Regonstyrelsens belut i korthet 22 november
I dag, den 22 november 2023, har regionstyrelsen haft sammanträde. Mötet behandlade bland annat fördelning av outnyttjade medel 2023, kulturpriset, handlingsplan för kulturella och kreativa branscher, kulturplan, investeringsmedel till Hemse ishall, skänka utrangerade elverk till Ukraina, handlingsprogram för räddningstjänsten, brottsförebyggande arbete och samarbetet The Three Islands’ Initiative.
Totalt behandlades 48 ärenden
Ärende 8, 9 och 10 beslutas i regionstyrelsemöte i december
- Ärende 8 – Fördelning av verksamhetsstöd till kulturorganisationer 2024, RS 2023/1827
- Ärende 9 – Verksamhetsstöd till Bergmancenter, RS 2020/373
- Ärende 10 – Verksamhetsstöd till Bungemuseet, RS 2020/374
Ärende 11 – Förslag på fördelning av outnyttjade medel 2023, RS 2023/1959
Regionstyrelsens beslut:
- Regionstyrelsen beslutar att de 500 000 kronor som tillförts i utökning av budgetram för kulturstöd 2023 fördelas som tillfälligt förstärkt verksamhetsstöd till föreslagna kulturorganisationer.
Sammanfattning:
I november 2022 beslutade regionfullmäktige att ge regionstyrelseförvaltningen en utökning av budgetram på 500 000 kronor för att kunna fördela ett nytt stöd för regional kulturutveckling. Dessa har inte kunnat fördelas på grund av förseningar i införandet av ett nytt stödsystem (inklusive riktlinjer för detta nya stöd). Förseningarna uppstod som en följd av överklagande till förvaltningsrätten.
Kulturlivet har tagit fart igen efter pandemin men står nu inför ökade kostnader i samhället. De viktiga krisstöden under pandemin innebar överlevnadsmöjligheter för många. För vissa innebar det också tillfälle att utveckla sin verksamhet och hitta nya samarbeten. I år är det första året utan krisstöd. Förslaget är därför att det ännu ej fördelade projektstödet ska användas till att fånga upp den positiva utveckling i kulturlivet som skett under och efter pandemin.
Stödet utgör då en förstärkning av medel som, enligt gällande regler och riktlinjer för verksamhetsstödet till kulturorganisationer, har till syfte att gynna aktörer med ett särskilt utvecklingsfokus utifrån ansökningar om verksamhetsstöd inför 2024. Dessa aktörer föreslås få tillfälligt eller förstärkt verksamhetsstöd:
- Gotlands läns hemslöjdsförening och Textil Gotland för samverkan kring lokalen ”Hantverket”.
- Kulturföreningen Balans i fokus för deras arbete med unga och äldre i projektet ”Rum för rörelse”.
- Nycirkus Gotland för sitt arbete med målgruppen unga och unga vuxna.
- Gotlands Bildningsförbund för utvecklingsarbetet kring bildningsfrågorna och studieförbunden.
- Konstfrämjandet Gotland för att kunna etableras som ett nytt distrikt i Sverige.
- Kuno – kulturföreningen norra Gotland, för utvecklingen av ett kulturhus i Fårösund.
Fördelningen utgår utifrån allmänna och specifika bestämmelser gällande verksamhetsstöd till kulturorganisationer. Fördelningen breddar kulturlivet genom att stärka de svaga områdena slöjd och form, dans- och konst samt lägger ett fokus på bildningsfrågorna på Gotland, vilket inte kan tillgodoses inom den ordinarie fördelningen av verksamhetsstöd.
– Det känns fint att Region Gotland kan omfördela 500 000 kronor i verksamhetsstöd till regional kulturutveckling. Stödet fördelas till organisationer som ägnar sig åt slöjd och form, dans, konst och bildningsfrågor på Gotland. Tanken med detta är både att stärka svaga konstområden, bredda kulturlivet och stärka den positiva utveckling som skett i kulturlivet, under och efter pandemin, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.
Ärende 12 – Region Gotlands Kulturpris 2023, RS 2023/123
Regionstyrelsens beslut:
- Regionstyrelsen beslutar att utse 2023 års mottagare av Region Gotlands kulturpris.
Region Gotlands kulturpristagare 2023
Ärende 14 – Uppdrag. Handlingsplan för kulturella och kreativa branscher – arbetsprocess, RS 2023/1238
Regionstyrelsens beslut:
- Informationen tas emot.
