Region Gotland
Reception och regionupplysning
Visborgsallén 19
621 81  Visby
Telefon: 0498-26 90 00
E-post: regiongotland@gotland.se Lämna dina synpunkter

Frågor och svar

Här redovisar vi svaren på vanliga frågor kring översynen av förskolan och grundskolan om förslaget på ny organisation för förskolan och grundskolan. 

 

Skolan är statligt styrd i stor utsträckning genom skollagen. Riksdag och regering bestämmer kunskapsmålen, alltså vad eleverna ska lära sig i skolan. Huvudmannen (Region Gotland) bestämmer hur skolan ska arbeta, ska se till att skolan har de resurser som krävs och ska hela tiden arbeta för att skolan ska bli bättre. Det är huvudmannen som ansvarar för att alla elever ska nå kunskapsmålen. Huvudmannen ska också se till att utbildningen följer de bestämmelser som finns.

Rektor på skolan ansvarar för kvaliteten och resultaten på skolan. Skolan ansvarar för att miljön är trygg, att det finns rutiner för att rapportera frånvaro och regler för hur man får bete sig på skolan. Rektor har också ansvar för att eleverna får det stöd de har rätt till för att nå målen. Rektor ska också vara en pedagogisk ledare och är chef för lärarna och övrig personal på skolan.

Alla elever ska ha möjlighet till delaktighet och inflytande över sitt eget lärande. Du som elev har rätt att vara med och utforma din utbildning. 

Detta är ytterst en fråga för Region Gotlands politiker. Många kommuner driver många fler skolor än vad skatteutjämningssystemet beräknar att de behöver. Merkostnaden för att ha fler skolor än en kommun får bidrag för står kommunens skattebetalare för. I skatteutjämningen baseras beräkningarna på att det på Gotland ska finnas 24 grundskolor. Beräkningsgrunden bygger på andelen grundskolebarn bland invånarna.

Höstterminen 2020 hade Region Gotlands 39 förskolor, 31 grundskolor (exklusive tre resursskolor och fem fristående grundskolor) och 30 fritidshem. Enligt modellen i utjämningssystemet börjar merkostnader uppstå vid färre än 130 elever i årskurs 7–9 och vid färre än 80 elever i årskurserna F–6. Kostnaden per elev i de lägre årskurserna beräknas ligga på 195 000 kronor per elev i skolor med mindre än 25 elever. Jämför med 73 000 kronor per elev i skolor med minst 150 elever.

Om man omvandlar antalet skolor till lägsta ambitionsnivån i Region Gotlands servicestrategi för ”Ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland” - som fastställer vilken typ av service som ska finnas tillgänglig för olika geografiska serviceområden - kommer man väldigt nära utjämningssystemets siffror.

Servicestrategin pekar ut en miniminivå kring utbudet av bland annat vård, äldreboende, badhus, bibliotek, förskolor och grundskolor i geografisk inrättade serviceområden för att säkerställa att hela Gotland ska vara attraktivt för boende, besökare och näringsliv. En viktig princip som pekas ut i strategin är att att verksamheten ska kunna drivas med tillräcklig kvalitet, men också att det finns ekonomiska resurser för driften av verksamheten.

Läs mer i ”Nulägesrapport 1” på sidan 27

Ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland 

Det finns sedan tidigare beslut från regionfullmäktige att verka för större och mer ekonomiskt och pedagogiskt bärkraftiga enheter (Strategisk plan och budget 2017-2019 beslutad i regionfullmäktige 2016-06-20.) Tydligt uttalat är att små skolenheters verksamhet ska effektiviseras och att det ska planeras för större enheter.

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningens ambition har därför varit att alla regionens förskolor ska ha minst tre avdelningar samt att befintliga förskolor bör ha minst två avdelningar -  under förutsättning att de ligger i anslutning till en grundskola.

När det gäller att få till bärkraftiga skolenheter har utbildnings- och arbetslivsförvaltningen strävat efter att ha skolenheter med åtminstone två parallella klasser och minst 105 elever. Dessa tidigare beslut har tagits i beaktande vid framtagandet av vägledande strategier för lösningar på framtidens förskole- och grundskoleorganisation.

