I Öja socken finns slättmark, alvarmark och strandängar.
Dagens bebyggelse är uppförd i sten och härstammar från 1700-talets slut till 1900-talets början med få moderna inslag.
Gårdarna är ofta storbyggda och de olika tidsepokernas stilideal är mestadels bevarade.
De flesta manbyggnaderna är parstugor, som senare försetts med bakbyggen innehållande kök och brygghus.
Ladugårdarna är mestadels från 1800-talets senare del med höga foderloft. Rester av äldre typer av bebyggelse finns, främst i form av flistaksförsedda strandbodar samt ett par ladugårdar med agtak.
Vid slutet av 1800-talet utvecklas hamnen i Burgsvik. Tillsammans med järnvägsbygget leder detta till att ny bebyggelse nästan uteslutande sker utefter Hamnvägen i Burgsvik.
Socknen i övrigt expanderar genom partsklyvningar till ett femtiotal gårdar.
Namnet
Öja (cirka 1400 Oyu med runor) innehåller böjningsformer av ö (gotlländska oj). Kan ursprungligen ha syftat till en eller flera öar som genom landhöjning blivit en del av Gotland.