Sammanfattning:
Nuläge nationellt och på Gotland – Kunskapen om kulturella och kreativa branscher (KKB) som område har ökat successivt. Erfarenheter från pandemin och återstartsutredningen Från kris till kraft samt utredningen Kreativa Sverige! har gjort området högaktuellt på den nationella arenan. På Gotland har OECD:s territoriella granskning av Gotland, projektet Omställningskultur samt utredningen Gotland and the Game Industry visat att området har outnyttjad kapacitet som kan tas tillvara på ett bättre sätt.
Utredningen Kreativa Sverige! visar att en tiondel av Sveriges alla företag finns i de kulturella och kreativa branscherna. De sysselsätter cirka 190 000 personer, omsatte år 2017 omkring 400 miljarder kronor och har under flera år haft en hög och ihållande tillväxt. Utredningen framhåller att fri kultur, oberoende medier och kreativt skapande med yttrandefrihet är grundläggande för att stärka demokratin. De kulturella och kreativa branscherna är bärare av idéer, kunskap, kultur och värderingar och därmed viktiga för öppenhet, samarbete och mjuk makt och fortsatt långsiktigt påverkansarbete internationellt. Det behövs därför en långsiktig nationell strategi som flätar samman kulturpolitik, näringspolitik, regional utvecklingspolitik, landsbygdspolitik, arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik, utrikes- och handelspolitik och politiken för besöksnäring.
Gotland har länge lockat många kreatörer och är ett av tre län med störst andelsmässig tillväxt inom KKB de senaste åren. På ön finns cirka 1 000 aktiva företag inom de kreativa näringarna, verksamma över hela ön. Enligt förstudien till projektet Omställningskultur har antalet verksamheter ökat med 20 procent från 2012 till 2021. Omsättningen i branscherna ökade från 2010 till 2016 med 15 procent och omfattade då 960 miljoner, och dagens omsättning beräknas överstiga 1 miljard.
Handlingsplanens framtagande – Framtagandet av en handlingsplan för KKB drivs av kultur- och fritidsavdelningen i samverkan med avdelningen för regional utveckling. Arbetet kommer att genomföras samtidigt och i samverkan med framtagande av kulturplanen. Handlingsplanen ska utgå ifrån den regionala utvecklingsstrategin, rekommendationerna som framkom i OECD:s territoriella granskning av Gotland, den nationella utredningen Kreativa Sverige!, resultat från projektet Omställningskultur, omvärldsanalyser kring andra regioners arbete inom området och ta tillvara på erfarenheter från utredningen kring spelindustrins förutsättningar och utveckling på Gotland. Handlingsplanen är planerad att beslutas i november 2024.
– I sin rapport pekade OECD på att vårt arbete med de kulturella och kreativa branscherna behöver stärkas. Samtidigt har vi nu en nationell strategi på plats. Utifrån det har vi gett i uppdrag att ta fram en handlingsplan för Gotland för att dra större nytta av de möjligheter och den kapacitet som finns i de kulturella och kreativa branscherna på Gotland, den är bevisligen enorm. Kulturen är en viktig kraft för samhällsutveckling och en prioritering i den regionala utvecklingsstrategin för Gotland. Idag har vi fått ett nuläge – utifrån det ska arbetet nu gå vidare, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.
Ärende 15 – Kulturplan 2025-2028, RS 2023/1488
Regionstyrelsens beslut:
- Informationen tas emot.
Sammanfattning:
Arbetet med att ta fram Region Gotlands nästa kulturplan 2025-2028, har nu inletts.
Kulturplanen ska innefatta regionens insatser på sju kulturområden:
• Professionell teater-, dans- och musikverksamhet.
• Museiverksamhet och museernas kulturmiljöarbete.
• Biblioteksverksamhet och läs- och litteraturfrämjande verksamhet.
• Professionell bild- och formverksamhet.
• Regional enskild arkivverksamhet.
• Filmkulturell verksamhet.
• Främjande av hemslöjd.
Utöver detta kan kulturplanen beskriva andra regionala prioriteringar inom kulturområdet, såsom exempelvis arbete inom kultur och hälsa, spelkultur och
KKB (kulturella och kreativa branscher). Kulturplan 2025-2028 ska också innefatta gestaltad livsmiljö, enligt uppdrag från regionstyrelsen 2022-10-26 RS §324 (RS 2021/1692).