Läs mer om vägledande strategierna för lösningar

Sveriges Kommuners och Landsting har i sin utredning ”Om sambandet mellan skolstorlek och utbildningsresultat” (2018) kategoriserat de ”minsta” skolorna utifrån ett elevtal på 0–99 elever, ”små” skolor har ett elevtal 100–199 elever, ”medelstora” har ett elevtal på 200–399 elever och de ”stora” har mer än 400 elever.

Region Gotland har fler enheter som tillhör kategorin ”minsta” än genomsnittet i riket. Läsåret 2017/18 var andelen skolor tillhörande kategorin ”minsta” i riket 25,5 procent, medan Region Gotland läsåret 2019/20 hade motsvarande 39 procent (det vill säga 12 av 31 enheter.

Region Gotland hade samma läsår 26 procent som tillhör kategorin ”små” (åtta stycken), 29 procent ”medelstora” (nio stycken) och sex procent ”stora” (två stycken).

Landets fördelning läsåret 2017/18 var utöver de ”minsta” fördelade enligt: 28,3 procent ”små”, 34 procent ”medelstora” och 12,2 procent stora.

Den föreslagna organisationen för grundskolan skulle förändra fördelningen på följande sätt: fem procent i kategorin de ”minsta” (en av 22), 45 procent ”små” (tio stycken), 36 procent medelstora (åtta stycken) och 14 procent stora (tre stycken). Byte av kategori sker i så fall på fyra grundskolor där Garda och Havdhem skolor går från kategorin de ”minsta” till ”små” och Romaskolan från ”medelstor” till ”stor.” En skola går åt andra hållet, det vill säga byter nedåt på skalan. Det är Fårösundskolan som går från att tillhöra kategorin ”små” till att tillhöra kategorin ”minsta”.

Resultaten från den forskning som intresserat sig för relationen mellan skolstorlek och utbildningskvalitet och elevers skolresultat är inte entydig. Skolstorleken i sig har en begränsad betydelse för studieresultaten. Det är fler faktorer som spelar roll. Exempelvis föräldrars studiebakgrund, elevens migrationsbakgrund, kontinuiteten i lärar- och rektorskåren och undervisningskvaliteten.

Beprövad erfarenhet och forskning visar att en skola med få elever är mer sårbar vad gäller kvalitet. Upp och nergång i elevflöden, fritt skolval, andel behöriga lärare, elevers behov av särskilt stöd och tillgång till elevhälsa är faktorer som har större effekter på kvaliteten i en liten skola. Rekryteringen av behöriga lärare (och skolledare) är en avgörande framgångsfaktor för skolor. Att kunna anställa behöriga lärare i samtliga ämnen är särskilt tydliga utmaningar som vi behöver försöka lösa.

Genom att bygga upp en skolstruktur med färre och större skolenheter hoppas vi på ett bättre sätt kunna säkra både utbildningens likvärdighet och kvalitet, kompetensförsörjningen och en stabilare ekonomi på varje enhet.

Läs mer om resonemanget i "Nulägesrapport 1" på sidan 15-16 

Skolorganisationen på Gotland har (likt många andra kommuner) genomgått flera större omorganisationsprojekt mot bakgrund av framför allt minskade elevtal och därmed andra ekonomiska förutsättningar. Mellan år 2003 och år 2007 lades sju kommunala grundskolor ned: Hablingbo skola, Träkumla skola, Stenkumla skola, Halla skola, Hejde skola, Barlingbo skola och Östergarn skola.

Översynen Skola Gotland 2008 omfattade ursprungligen 15 grundskolor. Beslutet blev att åtta grundskolor avvecklades under 2008 och 2009: Tingstäde skola, Hörsne skola, Fardhem skola, Rone skola, Roma kyrkskola, Eksta skola, När skola, och Fårö skola. Gothem skola avvecklades redan år 2007 på initiativ av rektor och vårdnadshavare. Översynen resulterade också i att skolpaviljoner i Visby avyttrades.

