Barn- och utbildningsnämndens beslut i korthet

Barn- och utbildningsnämnden (BUN) har sammanträtt idag den 6 februari och behandlade då bland annat sin verksamhetsberättelse för år 2023. Resultatet för nämnden föregående år slutade på minus 38,9 miljoner kronor.

Nämnden godkände verksamhetsberättelsen för 2023

Verksamhetsberättelsen för 2023 visar att nämnden fick ett negativt resultat 38,9 miljoner kronor, jämfört med prognosen i delårsrapport två i augusti som pekade på ett negativt resultat på 26 miljoner kronor. Effektivitetskravet för budgetåret 2023 på nio miljoner kronor har nämnden därmed inte uppnått. Det negativa resultatet hänger bland annat samman med att den kommunala förskolan har färre barn än vad som planerats för och att grundskolan tappar elever till den fristående skolan och ökade kostnader för den anpassade grundskolan och fler elever i behov av särskilt stöd. En ytterligare förklaring är att grundskoleorganisationen är underfinansierad i förhållande till de statliga bidrag som ges. Grundskolan gör ett enskilt negativt resultat på 29 miljoner kronor, en försämring på sju miljoner kronor än vid prognosen för delår 2.

Ökade kostnader påverkar också nämndens verksamheter. Semesterlöneskulden på drygt 3,2 miljoner kronor bidrog till det försämrat resultatet, liksom skolskjutsarna som blev 6,7 miljoner kronor dyrare än vad som kunnat beräknas.

Förutom ekonomin fortsätter kompetensförsörjningen att vara en stor utmaning för nämnden – speciellt när det gäller att hitta behöriga lärare till grundskolorna.

Nämnden beslutade att godkänna verksamhetsberättelsen.

– Verksamhetsberättelsen visar på att nämndens verksamheter håller god kvalitet; Gotland har bra förskolor och skolor. Vi ser även över lag positiva förflyttningar i medarbetarundersökningen. Samtidigt så har vi stora utmaningar med framför allt ekonomin och kompetensförsörjningen, men även att bibehålla kvalitet och likvärdighet i utbildningen, säger Oscar Lindster (S), barn- och utbildningsnämndens ordförande.

Nämnden beslutade om åtgärder för en budget i balans

Grundskolan har de senaste fem åren haft svårigheter att anpassa organisation och ekonomi på grund av elevtapp och att tillfälliga statsbidrag stått för stor del av finansieringen. För att kunna uppnå ett balanserat resultat för år 2024 och åren framåt krävs kraftfulla åtgärder inom grundskolan.

Därför har BUN idag beslutat att ge grundskolans enheter och skolområden ett resultatförbättringskrav som motsvarar det underskott enheterna hade 2023. BUN beslutade också att införa en särskild anställningsprövning för alla nya anställningar och vakanser i nämndens hela verksamhetsområde. Vakansprövningen ska ske i samråd med HR-chef. Utbildningsdirektör beslutar därefter om eventuell anställning. Vakansprövningen gäller alla tjänster – undantagna är legitimerade lärare.

BUN beslutade även att begära av regionstyrelsen att få medräkna elevförändringar för anpassad skola och stödet till små skolor utanför Visby tätort tillika landsbygdsstödet i regionens resursfördelningsmodell för år 2025 och framåt.

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen fick i uppdrag att utreda möjlig alternativ fördelning av medel utifrån skolstruktur, för att möjliggöra förutsägbarhet och långsiktighet i medelstilldelningen.

– Det ekonomiska läget är allvarligt i Sveriges kommuner och regioner, och Region Gotland är tyvärr inte undantaget. Runt om i landet ser vi varsel i välfärden, inom sjukvård och skola exempelvis, något som vi såklart vill undvika. Vi vet att vi behöver alla våra medarbetare framåt. Samtidigt så behöver vi agera och har därför fattat beslut om resultatkrav och anställningsprövning, säger Oscar Lindster (S), barn- och utbildningsnämndens ordförande.

Norra Gotlands högstadieskolor har stora rekryteringsutmaningar

BUN behandlade idag en utredning kring högstadieskolor i norra Gotlands skolområde ur ett kvalitetsperspektiv. Utredningen har beställts av nämnden mot bakgrund av att det de två senaste åren har det varit en stor utmaning att rekrytera legitimerade lärare till Fårösunds och Solklintskolans högstadium. Det har varit få eller inga sökande till de utlysta tjänsterna.

Detta har medfört att majoriteten av lärarna som undervisar saknar legitimation, vilket påverkar kvaliteten i undervisningen och rättssäkerheten i betygssättningen. Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen befarar att det inte går att garantera att eleverna på norra Gotland kommer ha tillgång till en skola som uppfyller de formella kraven.

Nämnden tog emot rapporten, men beslutade att återemittera ärendet till nämndens sammanträde i mars för att få med kompletteringar kring några ytterligare perspektiv.

– Situationen på högstadierna på norra Gotland är utmanande, både utifrån lärarbehörighet och elevbehörighet till gymnasiet. Vi har därför tittat på många möjligheter för att kunna lösa kompetensförsörjningen, säger Oscar Lindster (S), barn- och utbildningsnämndens ordförande.

Till nämndens kallelse