Parallellt med att kulturplanen utformas, sker arbete med ytterligare måldokument för kulturområdet, såsom ny biblioteksplan, filmstrategi och
handlingsplan KKB. Dessa dokument ska relatera till kulturplanen, men kan också ha områdesspecifika mål och insatser.
Kulturplanen fastställs av regionfullmäktige och är förvaltningsövergripande. Genomförandet sker såväl inom Region Gotlands olika uppdrag som inom kultursamverkansmodellens institutioner, samtliga berörda regionala förvaltningar och i övriga regionalt/kommunalt finansierade kulturaktörers verksamheter.
Tidsplan för framtagande av Kulturplan 2025-2028:
- Oktober-november: Nulägesanalys tas fram i samverkan med utvecklarna och institutionerna i kultursamverkansmodellen. Detta för att gemensamt etablera samsyn kring var kulturen på Gotland befinner sig idag samt identifiera redan kända behov för att kunna skapa väl underbyggda dialogmöten.
- December-januari: Dialogmöten genomförs.
- Mars: Arbetsmöte med den politiska referensgruppen, för att kunna fastställa mål.
- Juni: Ambitionen är att ett första utkast till kulturplan presenteras för regionstyrelsen.
- Juni-september: Förslaget skickas på öppen remiss.
- November: Den justerade planen presenteras för regionstyrelsens arbetsutskott och därefter för regionstyrelsen.
- December: Kulturplanen presenteras för regionfullmäktige.
− Kulturen är verkligen central både för besökaren och alla oss som lever, bor och verkar på Gotland. Att jobba fram en ny ännu vassare Kulturplan innebär fokus på kultur och dialog under hela 2024. Processen är viktig och kommer involvera många. Kulturplanen kommer ge riktningen för vilka aktiviteter Region Gotlands verksamheter ska investera i de närmaste åren, bland annat för att främja läsning, tillgängliggöra kultur och använda kulturen som kraft för samhällsutveckling på Gotland., säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.
Ärende 16 – Fördelning av investeringsmedel till Hemse ishall, RS 2023/1052
Regionstyrelsen förslag för beslut i regionfullmäktige:
- Inom ramen för de av regionfullmäktige tidigare beslutade särskilda investeringsmedel till landsbygdsutveckling, överför regionstyrelsen 4 000 000 kronor till tekniska nämnden för att genomföra modernisering och energieffektivisering av Hemse ishall.
- Av tidigare beslutade och överförda investeringsmedel enligt beslut RF 89, RS 2020/183 där 2 500 000 kronor avsattes för riktade insatser i orten Hemse beslutas om ändrad inriktning, där 2 000 000 kronor går till att genomföra modernisering och energieffektivisering av Hemse ishall.
Slutligt beslut kommer att fattas i regionfullmäktige.
Sammanfattning:
I Hemses lokala utvecklingsplan från 2018 konstateras att badhus, idrotts- och ishall är viktiga anläggningar för utvecklingen av Hemse och hela södra Gotland. Ökad rörelse och fysisk aktivitet är grunden för välmående och förebyggande arbete när det gäller god hälsa för alla.
En omfördelning av investeringsmedel för riktade insatser i Hemse samt ett särskilt budgettillskott med 4 miljoner kronor möjliggör genomförandet av den sedan tidigare identifierade åtgärden att ersätta underlaget i Hemse ishall med en ny betongplatta med kylslingor. Åtgärden ger möjligheter till en förlängd säsong och nya alternativa användningsområden, till exempel konserter, utställningar och fritidsaktiviteter som cuper, träningsläger och andra arrangemang. En betongplatta ger, förutom fler användningsområden, minskad energi- och vattenförbrukning.
Under år 2024 planerar Teknikförvaltningen ett större periodiskt underhåll och byte av kylsystemet i Hemse ishall. Regionstyrelseförvaltningen bedömer att det är ekonomiskt fördelaktigt att i det sammanhanget passa på att anlägga föreslagen betongplatta.
De tidigare beslutade insatserna i Hemse kommer att skjutas framåt. Det handlar om att utveckla aktivitetsytor och mötesplatser längs Storgatan och biblioteket samt utökad belysning.
− Att få till en betongplatta i Hemse ishall var det man kom fram till som högst prioriterat i den Lokala Utvecklingsplan (LUP) som organisationer och föreningar på Hemse arbetade fram under processen med Landsbygdsutveckling 2.0. Under fler år har medel avsatts och nu när energiinvesteringar ska göras passar det att också få till betongplattan. Det här är en satsning som vi ser kommer bidra till utveckling i och kring Hemse på flera sätt. En modernisering och energieffektivisering av Hemse ishall och betongplatta kommer möjliggöra en förlängd säsong och nya alternativa användningsområden, till exempel konserter, utställningar och fritidsaktiviteter som cuper, träningsläger och andra arrangemang, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.