Översynen Skola Gotland Visby med närområden genomfördes 2011 och omfattade grundskoleorganisationen i Visby, Väskinde, Västerhejde samt Eskelhem och Hogrän. Översynen resulterade bland annat i beslut om en utbyggnad av Västerhejde skola, en omställning av Humlegårdsskolan, renovering och utbyggnad av Alléskolan samt att Hogrän skola avvecklades.

Även förskoleorganisationen har förändrats där nedläggningar på senare tid gjorts av enstaka förskolor mot bakgrund av regionfullmäktiges tidigare beslut att gå mot mer pedagogiskt och ekonomiskt bärkraftiga enheter då en- och tvåavdelningsförskolor haft svårigheter att uppnå de krav som läroplan och skollag ställer på systematiskt kvalitetsarbete. Det har också funnits organisatoriska sårbarheter och enheterna har varit svåra att få god ekonomi i.

Det är upp till kommuner att organisera utbildning utifrån de lagar och förordningar som finns inom den budgetram som fullmäktige fördelar till nämnderna. I vissa fall öronmärks pengarna för särskilda ändamål som byggnation, renovering, utvecklingsprojekt osv. Utöver det finns en hel rad statliga bidrag som kan sökas, men som är riktade till specifika ändamål. Efter att budgeten satts tar barn- och utbildningsnämnden beslut om hur pengarna ska fördelas för de verksamheter nämndens ansvarar för. Det kallas för intern budget.

För varje elev på en skola får rektor en elevpeng utifrån en teoretisk modell för att det ska ge likvärdiga förutsättningar för barn och elevers utveckling och lärande. Förskolans och grundskolans budget bygger till stor del på en prognos kring hur många barn och elever som beräknas finnas i verksamheten.

Nämnden tillämpar ett system som innebär att du på en liten skola eller en stor skola får total elevpeng utifrån en resursfördelningsmodell som bygger på socioekonomiska faktorer i form av föräldrars studiebakgrund, andel pojkar och om man är nyinvandrad till Sverige. Elevpengen innehåller alla kostnader för framförallt löner och läromedel. Medel fördelas utifrån behov.

Politikerna på Gotland har även beslutat om ett extra stöd till stöd till små skolor utanför Visbyområdet.

Barn- och utbildningsnämndens budget för 2020 omsluter drygt 1,2 miljarder kronor.

Politikerna på Gotland har beslutat om ett extra stöd till stöd till små skolor utanför Visbyområdet som för närvarande är på cirka 9,7 miljoner kronor enligt kategorierna förskoleklass (där Kräklingbo förskola och förskolan Athene Fardhem får stöd), grundskola år 1 till 6 (där Vänge skola, Kräklingbo skola, Öja skola och Athene Fardhem skola får stöd) samt grundskola år 7 till 9 (där Fårösundsskolan, Solklintskolan, Romaskolan och Klinteskolan får stöd).

De generella statsbidrag som kommunerna får är inte avsedda för någon specifik verksamhet utan är, liksom skatteintäkterna, föremål för politiska prioriteringar i respektive kommun. Inför varje år tar kommunen ställning till hur mycket av dessa pengar som ska tilldelas varje verksamhetsområde som en kommun bedriver.

Exempelvis skola, äldreomsorg, socialtjänst, kultur och fritid med mera. Riktade statsbidrag är ett sätt att ge statligt ekonomiskt stöd till specifika insatser t.ex i förskolan och skolan. Bidragen handlar då om att höja kvaliteten i lärandet – att ge barn och elever bättre förutsättningar att lära sig. Ingen av de statliga bidragen är till för att upprätthålla löpande verksamhet.

Region Gotland tillämpar friare skolval i mån av plats. Alla vårdnadshavare och barn har oavsett vilket skolår eller skola man går i har rätt att välja eller byta skola. Vårdnadshavare uppmanas att göra ett aktivt skolval inför placeringen i förskoleklass. Alla inom boendeområdet/skolans upptagningsområde och som önskar sin kommunala hemskola har förtur till skolplacering där. Därefter erbjuds lediga platser till andra sökande utanför boende­området.

