Region Gotlands årsprognos – minus 264 miljoner kronor

När Region Gotland sammanställt sitt ekonomiska resultat för årets första åtta månader, pekar allt på ett stort underskott på minus 264 miljoner kronor vid årsskiftet.

Att det kommer att bli ett negativt resultat för Region Gotland 2024 är väntat. Detta bland annat mot bakgrund av exceptionellt höga pensionskostnader och de senaste årens inflation som drivit upp kostnaderna för de flesta av regionens alla verksamheter. Intäkterna i form av generella statsbidrag, skatteintäkter och utjämningsbidrag har också ökat, men inte i samma takt. Den politiska ledningen har valt att i år använda den så kallade resultatutjämningsreserven, en mycket sällan använd lösning, och det mesta tyder just nu på att den kommer att gå åt.

– Det är ett väldigt tufft läge i Sveriges alla regioner, så också i Region Gotland. Vi uppvaktar staten mycket intensivt om det svåra att vara landets minsta och enda ö-region och man måste ta Gotlands situation på allvar och gripa in nu. Vi behöver ökat ekonomiskt stöd alternativt ett radikalt förändrat huvudmannaskap för sjukvården, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.

Anpassning av verksamheterna

Nämndernas underskott i delår 2 visar på ett sammantaget underskott med minus 164 miljoner kronor där hälso- och sjukvården står för den största delen på minus 112 miljoner kronor. Totalt är det 5 av regionens nämnder som bedömer att de inte kommer att klara sin budget i år.

I april beräknades årsprognosen ge ett underskott på minus 298 miljoner. Tack vare de insatser som gjorts i nämnder och förvaltningarna har detta prognostiserade underskott alltså minskat något. Bland annat fattade regionledningen i våras beslut om allmän återhållsamhet och minskat resande, vilket har gett effekt.

– Alla nämnder har det tufft. Vi har i hela organisationen jobbat hårt med att anpassa verksamheterna och vi ser att insatserna gjort att underskottet blir mindre än vi trodde i april. Att göra snabba drastiska förändringar är svårt och riskerna med det är stora då det skulle drabba barn, äldre, sjuka och medarbetare hårt och riskera vår gotländska välfärd. Jag vet att man inom alla regionens verksamheter jobbar hårt och gör allt vad de kan för att komma i balans, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.

Vad görs nu?

Regionledningen fortsätter även arbeta med effektiviseringar. Det handlar bland annat om att minska lokalyta, se över inköpsorganisationen, utveckla digitalisering och bemanning.

– Vi kan se att en del av de insatser som gjorts både gemensamt och i alla olika verksamheter har gett effekt. Det befarade underskottet är ändå något lägre än den prognos vi hade i april. Men det är inte tillräckligt för att ha en ekonomi i balans. Vi har hittills i år varit tvungna att låna 100 miljoner kronor och ser ut att behöva låna ytterligare 200 miljoner kronor innan årsskiftet. Nästa år minskar pensionskostnaderna och återgår till en mer normal nivå, men de årliga kostnadsökningarna som exempelvis löner och andra prisökningar är höga och underskottet i nämndernas verksamheter behöver på något sätt åtgärdas, säger Ulrika Jansson, ekonomidirektör.