Ärende 20 – Skänka utrangerade elverk till Ukraina, RS 2023/1824
Regionstyrelsens beslut:
- Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige att besluta om att skänka utrangerade elverk till Ukraina.
Sammanfattning:
VA-avdelningen har två elverk som inte behövs längre och som inte har något restvärde. Utöver dessa finns även två andra elverk med okänd status som har varit magasinerade i drygt 10-15 år utan översyn. Förslaget är att skänka elverken i befintligt skick till Ukraina. Utrustningen kan sakna någon del och vara i behov av en rejäl översyn. En översyn av utrustningen kommer att göras och bekostas av Ukrainahjälpen Filippus innan transport till Ukraina.
Region Gotlands bedömning är att elverken kan underlätta för människor som påverkas av kriget i Ukraina. Region Gotlands VA-avdelning har haft kontakt med Vasakyrkan i Kalmar som driver ett ideellt projekt där Kalmar Energi har bidragit med medel och gått in som samarbetspartner i projektet. Projektet samarbetar med Ukrainahjälpen Filippus i Örnsköldsvik, som sköter deras transporter. Ukrainahjälpen Filippus föreslås hämta de ovan beskrivna elverken på Gotland. Det går en transport till Ukraina varje månad och elverken kommer att tas emot på plats i Ukraina av Swedish Helpcenter som drivs av Ukrainahjälpen Filippus och en lokal kyrka i Lutsk.
Tekniska nämnden bedömer att Region Gotland inte behöver utrustningen. Den har dessutom inte något restvärde. Därför kan elverken skänkas som bistånd till Ukraina utan någon ekonomisk påverkan för Region Gotland och i enlighet med lagen om vissa kommunala befogenheter.
Mer information om projektet i Kalmar, powerupukraine.se
− Det är ytterst viktigt att vi håller liv i kontakten och fortsätter stötta Ukrainas befolkning nu och på lång sikt. Kriget pågår ännu och elektricitet är centralt för att hålla igång viktiga samhällsfunktioner. Behoven är fortsatt stora och Region Gotland såg nu chansen att bidra med utrustning i form av fyra elverk som inte behövs i verksamheterna på Gotland. Elverken kommer att skickas till Ukraina via en projektorganisation som samlar in elverk i just detta syfte, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.
Ärende 23 – Räddningstjänsten – Nytt handlingsprogram från 2024, RS 2023/1562
Förslag till regionstyrelsen för beslut i regionfullmäktige:
- Räddningstjänstens underlag till handlingsprogram för 2024-2027 godkänns.
Sammanfattning:
Räddningstjänsten har arbetat fram ett underlag till handlingsprogram enligt föreskrifter från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Handlingsprogrammet är samrått med berörda myndigheter. De synpunkter som inkommit har arbetats in i programmet.
Regionstyrelseförvaltningens bedömning är att Region Gotland uppfyller kraven i MSB:s föreskrifter väl, med detta handlingsprogram för skydd mot olyckor. En konsekvens av kriget i Ukraina är att totalförsvarsförmågan i Sverige behöver höjas. Därför har Region Gotlands åtaganden för räddningstjänst under höjd beredskap förtydligats. I väntan på att civilplikt återinförs har det skapats en förstärkningsresurs av frivilliga.
– Underlaget för räddningstjänstens nya handlingsprogram är nu klart. Detta är en viktig del i Gotlands beredskapsarbete och ö-läget gör sig påmint även i denna planering. Region Gotlands räddningstjänst behöver planera för en hög egen förmåga, så att vi klarar att hantera scenarion där det tar tid innan förstärkningsresurser anländer från fastlandet, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.
Ärende 27 – Brottsförebyggande arbete – lägesbild 2023, RS 2023/1475
Regionstyrelsens beslut:
- Informationen tas emot.
Sammanfattning:
Från och med den 1 juli 2023 är kommunen skyldig att skapa lägesbilder med tillhörande åtgärdsplaner för det brottsförebyggande arbetet. Denna skyldighet beskrivs i den nya lagstiftningen Lag (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete.