Läs mer om skolvalet gotland.se/skolval

Statistiken kring skolvalet 2020 till förskoleklass visar att det var 650 elever som började förskoleklass till innevarande års hösttermin på Gotland. 559 elever valde kommunal förskoleklass och av dessa valde 119 elever en annan kommunal skola än sin hemskola – en andel som motsvarar 18 procent.

Här följer några exempel:

  • i upptagningsområdet till Stenkyrka skola valde 5 av 13 elever en annan skola än hemskolan
  • för Vänge skola var det 7 av 19 i upptagningsområdet som valde annan skola än hemskolan
  • i Sanda skolas upptagningsområde valde 14 av 30 annan hemskola
  • i Endre skolas upptagningsområde valde fem av 13 annan skola än hemskolan denna gång och
  • i upptagningsområdet för Eskelhem skola valde sju av 13 annan skola än hemskolan

Man kan även se samma trend som tidigare år när det gäller att välja en fristående skola - cirka 15 procent eller 92 elever valde detta alternativ år 2020.

Även inför skolvalet till högstadiet kan man se samma tendenser som tidigare, nämligen att elever i årskurs 7 runt om på ön gärna söker sig till de två högstadieskolorna i Visby. Det handlar om un­gefär 13 procent av årskullen motsvarande knappt 75 elever. 102 elever har valt fristående högstadieskola vilket motsvarar 17 procent.

Exempel på högstadieskolor där elever i årskurs 7 valt annan skola är Fårösundsskolan, där 16 av 19 elever i upptagningsområdet valde en annan skola än hemskolan. På Klinteskolan valde 20 av 40 elever annan högstadieskola. Klinteskolan fick tillflöde på en elev via fria skolvalet. På Solklintsskolan i Slite valde 17 av 57 hemskolan, men samtidigt fick skolan ett tillflöde på 11 elever från andra skolor via fria skolvalet.

Fullständig statistik hittar du här

 

Andelen legitimerade förskollärare i den kommunala förskolan år 2018 var 47 procent - ett högre snittvärde än riket, vars andel var 43 procent.

Andelen utbildade barnskötare år 2018 var 20 procent och rikets andel var då 19 procent beräknat på andel heltidstjänster.

Andelen lärare (heltidstjänster) i grundskolan med en pedagogisk högskoleexamen är 83,6 procent (högre än rikets andel som var 83,2 procent) och andelen med lärarlegitimation och behörighet i minst ett undervisande ämne 73,5 procent (högre än rikets 71,5 procent).

Andelen anställda (heltidstjänster) i fritidshem med pedagogisk högskoleexamen (förskollärarexamen, fritidspedagogexmen eller lärarexamen) är 37 procent vilket är lägre än riket totalt. (Rikets siffra var 40 procent.)

Läs mer i "Nulägesrapport 1" på sidan 8 

Sedan 2011 finns en skollag som definierar skarpt vad som menas med behörig lärare.  En lärare måste ha lärarlegitimation för de ämnen läraren undervisar i för att kunna bli tillsvidareanställd och inte minst för att kunna sätta betyg. Det räcker inte enbart att ha lärarutbildning. Så här uttrycks det i skollagen (2010:800):
  • Kap 2, 13§ Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig får viss undervisning får bedriva undervisningen.
  • Kap 2, 20§ Endast den som har legitimation får anställas som lärare eller förskollärare i skolväsendet utan tidsbegränsning.
  • Kap 3, 16 § Betyg ska beslutas av den eller de lärare som bedriver undervisningen vid den tidpunkt när betyg ska sättas. Om läraren eller lärarna inte är legitimerade, ska beslutet fattas tillsammans med en lärare som är legitimerad. Kan dessa inte enas ska betyget beslutas av den legitimerade läraren under förutsättning att han eller hon är behörig att undervisa i det ämne som betyget avser. I annat fall ska betyget beslutas av rektorn.
I praktiken hjälper legitimerade och undervisningsbehöriga lärare (eller rektor) sina kollegor utan legitimation att sätta elevernas betyg. I nuläget är det 70 medarbetare av totalt 411 som jobbar i årskurserna 4-98 som inte kan sätta betyg för elever de undervisar. Den som inte har legitimation och rätt behörighet kan bli anställd ett år i taget.

