Kunskapsstyrning är inget nytt. Sjukvårdsregion Stockholm-Gotland har, på samma sätt som övriga regioner, sedan länge haft sin egen kunskapsbank, ett regionalt system där hälso- och sjukvården kunnat finna bästa evidens. Skillnaden är att det nationella systemet, med alla regioners sammanlagda data, ger ett så mycket större kunskapsunderlag, ett kunskapsunderlag som hälso- och sjukvården i hela Sverige har tillgång till. Det gör en mer jämlik vård möjlig. Oberoende av var i landet patienten befinner sig ska den kunna få vård av samma höga kvalitét baserad på bästa möjliga kunskap.
Vad innehåller systemet?
Systemet för kunskapsstyrning består oavsett om det är regionalt eller nationellt av tre delar;
- lättanvända kunskapsstöd
- uppföljningar och analyser
- stöd för verksamhetsutveckling och ledarskap
Utvecklingen fortsätter under 2023 - 2027
Hälso- och sjukvårdsnämnden har beslutat att Region Gotland ställer sig bakom SKR:s förslag om att fortsätta utveckla systemet för kunskapsstyrning under 2023 - 2027.
Detta innebär bland annat att gå från en etablerings- och uppbyggnadsfas till en hållbar drifts- och utvecklingsfas som är mer tydligt inriktad på implementering och tillämpning av bästa tillgängliga kunskap inklusive uppföljning och resultat. Kunskapsstyrningen ska bidra till förändrade arbetssätt för en hållbar utveckling av framtidens hälso- och sjukvård där en personcentrerad och nära vård och omsorg tillämpas.
Vårdförlopp
Ett mycket centralt begrepp inom kunskapsstyrning är vårdförlopp. Ett vårdförlopp utgår från kunskapsstöden och beskriver processen för att ge en diagnos och de olika steg som ska tas efter det. Det kan röra sig om när en viss undersökning ska göras eller när en särskild behandling ska sättas in.
Syftet med vårdförloppen är att öka jämlikheten, effektiviteten och kvaliteten i vården. Syftet är också att patienter ska uppleva en mer välorganiserad och helhetsorienterad process utan onödig väntetid i samband med utredning och behandling.
Två viktiga krav på vårdförloppen är att de ska vara personcentrerade och sammanhållna. Med det menar man dels att vårdförloppet ska anpassas efter vad patienten behöver, dels att patienten ska uppleva en mer välorganiserad och helhetsorienterad process utan onödiga väntetider i samband med utredning och behandling.
Staten och SKR har tecknat en överenskommelse om att ta fram personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp för ett antal sjukdomsområden. Arbetet med vårdförloppen ska utgå från tillförlitliga och aktuella kunskapsstöd och baseras på bästa tillgängliga kunskap.