En åtgärdsplan ska, enligt den nya lagen, kunna presenteras den 1 juli 2024. För att göra detta har en aktuell lägesbild tagits fram som sedan ska ligga till grund för åtgärdsplanen. Lägesbilden bygger i huvudsak på en kartläggning av anmälda brott i kommunen under 2022, jämförelser av anmälda brott i förhållande till jämförbar kommun (Norrtälje kommun) och riket i stort, statistik från Region Gotlands förvaltningar samt den information som delats inom ramen för Operativt samverkansforum (OSF) under samma år.
Utifrån det insamlade materialet har man sammanställt en lägesbild för Region Gotland. Lägesbilden fokuserar enbart på områden där Gotland ligger jämförelsevis högt i statistiken eller där antalet anmälda brott visar en tydlig negativ trend. De områden som lyfts fram är narkotikabrott, bedrägeribrott och brott mot person. Det är i sammanhanget viktigt att tillägga att Gotland ligger lägre än riket i totalt antal anmälda brott under 2022. Det bör även framhållas att Gotland i huvudsak ligger lägre, i vissa fall betydligt lägre, än riket när det gäller allvarligare brottslighet, som bland annat grova våldsbrott, rån och misshandel. Detta mäts i antal anmälda brott per 100 000 invånare.
I den senaste nationella trygghetsundersökningen framgår också att gotlänningarna själva rapporterar lägre oro och lägre utsatthet för brott än i riket i stort. Aktuell lägesbild för det brottsförebyggande och trygghetsskapande området kommer att ligga till grund för fortsatt arbete, två aktuella sådana är framtagandet av en åtgärdsplan och en ny samverkansöverenskommelse med Polisen på Gotland.
– Det här är första lägesbilden vi lyfter enligt vår nya modell. Hela det brottsförebyggande arbetet behöver lyftas inte minst som följd av ny lagstiftning. 2024 tillsätter vi mer resurser och vi jobbar nu med en inre kartläggning för att sedan utifrån det utveckla arbetssätt och insatser. Nya uppdrag kring brottsförebyggande arbete kopplat till organiserad brottslighet togs i samband med budget och ska också tillföras arbetet framåt. Sedan tidigare vet vi och nu får vi bekräftat att gotlänningar upplever en högre grad av trygghet jämfört med i riket i stort. Samtidigt behöver vi jobba kontinuerligt med både hälsofrämjande och brottsförebyggande insatser, för att säkra att alla barn och vuxna har goda och jämlika livsvillkor och får en trygg uppväxt. Lägesbilden och den kommande åtgärdsplanen kommer vara viktiga i Region Gotlands planering av insatserna, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.
Ärende 29 – Letter of Intent The Three Islands’ Initiative, RS 2023/1872
Regionstyrelsen beslut:
- Regionstyrelsen beslutar att uppdra åt regionstyrelsens ordförande att underteckna Letter of Intent - the Three Islands’ Initiative.
Sammanfattning:
Det nu föreslagna samarbetet med Bornholm och Åland är inriktat specifikt mot energiomställning. Samarbetet förväntas ge Gotland stärkt förmåga och handlingsberedskap till kunskapsöverföring mellan Gotland, Bornholm och Åland som energiöar i Östersjöregionen.
Att gå före i klimat- och energiomställningen är en prioritering i den regionala utvecklingsstrategin Vårt Gotland 2040. I Gotlands strategi för smart specialisering prioriteras även att vara en föregångare i att accelerera näringslivets energiomställning, anpassa teknik och implementera det i det gotländska näringslivet, samt att leda utvecklingen inom mineralindustrin mot klimatneutral cement.”
Samarbetet i the Three Islands’ Initiative förväntas bidra till Gotland genom att de tre öarna kan öka sin synlighet och sin genomslagskraft i EU:s institutioner och andra europeiska sammanhang. Samarbetet kan även bidra till att bygga gemensam kapacitet och stärka handlingsberedskapen för att gemensamt ta fram projektansökningar vid utlysningar inom olika EU-program.
– Energiomställningen är en av vår tids viktigaste frågor, på Gotland och internationellt. Gotland ska gå före och vi ska tillsammans med Åland och Bornholm ta tätplatsen som Östersjöns gröna energihubbar. Vi behöver skapa nya samarbeten av det här slaget, som möjliggör kunskapsutbyten och gemensamma satsningar, för att påskynda och få en större effekt i omställningsarbetet, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.
Sidinformation
- Senast uppdaterad:
- 7 november 2024