Enligt Skolverkets lärarprognos för Gotland står vi inför stora kompetensförsörjningsutmaningar. I prognosen pekas Gotland ut som den kommun/region som har störst utmaning kring kompetensförsörjning. På Gotland ska motsvarande 93 procent av antalet förskollärare och lärare år 2018 (i både kommunala och fristående verksamheter) rekryteras t.o.m. år 2033. Det motsvarar cirka 700 lärare. Det beräknande rekryteringsbehovet baseras framförallt på pensionsavgångar, ökade elevkullar samt antagande om att visstidsanställda lärare som idag är obehöriga och saknar pedagogisk högskoleexamen ska ersättas av behöriga lärare.

Läs mer i "Nulägesrapport 1" på sidan 8

Nej inte hela den stora lärarbristen - den frågan är något många olika aktörer som lärosätena och Sveriges Kommuner och Regioner arbetar med. Våra egna strategier och aktiviteter för att kunna rekrytera fler lärare kan du läsa om i den senaste kompetensförsörjningsplanen.

Bland annat handlar det om:

  • Satsningar för att vara en attraktiv arbetsgivare
  • Vidareutbildning av anställda lärare
  • Locka unga och nya lärare till skolan samt påverka normer och attityder till läraryrket
  • Samverkan mellan lärosäten och huvudman
  • Kopplingen mellan lärarutbildning och arbetsliv
  • Byta yrke mitt i livet
  • Fånga upp lärare med utländsk utbildning eller erfarenhet
  • Förlänga arbetslivet

Kompetensförsörjningsplan för utbildnings- och arbetslivsförvaltningen år 2020-2023 

Fjärrundervisning kan inte lösa hela problemet med lärarbristen. Huvudmän får anordna fjärrundervisning endast i vissa fall: om det inte finns någon legitimerad och behörig lärare i moderna språk, om det inte finns någon annan lämplig person som kan ge studiehandledning på modersmålet eller om elevunderlaget är otillräckligt. Skolverket har dock öppnat för att fjärrundervisning kan ske i fler ämnen från och med läsåret 2020/21.

Barn- och utbildningsnämndens riktlinjer för skolskjuts sätter gränser för restider i skolskjuts. Restiden i fordon till respektive från skolan ska vara högst 60 minuter för elever i förskoleklass till årskurs 9. Restiden får endast i undantagsfall överstiga 60 minuter. Väntetid före hemfärd från skolan kan vara upp till 60 minuter. 

Läs mer om skolskjuts 

Hur ser det ut i verkligheten?

När nulägesrapporten togs fram våren 2020 överskreds de angivna maxtiderna i några enstaka fall. Det handlar om sju elever i årskurs 7-9 och i en riktning. Detta motsvarar ca 0,4 procent av de som åker skolskjuts.

• Två elever i Hangvar som åker till Fårösundsskolan 

• En elev som bor i Östergarn och en som bor i Buttle - båda åker till Romaskolan 

• Två elever som bor i Stenkyrka och en elev som bor i Tingstäde - alla åker till Solklintsskolan i Slite

Läs mer i nulägesrapportens del 1 på sidan 28 

Elevernas resande under skoltid påverkas av vilka ämnen som är möjliga att få undervisning i, i den egna skolan - att behöriga lärare finns i ämnet liksom eventuella specialsalar för ändamålet, exempelvis slöjd, bild, musik, hemkunskap och idrott. Även moderna språk är ett ämne som det sker undervisning i på någon av Region Gotlands högstadieskolor, men då inte på grund av lokalerna utan snarare beroende på gruppens storlek och lärarnas behörigheter.

Tiden som eleverna reser är mycket olika fördelad. Mest elevrelaterade resor har eleverna i år 6 i Stenkyrka skola som totalt åker 120 minuter per vecka. Även eleverna i år 6 i Öja och Kräklingbo har relativt mycket restid med 95 respektive 80 minuter.

För mer detaljer kring de elevrelaterade resorna se bilaga 2.