förändring.

Mubarik fortsätter:

För oss är lyssnande ett ansvar, att unga leder arbetet och säger vad vi tycker.

Vi hör ofta att vi är framtiden. Men jag vill fråga er: när ÄR framtiden? Vi lever nu, vi verkar nu, vi har kunskapen nu. Om vi väntar tills ni tycker att vi är redo, kan det vara försent. För då är vi inte längre dagens ungdomar.

Att ni sitter på viktiga positioner betyder inte att ni kan allt. Precis som att vi inte kan allt. Men tänk om vi delar kunskap istället för att hålla i den. Då vinner alla. Vilken röst saknas där jag står. Och hur kan jag se till att de som fattas är med, inte bara nämns med ord? För om du tror att du har vårt perspektiv stämmer det inte, förrän vi själva säger det. Låt oss göra det här tillsammans!